Migrän och annan svår huvudvärk är ett dolt funktionshinder som i
dagens samhälle riskerar slå ut människor från arbete och social
gemenskap. Cirka en miljon människor i Sverige lider av migrän eller
annan svår huvudvärk som Hortons huvudvärk. Sjukdomen är för cirka
350.000 svenskar ett handikapp eftersom de får migränanfall flera gånger
i månaden. Sjukdomen är vanligare hos kvinnor än hos män. Var femte
kvinna och var åttonde man räknar man med lider av sjukdomen.
Redan antikens greker beskrev migrän. Läkarvetenskapen har dock inte
kunnat lösa gåtan om vad som orsakar migrän. Forskning visar dock på att
ärftligheten är den viktigaste faktorn. Det finns ingen bot, däremot kan man
minska antalet anfall och lindra smärtan genom rätt medicinering. Informa-
tion och rådgivning kan lära de drabbade att leva med sin sjukdom på bästa
möjliga sätt och därmed förhindra sjukskrivningsperioder.
Migrän är en folksjukdom och bör tas på allvar eftersom den orsakar
samhället stora kostnader samt den enskilde stort lidande. Det är inte enbart
en angelägenhet för landstingen. Kostnaderna för mediciner, sjukskrivningar
och andra samhällsekonomiska kostnader drabbar staten, varför det är viktigt
att staten deltar i arbetet för att förbättra situationen för migräniker.
Barn drabbade
Av skolbarn mellan 7 och 15 år visar undersökningar på att mellan 4 och
6 procent lider av migrän. Ytterligare 6 procent lider av
spänningshuvudvärk. Många barn har svårt att få förståelse för sin
migrän och lider bl.a. i skolan och blir mobbade på grund av sin svåra
återkommande huvudvärk. Barns migrän ter sig också delvis annorlunda
än de vuxnas eftersom de tillfrisknar snabbare och ofta redan efter 2
timmar kan känna sig bra, efter att strax innan ha varit helt utslagna av
sjukdomen. Många tror då att barnen bara simulerar. Alldeles för lite
forskning sker om barn och migrän. Läkemedlen som finns för
migräniker får i stort sett bara användas av vuxna. Och de läkemedels-
företag som forskar på migrän, forskar alltså bara på vuxna. Det är därför
viktigt att staten uppmuntrar forskning på detta område.
Migränsatsningar kan bespara samhället kostnader på olika
områden
Trots att en så stor del av befolkningen lider av denna sjukdom och att
den kostar samhället så stora summor, finns få satsningar från stat och
landsting på denna folksjukdom. Samhällets kostnader för
huvudvärksmediciner beräknas röra sig om cirka 650 miljoner kronor.
Sjukskrivningskostnaderna för migrän är stora. Många är
långtidssjukskrivna och får dessutom förtidspension. Försäkringskassan
har här en viktig funktion i att ge effektiv rehabilitering samtidigt som
landstingens läkare behöver ge undervisning om hur en migräniker bör
leva och vilka effektiva mediciner som finns. Visserligen är fortfarande
en del av de nya medicinerna för migräniker relativt dyra. Samtidigt blir
de som får effektiva mediciner bättre fungerande genom att t.ex. kunna
vara i arbete istället för sjukskrivna. De nya medicinerna är också bättre
än de äldre, som ofta var vanebildande och kunde kräva inläggning på
sjukhus för medicinavgiftning. Här sparar samhället pengar. När det
gäller medicinkostnader har Läkemedelsverket och Socialstyrelsen den
senaste tiden att migräniker kan ta billigare mediciner och att migrän-
mediciner kan jämföras med mer livsstilsorienterade läkemedel som
Viagra och Xenical. Detta är upprörande för alla migräniker som lider
svårt av smärta. Många migräniker oroar sig för att samhället ska
begränsa möjligheten till bra och effektiva mediciner, efter det som stått i
media. Det är därför viktigt att samhället slår fast att migräniker har rätt
till effektiv behandling och medicinering. För många grupper fungerar
inte de billiga medicinerna. (Ingenting finns heller som bevisar att dessa
är mindre farliga.) Det är därför viktigt att migräniker inte diskrimineras
utan själva tillsammans med läkare får det medel som kan lindra
handikappet bäst. För många migräniker skulle förebyggande
behandlingar minska antalet anfall och därmed medicinkonsumtionen.
Idag finns det bara ett rehabiliteringscenter för migräniker, nämligen på
Sommarsol i Skåne. Där får man lära sig hur man bäst kan leva med sin
migrän och hur olika förebyggande behandlingar kan hjälpa och lindra.
