Efter Socialstyrelsens rapport 1996, angående bemötandet i vården, har
vi undertecknade ägnat stort intresse åt den svårdiagnostiserade
sjukdomen fibromyalgi FMS. Vi har själva skrivit en kortfattad rapport
om fibromyalgi efter att ha läst medicinska rapporter, böcker och lyssnat
på föreläsningar. Rapporten har blivit mycket uppskattad och spridits i en
upplaga på några tusen ex runt om i Sverige.
Vi har tidigare här i riksdagen motionsvägen försökt att få till stånd
förbättringar för de ca 200 000 fibromyalgipatienter som finns i vårt land och
lider av detta kroniska värktillstånd. Den avslagna motionen från förra året
föranleder oss därför att åter- komma.
Utredningar och rapporter visar svart på vitt att kvinnorna haft svårt och
fortfarande har svårt att göra sig hörda och förstådda både inom sjukvården
och försäkringskassans ansvarsområde. Kvinnorna har helt enkelt inte passat
in i den mall som samhället är uppbyggt efter. Av tradition är mannen
normen i samhället.
Detta har naturligtvis skapat problem inom flera områden i samhället och
speciellt för sjuka kvinnor som uppvisar symptom som inte är vanliga inom
den manliga världen.
Utöver att kvinnorna mår dåligt pga värk, motoriska problem och extrem
trötthet har de också tvingats kämpa med läkare och försäkringskassor för att
hävda sin rätt - att få hjälp till adekvat behandling.
Arbetet med information i syfte att förändra attityder till människor med
kronisk värk måste ges utrymme. Sjuka människor med svårdiagnostiserade
sjukdomar måste få känna att de blir väl omhändertagna, de får inte bli
misstänkliggjorda. Känslan att inte bli trodd inom sjukvården anges vara en
av de största orsakerna till uppgivenhet och begynnande psykisk ohälsa
bland fibromyalgipatienter. Okunskap och fördomar från omgivningen bidrar
till att en del patienter betraktas som arbetsskygga och inbillnings- sjuka.
Patienter som inte tidigare har varit i psykisk obalans säger att de mår
psykiskt dåligt när de möter oförståelse inom sjukvården och i kontakter med
försäkringskassan.
Situationen blir heller inte lättare av att forskare och läkare inte är överens
om hur och varför man utvecklar fibromyalgi. Men vi kan nu konstatera att
fibromyalgipatienter och deras situation har börjat att uppmärksammas i allt
högre grad för varje år. Över hela världen pågår försök att lösa mysteriet - så
även i Sverige. Forskning och tester av patienter med smärtor där orsakerna
inte har kunnat fastställas genomförs på flera platser, Linköping, Lund och
Göteborg. Det är viktigt att forskningen om reumatiska sjukdomar och
fibromyalgi får förutsättningar att fortsätta, att forskare och läkare ges
ekonomiskt stöd för att hjälpa alla dessa kvinnor, män och barn till ett
värdigt liv. Detta bör ges regeringen till känna.
Under flera år har Riksförsäkringsverkets sjukhus i Tranås haft en ansedd
avdelning för patienter med fibromyalgisymptom. Dit har patienter
remitterats från landets försäkringskassor för utredning, behandling och
fastställande av diagnos. Riksdagen har nu beslutat att verksamheten i Tranås
ska avvecklas och ersättas av försäkrings-medicinska centra. Verksamheten
inom dessa centra känner vi inte så väl till idag.
Kvinnor som "mår dåligt" presenterar ofta en symtombild som ej passar in
i det traditionella diagnos- och klassifikationssystemet som finns inom
sjukvården. Dessa kvinnor löper stor risk att bli s.k. vandrare inom
sjukvården om inte bemötandet sker utifrån ett kvinnoperspektiv, d.v.s att
kvinnan är norm och förklaringar och behandlingar ges utifrån de
premisserna. Risken för att missförstå patienten bör också minimeras om
patienten i högre grad kan involveras aktivt i behandlingsuppläggningen.
För att hjälpa människor med smärta måste patienten ha rätt att få den
efterfrågade diagnosen. Vi är väl medvetna om de svårigheter som läkarna
ofta ställs inför när patienten beskriver de diffusa, oregelbundna
smärttillstånden. Kronisk smärta är ett av medicinens största och mest
komplexa områden. Utöver en somatisk undersökning av läkare behövs även
tid för samtal för att finna ut om det behövs en farmakologisk eller
fysioterapeutisk behandling.
Fibromyalgidiagnosen innebär för patienten ett varierande smärttillstånd.
Det syns inte men det känns. Smärtan är också olika för olika människor, en
del har lägre smärt-tröskel än andra. Faktum är att smärtan påverkar hela
livet - men livet påverkar också smärtan. Patienter med smärta behöver även
komma under behandling på ett tidigt stadium. Tidig behandling är a och o
för att smärtan inte ska bli värre. Andra skäl för att tidigt få hjälp är att
långvarig smärta kan leda till nedstämdhet. Den psykiska ohälsan har ökat i
vårt land, orsakerna till detta kan vara många. Misstanke finns om att en hel
del psykiskt sjuka med stor säkerhet finnas inom gruppen smärtpatienter.
