Sverige ligger jämte Norge högst i världen vad gäller frakturer som bero på benskörhet. Speciellt kvinnor påverkas, särskilt efter klimateriet. Benskörhet, eller osteoporos, orsakas av att benmassan minskar, vilket bidrar till att frakturer lättare uppstår.
Utveckling sedan 50-talet har varit nedslående, risken för benskörhet har tredubblats. Låg fysisk aktivitet och låg belastning av skelettet redan i unga år anses vara de grundläggande orsakerna. Men även rökning, dålig kost och det faktum att kvinnor har en lång livslängd bidrar till ökad risk för benskörhet.
Varannan kvinna och var fjärde man över 50 år drabbas av benskörhet. Men trots detta så görs väldigt lite för att förebygga och behandla benskörhet. Alla arm-, benbrott m.m. är en stor utgiftspost för sjukvården, dessutom ett stort lidande för den drabbade.
Flera län saknar till exempel bentäthetsmätare som snabbt kan ge besked om någon har sjukdomen eller riskerar att få den. Inte ens om man bryter ett ben eller en handled är det särskilt troligt att läkaren undersöker om man lider av benskörhet. Detta trots att det går att bromsa utvecklingen genom att i första hand sätta in kalcium. Det finns även mediciner som hjälper.
Bristen på jämställdhet inom vården anses vara orsaken till varför man inte fäst större uppmärksamhet på benskörhet. Kvinnoperspektivet måste därför ges större utrymme också i folkhälsoarbetet.
För att förbättra kvinnornas ogynnsamma hälsoutveckling handlar det både om förebyggande insatser och att bromsa sjukdomen, t.ex. tillgång till bentäthetsmätare, mer forskning och utbildning till sjukvårdspersonal. Det förebyggande arbetet gynnar främst patienten men förbättrar också samhällets möjligheter att kunna möta morgondagens vårdbehov.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att undersökning och behandling av kvinnor i riskzonen för benskörhet skall genomföras,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att läkarutbildningen genomsyras av jämställdhetsperspektivet.1
Stockholm den 29 september 1999
Viviann Gerdin (c)
Gunnel Wallin (c)
1 Yrkande 2 hänvisat till UbU.