Socialtjänsten är en grundläggande del av välfärden. Den är både
samhällets yttersta skyddsnät och en central del i vårt välfärdssystem.
Synen på socialtjänsten, dess innehåll, funktion och arbetssätt är en
spegel av samhällets allmänna uppfattning om människans förmåga.
Därför har synen på socialbidragen och dess föregångare varierat över
tiden.
Allmänhetens attityd till socialtjänsten förändras i takt med att alltfler
människor kommer i kontakt med den. Och i dag är situationen den att
biståndsgivningen inom socialtjänsten alltmer får tjäna som en allmän
inkomstgarant för många människor. Fler människor än tidigare kommer i
kontakt med socialtjänsten, vilket förändrar den avvaktande och negativa
attityd till socialbidrag som många känt, samtidigt som det för individen är
förenat med skamkänslor och ett personligt misslyckande.
En väl fungerande socialtjänst är en grundläggande del i välfärdssamhället.
Människor ska kunna känna trygghet i att det finns ett yttersta skyddsnät om
man inte klarar upp sin situation på egen hand eller genom anhöriga.
Samtidigt är det viktigt att socialtjänsten inte ersätter det civila samhällets
uppgifter. Ett väl fungerande civilt samhälle har också ett skyddsnät som
skyddar den enskilde. Det viktigaste i socialt arbete, oberoende av om det
sker inom den kommunala socialtjänstens ram eller genom
frivilligorganisationer, är att det finns ett skydd för den enskilde mot
övergrepp och hjälp till den enskilde att stå på egna ben.
1.1 En ny socialtjänstutredning
I denna motion tar vi upp några av de förslag vi vill genomföra inom
ramen för nuvarande lagstiftning. Därtill anser vi att det behöver göras en
total översyn av hela socialtjänstlagstiftningen. Regeringen har tillsatt en
särskild utredare som nyligen avlämnat sitt betänkande Socialtjänst i
utveckling (SOU1999:97). Utredningens uppdrag var begränsat till några
delar i lagstiftningen, främst att se över biståndets konstruktion och
funktion. Den nuvarande socialtjänstlagstiftningen är från 1980 och
därefter har det gjorts justeringar, i större och mindre omfattning.
Samtidigt har alltfler uppgifter flyttats till kommunerna genom reformer
som t.ex. ädel, psykädel. I samhället i övrigt har det också skett stora
förändringar, t.ex. befinner sig många människor utanför samhällets
skyddsnät. Alltfler människor engagerar sig i organisationer med
inriktning på socialt arbete, inställningen till frivilligorganisationer är
mycket mer öppen idag än när lagen tillkom. 1991 tillsattes en
parlamentarisk kommitté vars uppdrag var att göra en allmän översyn av
socialtjänstlagen. Socialtjänstkommittén överlämnade sitt förslag till ny
lagstiftning 1994. Kommittén kunde inte i alla delar förutse de stora
förändringar som välfärdssystemet skulle genomgå och därmed har inte
utredningens förslag blivit föremål för lagstiftning. Behovet av en total
översyn av lagstiftningen är dock inte mindre idag än när kommittén
tillsattes 1991. Samhällsutvecklingen har gjort att socialtjänsten får ta ett
allt större ansvar för människors grundläggande trygghet och många
människor har så låga inkomster att de inte klarar av sin försörjning på
egen hand. Utsatta grupper känner också att de inte får det stöd som de
rimligen bör få. Vi anser därför att det bör göras en total översyn av hela
socialtjänstlagstiftningen. Utredningen ska få i uppdrag att göra en
samlad översyn av den enskildes rätt i hela lagstiftningen, socialtjänstens
samarbete med det omgivande samhället och klarlägga om det finns
uppgifter inom socialtjänsten som bör flyttas bort därifrån. Detta bör ges
regeringen till känna.
2 Individ- och familjeomsorg
2.1 Barn och ungdom
Socialtjänstlagens portalparagraf kompletterades 1998 med en ny
bestämmelse som syftar till att stärka barns ställning inom socialtjänsten.
När åtgärder rör barn ska särskilt beaktas vad hänsynen till barnens bästa
kräver. Bestämmelsen svarar mot artikel 3 i FN:s barnkonvention. Detta
är ett område med behov av utvecklingsinsatser. Socialnämnden har
enligt 12 § SoL skyldighet att verka för att barn och ungdomar växer upp
under trygga förhållanden. Nämnden ska också i nära samarbete med
hemmen främja barns utveckling. Till detta kommer ansvaret för skydd
för och stöd till barn och ungdom som far illa eller riskerar att utvecklas
ogynnsamt. Detta ansvar är tydligt i SoL. Reglerna om socialtjänstens
utredningsskyldighet och medverkan till att underåriga får god vård och
fostran, men också SoL:s bestämmelser om anmälan m.m. mot
underåriga är centrala i dessa sammanhang.
Bestämmelserna om anmälan i 71 § SoL innebär dels att var och en som
får kännedom om att en underårig blir utsatt för fara för sin hälsa eller
utveckling, t.ex. misshandel, bör anmäla detta till socialnämnden. Dels finns
en skyldighet för myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdomar,
andra myndigheter inom hälso- och sjukvård och socialtjänst, anställda hos
myndigheter inom hälso- och sjukvård och socialtjänst samt anställda hos
sådana myndigheter att genast anmäla till socialtjänsten om de i sin
verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden bör
ingripa till en underårigs skydd. Skyldigheterna gäller även dem som är
verksamma inom motsvarande verksamheter på det privata området.
