Kostnaderna för läkemedel ökar snabbare i Sverige än i något annat land.
Kostnaderna för sjukförsäkringen rusar i höjden. Det är ett synnerligen
otillfredsställande förhållande, såväl mänskligt som ekonomiskt, och alla
är överens om att något måste göras. Men vad? Varför är människor
sjuka och varför behöver de så mycket mediciner? På de frågorna finns
inte så många svar. Vi vill i den här motionen peka på de alternativa
behandlingsformerna, deras roll för människors hälsa och deras betydelse
för att minska sjukvårdskostnaderna samt hur vi ska kunna minska
barriärna mellan alternativ- och skolmedicin. Vi påstår inte att detta är
lösningen men vi är övertygade om att det är en del av flera faktorer som
kan vända den olyckliga trend vi nu befinner oss i. Vi är övertygade om
att den resurssnåla alternativmedicinen kan avlasta den ordinarie
sjukvården inom flera områden. Studier bör genomföras för att analysera
de ekonomiska och sociala konsekvenserna av alternativa metoder.
Ge sjukvårdspersonalen större frihet
De alternativa behandlingsformerna röner ökat intresse främst hos
allmänheten men även inom den ordinarie sjukvården. Det är inget
ovanligt att redan sjukvårdsutbildade lägger ner tusentals kronor på en
privat alternativ utbildning därför att de upptäcker att den ordinarie
vården inte räcker till. Många införlivar i tysthet sina
alternativmedicinska kunskaper i det dagliga sjukvårdsarbetet. Detta är
emellertid inte tillåtet idag. Även den nya lagen om yrkesverksamhet på
hälso- och sjukvårdens område (ersätter den gamla kvacksalverilagen
m m) som trädde i kraft den 1 jan. 1999 innehåller ungefär samma
begränsningar som tidigare. Legitimerad personal måste i princip
avlegitimera sig för att kunna arbeta med alternativmedicinska metoder.
Detta skiljer sig från många andra länder där legitimerad personal har
relativt stor frihet under eget ansvar. Detta upplevs som ett problem för
den sjukvårdspersonal som ser att de skulle kunna hjälpa en patient men
inte får göra det. Vi menar att det behövs en mjukare skrivning i lagen
som går ut på att man i samarbete med patienten skulle kunna
komplettera den vanliga behandlingen med en alternativmedicinsk
behandling. Detta bör ges regeringen till känna.
Forskning
Ett exempel på det ökande intresset hos myndigheter är det seminarium
som Spri höll våren 1999 och den rapport Spri tagit fram - Alternativ
medicin, igår, idag, imorgon - som presenterar en översikt över det
svenska och internationella forskningsläget vad gäller alternativ medicin.
Många länder har anslagit resurser till forskningsprogram, t ex Tyskland
och Schweiz. Norge anslog totalt 7,5 miljoner kronor till ett femårigt
forskningsprojekt (-92-96) som följdes av en utredning som nu föreslår
att ett center för alternativmedicinsk forskning ska inrättas. I Danmark
finns ett liknande förslag av den danske Sundhetsstyrelsen. I USA har
kongressen beslutat om ett nationellt centrum för komplementär och
alternativ medicin samt anvisat 50 miljoner dollar som möjliggör egen
finansiering av forskningsprojekt. I Nordiska ministerrådet har
motsvarande diskussion förts även om konkreta resultat ännu inte visats.
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inleda arbetet med att
erkänna den okonventionella medicinen samt främja forskningsprogram.
Det framgår tydligt att andra länder har en betydligt mer generös
inställning till alternativ medicin än Sverige. Orsaken till den positiva
inställningen är att man accepterar det folkliga stödet och man noterar att
människor får hjälp med sina hälsoproblem och man har en mindre rigid
inställning till alternativa behandlingar än i Sverige.
