Det är orimligt att ersättningar som är avsedda för att kompensera lidande och/eller kränkning betraktas som inkomst eller tillgång vid beviljandet av behovsprövade bidrag. Förhållandet idag innebär att människors möjlighet att tillgodogöra sig skadestånd för lidande och kränkning varierar med inkomsten. Människor med en inkomst som gör dem oberoende av bidrag kan fullt ut tillgodogöra sig skadestånden, de som är beroende av behovsprövade bidrag tvingas ofta konstatera att bidragen minskar med samma belopp som skadestånden.
Därför är det rimligt att riksdagen uttalar stöd för behovet av en översyn av rådande lagstiftning och regelverk, i syfte att skapa lika rättigheter för drabbade att tillgodogöra sig skadestånd som syftar till att kompensera för lidande eller kränkning.
Med anledning av den tragiska branden i Göteborg har Göteborgs kommun och en lokal tidning i Göteborg var för sig bistått med bidrag och instiftat en fond till offer och anhöriga. Detta har i några fall skapat konflikt i kontakten med socialtjänsten. Enligt socialtjänstlagen har en enskild medborgare rätt till bidrag när alla andra möjligheter är uttömda. Några generella undantag när det gäller olika former av skadestånd anges inte i lagen eller dess förarbeten.
Ledande kommunpolitiker har uttalat att det i "extrema fall" går att göra undantag från de vanliga kraven. Ersättning för lidande eller kränkning blir i detta resonemang en resurs. För den som har inkomsten tryggad blir ersätt- ningen ett ekonomiskt tillskott. Före den som till exempel uppbär social- bidrag måste samma ersättning användas för livsföringen. Men vad skall definieras som "extrema fall"?
Samma orimliga effekter kan uppstå när det gäller andra typer av behovsprövade bidrag, exempelvis följande:
En kvinna har tvingats tillbringa år av sitt unga liv i Hitlers koncentra- tionsläger. Efter kriget tillerkänner tyska staten henne ett mindre månatligt belopp som kompensation för det lidande hon har fått utstå. Hon bosätter sig i Sverige och blir på ålderns höst beroende av bostadstillägg. Skadeståndet medför då att hennes bostadsbidrag reduceras.
I detta exempel blir effekten samtidigt att den svenska staten tillgodogör sig den ersättning som den tyska staten beviljat den drabbade kvinnan.
Det är orimligt att ersättningar som är avsedda att i någon mån kompensera för lidande och/eller kränkning betraktas som en resurs vid beviljandet av behovsprövade bidrag.
De lagar som reglerar rätten till bidrag av olika slag bör ses över i syfte att skapa lika rättigheter för alla att tillgodogöra sig skadestånd som tillerkänns enskilda i syfte att kompensera för lidande eller kränkning.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en översyn av regler för skadestånd i samband med behovsprövade bidrag.
Stockholm den 29 september 1999
Håkan Juholt (s)
Ann-Marie Fagerström (s)
Agneta Ringman (s)
Krister Örnfjäder (s)