Många migräniker kommer in i en ond cirkel av smärta som måste
brytas. Detta lär man sig där, varför försäkringskassorna borde satsa på
denna typ av rehabilitering. Detta är dock få förunnat och okänt av
många. Migrän bör tas upp i det nationella folkhälsoprogrammet som
regeringen arbetar med,. Det finns ett stort behov av information på
området, till allmänhet, arbetsgivare, försäkringskassor, läkare m.fl. för
att förebygga många av de fördomar och dåliga bemötanden som många
migräniker drabbas av.
Dyrt att ha migrän
Många migräniker lever med små marginaler på grund av sin sjukdom.
Olika kostnader för exempelvis mediciner är nödvändiga. De som är
borta någon eller några dagar i månaden har först karensdagskostnaden
med löneavdrag. Dessutom går många på olika behandlingar som kan
minska antalet migränanfall. Det kan röra sig om avspänning hos
sjukgymnast, akupunktur, massage, naprapat m.m. Detta får de ofta
själva bekosta eftersom det inte alltid ingår i vad landstingen
subventionerar. För många migräniker innebar det höjda
högkostnadsskyddet från 1 juli 1999 en svår ekonomisk smäll. De ska nu
klara av att betala 1 800 kronor för medicinerna per år istället för 1 300
kronor. Migräniker måste lägga in denna kostnad i sin budget eftersom
de i stort sett alltid når upp till taket för högkostnadsskyddet.
För de personer som är långtidssjukskrivna eller har sjukbidrag eller sjuk-
pension slår detta också hårt. Många migräniker arbetar dessutom deltid för
att orka leva med sin migränsjukdom. Högkostnadsskyddet slår även hårt för
dem. Om regeringen avser att se över systemet med högkostnadsskyddet bör
man se över om inte migräniker bör få gratis medicin eller lägre högkost-
nadsskydd än andra eftersom de redan ofta är ekonomiskt drabbade på olika
sätt.
Migrän bör tas upp även inom EU:s folkhälsoarbete
Inom EU finns utredningar som visar att de socioekonomiska
kostnaderna för migrän kostar EU-länderna ca 240 miljarder kronor (lika
mycket som stroke). Det finns således mycket att göra för att minska
kostnader och lidande på detta område. EG-kommissionen arbetar för
närvarande med en utredning om kvinnors hälsa. Där bör migrän vara en
del i typiska kvinnosjukdomar, eftersom var femte kvinna är drabbad och
det ofta är hormonellt betingat.
Individuellt anpassad rehabilitering viktig
I arbetslivet har personer med ofta återkommande migränanfall det svårt.
400.000 arbetstimmar per år beräknas gå förlorade på grund av migrän.
Sjukskrivningarna kan bli många och vissa blir så handikappade att de
får förtidspension. Andra drabbas av uppsägningar när företag skär ner.
Kunskapen och informationen om migrän är bristfällig på många plan.
Att förebygga långa sjukskrivningar går ofta om individuellt anpassad
rehabilitering sätts in i god tid. Landstingen har i många fall ingen
upparbetad verksamhet för att sprida information om denna sjukdom.
Bäst vore om migräniker liksom diabetiker snabbt efter diagnos fick en
utbildning på sin sjukdom en s.k. migränskola. Den kan finnas på
primärvårdsnivå eller på specialistklinik och bör erbjudas patienten inom
en viss tid efter diagnos (jfr med diabetesskola). Där kan man ta upp
vilka förebyggande behandlingar man kan pröva, moderna mediciner
som finns på området och hur man kan lägga om livsstil och lära sig leva
med sin sjukdom på bästa möjliga sätt.
Det är också av största vikt att försäkringskassan snabbt agerar och lägger
upp en individuell rehabiliteringsplan för den som har hög sjukfrånvaro
p.g.a. migrän. De kan inte bota migrän, men de kan ofta se till att minska
antalet anfall och förebygga långa sjukskrivningar. Många migräniker
hamnar, eftersom de är rädda för att vara borta från jobbet, i en ond cirkel av
smärta som riskerar att bli kronisk. Dessa blir så småningom
sjukpensioneringsfall. Det är därför viktigt att regeringen, som
Kristdemokraterna föreslår i sin motion under utgiftsområde 10, anslår ökade
resurser till försäkringskassans arbete med rehabilitering.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att staten ser migrän som en samhällsekonomisk
angelägenhet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om vikten av att forskning om barn och migrän
uppmuntras,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om migränikers rätt till effektiv behandling och
medicinering,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att migrän bör as med i det nationella
folkhälsoarbetet,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om möjligheten att överväga om migräniker bör få
lägre högkostnadsskydd eller gratis mediciner,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att migrän bör tas upp i EG-kommissionens
arbete om kvinnors hälsa,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av att prioritera utökade
rehabiliteringsmedel till försäkrings-kassan i syfte att motverka
sjukpensionering av migräniker.1