Forskningsmiljö
Den europeiska samarbetsaktionen COST B4 har haft i uppgift att
sammanföra och samla information om den forskning som finns samt
undersöka hinder för forskning. De rekommenderar bl a följande: Att ta
hänsyn till valfrihet och erfarenhet och samtidigt försöka garantera att
använda terapiformer är säkra och effektiva, att en europeisk
minimistandard betr. terapeuters medicinska kunskaper införs, att hälso-
och sjukvårdspersonal får information om okonventionella metoder för
att kunna delge sina patienter samt att det behövs en infrastruktur för
forskningen som speglar den faktiska förekomsten av komplementära
terapier. Annars går de inte att utvärdera.
Det finns en rad hinder som kan jämföras med "moment 22" förknippade
med forskning och utveckling rörande alternativ medicin som beror på
företeelsens marginalisering och kontroversiella karaktär. För att finansiärer
ska satsa pengar på forskning krävs redan genomförda studier som pekar på
att det inom området finns sådant som är intressant att studera vidare - men
även för sådana förberedande studier krävs finansiering som
forskarkompetens. Få etablerade forskare har engagerat sig i ämnet. Inom
forskarvärlden finns det forskarkompetens men sämre kunskaper i
alternativmedicin, medan det inom det alternativmedicinska området finns
ämneskunskaper men inte forskarkompetens. Det krävs forskarutbildning för
att bygga upp en sådan kompetens och alternativmedicinska utbildningar har
inte denna status och t ex små möjligheter till handledning etc. Dessa
exempel visar på att det behövs en infrastruktur inom forskningen och på att
särskilda resurser behöver avsättas för att åstadkomma en forskarmiljö som
kan generera forskning inom detta område. Det visar med all tydlighet att det
välvilliga svar som socialutskottet gav på kravet om forskning i sitt bet.
1998/99:SoU10 endast är ett slag i luften och aldrig kommer att leda till
forskning. I stället behöver riktade resurser avsättas för att bygga upp ett
kompetenscentrum och för att möjliggöra egna forskningsprojekt.
Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag i denna riktning
lämpligen i samband med forskningspropositionen. Detta bör ges regeringen
till känna.
Momsen och ersättning från försäkringskassan
Ju mer allmänt erkända och använda de alternativa behandlingsformerna
blir desto underligare framstår det faktum att den vanliga hälso- och
sjukvården är momsbefriad medan de alternativa behandlingarna är fullt
momspliktiga. Detta oavsett vem som hjälper patienten att bli frisk. I
början av 1990-talet genomfördes en utredning som behandlade
momsfrågan och alternativa behandlingsformer. Den lade fram förslag
om att vissa terapier kunde befrias från moms vilket emellertid inte ledde
till regeringsförslag. Med den snabba utveckling som råder inom området
är det nu tid att återigen se över denna fråga för att i takt med att terapier
blir erkända även befria dem från moms. I samma sammanhang bör även
ersättning från försäkringskassan ingå. Detta bör ges regeringen till
känna
Utredning om alternativa behandlingsmetoder
I december 1998 tillsatte regeringen en utredning om alternativmedicinsk
behandling av djur som ska lägga fram sitt betänkande den 1/7 2000,
vilket är mycket intressant bl a ur placebosynpunkt. Vi menar dock att
det är av minst lika stor vikt att utreda alternativmedicin på humansidan.
Målsättningen med all sjukvård måste vara att fler människor får leva ett
friskare liv. Här har alternativmedicinen mycket att tillföra på ett för
människorna och samhällsekonomin fördelaktigt sätt. I utredningen
behöver även reglerna för behandling av barn ses över samt regler för
utbildning och behörighet för alla terapeuter. Sedan
alternativmedicinkommittén arbetade under senare hälften av 80-talet har
mycket hänt som motiverar att en ny utredning tillsätts. Utredningen bör
ha ett betydande inslag av representanter för alternativmedicinen. Detta
bör ges regeringen till känna.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av analyser av de sociala och
ekonomiska effekterna av alternativa behandlingsmetoder,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om förändring av lagen om yrkesverksamhet på
hälso- och sjukvårdsområdet,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av forskning om alternativmedicin,
4. att riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag om
riktade resurer till ett kompetenscentrum och till forskning i enlighet
med vad i motionen anförts,
5. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om
momsbefrielse för alternativa terapier,1
6. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om alternativa
behandlingsmetoder.