Detta bör ges regeringen till känna.
Förändringar i den centrala delen av smärtsystemet anges vara en del av
orsaken till fibromyalgi. Forskare har funnit att fibromyalgipatienter har en
generell smärta och en ökad känslighet för tryck och dessutom låg
syresättning av musklerna. I dagens stressade samhälle drabbas fler och fler
människor av olika smärtor och psykisk ohälsa. Orsakerna till varför fler har
smärtsymptom bör vara en högt prioriterad fråga vid anslagsgivning till
forskning.
Konsumtionen av smärtstillande medel har kraftigt ökat och största
läkemedelskon- sumenterna är kvinnorna. Men kvinnor erhåller inte den
dyrare medicinen enligt en undersökning från läkemedelsrådet i region
Skåne. Den dyrare medicinen skriver läkarna ut till män. Detta bör ges
regeringen till känna.
På läkemedelsområdet sker hela tiden en kontinuerlig utveckling mot nya
och bättre mediciner. Men enbart medicinering löser inte alla problem inom
smärtvården - det behöver kompletteras med bättre behandlingsmetoder för
en del grupper. Enbart onda ryggar, nackar och andra sjukdomar i muskulära
systemet kostar samhället över 60 miljarder kronor varje år. Det mesta
utbetalas i form av sjukpenning och förtidspension. Och mer än hälften av
alla sjukpenningdagar som betalas ut till 35-45-åringar beror på nack- eller
ryggbesvär. Detta bör ges regeringen till känna.
Sverige har sedan några år tillbaka fått en ny specialitet inom sjukvården,
algologer, "läran om smärtlindring". Idag finns ca 30-40 läkare i landet som
är godkända av Socialstyrelsen för att få kalla sig specialister i algologi. Det
ger högre status för smärtsjukdomar som varit styvmoderligt behandlade.
Den ständigt ökande kunskapen om smärtlindring ger större hopp för alla
smärtpatienter.
Med ökad kunskap angående smärtbehandling så ökar också kravet från
patienterna att smärtlindringskliniker/avdelningar görs tillgängliga runt om i
vårt avlånga land. Tillgång till smärtlindring inom primärvården skulle
kunna minska sjukvårds- och sjukskriv-ningskostnader. Befintliga läkare och
läkare under utbildning bör därför ges ökade kunskaper om smärtbehandling
för att bättre kunna bemöta patienterna på våra vårdcentraler. Detta bör ges
regeringen till känna.
Attityderna till smärta och smärtbehandling i onda nackar och ryggar är
mer positiva idag än för några år sedan. Men attityder till fibromyalgi och
liknande smärtsymptom möter fortfarande misstro bland omgivningen. Med
hänvisning till den stora grupp människor som idag betecknas ha fibromyalgi
och som dessutom är svårdiagnostiserad, anser vi att det är hög tid att
Socialstyrelsen följer upp sin smärtutredning som gjordes för några år sedan.
Detta bör ges regeringen till känna.
Många fibromyalgipatienter söker sig till de alternativa behandlingar som
erbjuds. Allt från massage, B12-vitaminsprutor och teknisk utrustning för att
öka blodcirkulationen. Smärtbehandlingarna ingår då inte i högkostnads-
skyddet och kan därför bli ganska dyra för patienten. Patienter som saknar
remiss till någon smärtbehandlingsklinik får heller ingen ersättning för de
kostnader det medför att mildra smärtan. Kvinnor och män med fibromyalgi
för en ständig kamp för att bli hjälpta och trodda, även deras anhöriga kan
intyga den ständiga kampen. Det borde inte vara så - samhället måste bättre
ställa upp för den grupp människor som drabbats av FMS.
Rehabilitering av smärtpatienter med misstänkt fibromyalgi måste genom-
föras med patientens godkännande. Alla mår inte bra av sjukgymnastik, det
är viktigt att finna ut vilka rörelser som smärtpatienten mår bra av för att
inte
förvärra situationen. Kvinnor ska också kunna erhålla rehabilitering i samma
utsträckning som män. Det är viktigt att följa upp att så sker, eftersom det är
känt att män får rehabiliteringsinsatser snabbare, dyrare och under längre tid.
Detta bör ges regeringen till känna.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att kvinnors sjukdomar och symtom måste tas på
lika stort allvar som mäns,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att bearbeta attityder inom försäkringskassan,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att stödja forskning rörande fibromyalgi,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att stödja smärtforskningen inklusive alternativa
behandlingsmetoder,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om smärtbehandling och om att följa upp Social-
styrelsens tidigare utredning angående smärta.