I december 1993 antog FN:s generalförsamling enhälligt ett förslag om
internationella regler för personer med funktionshinder. Dessa s k
standardregler för att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning
delaktighet och jämlikhet skall omsättas i praktiken i varje medlemsland.
Frågan nu år 1999 - sex år efter att standardreglerna antogs - är om
Sverige lever upp till de krav som ställs på funktionshindrades
delaktighet i samhället. En särskild statlig utvärdering av hur långt
standardreglerna omsatts i praktiken bör nu genomföras med
åtgärdsprogram för de delar där man ännu inte lever upp till de krav som
standardreglerna ställer. Vidare bör man från regeringens sida till
myndigheter och kommuner aktualisera att man har med
standardreglerna i beslutsfattandet.
Några andra aktuella frågeställningar som berör funktionshindrade:
Lönebidrag
Vad gäller lönebidrag för funktionshindrade har regeringen under ett
antal år försämrat förutsättningarna för statliga myndigheter, kommuner
och den ideella sektorn att ha denna typ av anställningar. Det har
inneburit att många funktionshindrade som haft arbete blivit arbetslösa
med negativa sociala följder. Nuvarande ordning innebär också att allt
fler blir projektanställda istället för att få tillsvidareanställning. Detta
beroende på den osäkerhet som råder vad gäller lönebidragsanställningar.
En gång för alla borde man nu slå fast ett stabilt, entydigt och generöst
system för lönebidragsanställningar. Normen för ersättning till
arbetsgivaren bör vara 90 %. Taket för ersättningsnivån bör också höjas
som för övriga löntagargrupper i samhället. Centraliseringen av
utbetalningar till organisationer med lönebidragsanställda har inneburit
att lokalkännedom nu saknas vilket i många fall är en försvårande
omständighet. Det har uppenbarligen också varit problem med de rent
administrativa rutinerna kring utbetalningarna. Sammantaget leder detta
till att regeringen snarast bör genomföra en utredning i syfte att stärka de
lönebidragsanställdas ställning på arbetsmarknaden avseende nivån på
lönebidrag, höjt tak för ersättning samt decentraliserad administration av
utbetalningarna.
Offentlig upphandling
En frågeställning som aktualiseras såväl i statlig förvaltning som ute i
kommunerna är upphandling av verksamhet. Möjligheten för
leverantörer och tjänsteföretag att erbjuda platser i sin verksamhet för
funktionshindrade bör kunna vara ett kriterium som vägs in i
upphandlingen på samma sätt som man kan ta hänsyn till miljöpåverkan.
Riksdagen bör i denna fråga ge en tydlig vägledning för såväl statens
upphandlingsreglemente som kommunernas.
Assistenter i skolan
Assistenter som följer funktionshindrade i skolan är avgörande för dessa
skolelevers utveckling. Den funktionshindrade och föräldrar måste
givetvis ha inflytande på vem som är assistent. Om man ex vis har
assistent i hemmet och under fritid kan det många gånger vara lämpligt
att samma person också kan följa den funktionshindrade under skoltid.
Detta kan för många vara avgörande för inlärningsprocessen. En del
skolor har regler som innebär att man får dela på assistent med flera och
den personliga kontakten som en funktionshindrad byggt upp med en
invand assistent bryts. Här måste den enskildes behov och förutsättningar
sättas i första rummet. Man bör pröva möjligheten till en lagändring för
att i denna del stärka den funktionshindrades och föräldrarnas möjlighet
till påverkan om hur assistentfrågan ska lösas i skolmiljön.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det ovan anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om uppföljning av efterlevnaden av FN:s standard-
regler för att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning del-
aktighet och jämlikhet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att standardreglerna skall följas i beslutsfattandet
inom stat och kommun,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en utredning om lönebidrag för funktions-
hindrade,3
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om tydligare regler vid offentlig upphandling inne-
bärande ett stärkande av de funktionshindrades möjligheter att komma
ut på arbetsmarknaden,1
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ett lagförtydligande i syfte att stärka den funk-
tionshindrades och föräldrarnas möjlighet att påverka vem som är den
berördes assistent under skoltid.2
6.
Stockholm den 5 oktober 1999
Dan Ericsson (kd)
1Yrkande 4 hänvisat till FiU.
2Yrkande 5 hänvisat till UbU.