Socialtjänsten har det formella ansvaret för att utreda och agera till skydd för
underåriga. Det finns anledning att undersöka om barnperspektivet har fått
genomslag i socialtjänstens arbete och om anmälningsplikten fungerar och
vid behov vidta åtgärder. Detta bör ges regeringen till känna.
2.2 Kvalitetssäkring av vårdnadsutredningar
Centerpartiet anser att grunden för vårdnad om barnen ska vara
gemensam vårdnad i enlighet med nuvarande lagstiftning. Det finns dock
anledning att kvalitetssäkra de vårdnadsutredningar som socialtjänsten
ansvarar för vid skilsmässa eller separation. En vårdnadsutredning är i
många fall avgörande för vem som ska få vårdnaden om barnen vid en
tvist. En vårdnadsutredning som bygger på felaktigheter eller som på
annat sätt ger en missvisande bild ligger trots detta till grund för den
kommande processen. En väg kan vara att införa en s.k. second opinion,
det vill säga möjlighet till ytterligare en social prövning om endera parten
anser sig missbedömd. Centerpartiet anser att frågan om en
kvalitetssäkring av vårdnadsutredning med en second opinion bör
utredas. Detta bör ges regeringen till känna.
2.3 Socialbidragen
När andra skyddsnät inte klarar uppgiften att ge människor inkomster
som kan täcka dagliga vardagsutgifter ska det finnas en socialtjänst som
garanterar de medel som behövs för att nå en social grundtrygghet. Att
slå vakt om detta sociala skyddsnät som en medborgerlig rättighet är
viktigt för att behålla kvaliteten i välfärdssamhället. Men denna
grundinställning får inte förskjuta det faktum att hela socialtjänstens
försörjningsstöd bygger på att förvärvsinkomster och
socialförsäkringssystemen i normala situationer ska klara det som en
enskild eller familj behöver för sin försörjning. Socialtjänstens
försörjningsstöd ska inte ta över andra trygghetssystem inom
socialpolitiken. Syftet med socialtjänsten ska vara att bidra till att fler
människor blir oberoende av ekonomiskt bistånd.
Kommunerna har genom socialtjänsten fått ta ett allt större ansvar för
medborgarnas ekonomiska trygghet. Detta är inte en rimlig utveckling. De
s.k. generella trygghetssystemen är inte generella utan enbart trygga för dem
som har rätten att omfattas av dem. Många människor är istället hänvisade
till individprövat bistånd och därmed har tryggheten blivit alltmer selektiv.
Centerpartiet vill istället ha en generell välfärdspolitik byggd på
grundtrygghetsprincipen, som omfattar alla samhällsmedborgare. Vi har i en
motion till riksdagen presenterat ett förslag till en allmän trygghetsförsäkring
(1999/2000:Sf260) som utgår från grundtrygghetstanken, istället för ett sy-
stem där man enbart kvalificerar sig genom gjorda prestationer. Vårt förslag
till en allmän trygghetsförsäkring skulle lösa många av de problem som
människor möter idag, när de inte har någon möjlighet att kvalificera sig till
socialförsäkringarna och därmed inte omfattas av den ekonomiska
tryggheten.
Centerpartiets förslag om en trygghetsförsäkring ersätter inte
socialtjänstens uppgift att ge förutsättningar för rimliga levnadsförhållanden
och att ge bistånd till enskilda personer. Men det innebär att socialtjänsten
kan ägna mer tid åt sin grundläggande uppgift - att vara ett samhällets
yttersta sociala skyddsnät för människor med svåra sociala problem.
Socialbidraget har under 1990-talet mist sin karaktär som tillfälligt
ekonomiskt stöd. Antalet personer som är långvarigt beroende av
socialbidrag har flerdubblats under decenniet. Oberoende av konjunkturläget
tyder också utvecklingen på att fler människor kommer att vara varaktigt
beroende av socialbidrag. Under 1998 fick ca 367 000 hushåll socialbidrag
någon gång under året. Bidragstagarnas andel av befolkningen var knappt 8
procent. För många människor har socialbidraget i praktiken blivit en
socialförsäkring på lokal och låg nivå.
2.3.1 Riksnormen
I Socialstyrelsens utvärdering av försörjningsstöd konstaterar man att
riksnormen har blivit en enhetsnorm istället för en riksnorm, något som
Centerpartiet varnade för när riksnormen infördes. Vi konstaterade att
riksnormen "blir ett tak istället för ett golv". Därtill klarläggs det i
Socialstyrelsens utvärdering att socialbidragshandläggningen har ökat
administrationen inom socialtjänsten. Något som vi också påpekade inför
beslutet.
Centerpartiet anser att det är socialtjänsten, och ytterst de förtroendevalda,
som ska ha ansvaret för bedömningar utifrån de förutsättningar som finns
och de åtgärder som krävs, baserade på de lokala förutsättningarna. Vi vill
också understryka att socialtjänsten ska ses utifrån helhetsbedömningar och
att avsikten med socialtjänstlagen vid dess tillkomst var att den enskildes
behov ska ses utifrån en samlad bedömning. Frågan om det ekonomiska
biståndet skulle utgöra en viktig del.
Riksnormen som den nu är konstruerad ger inte den rättvisa som bör
eftersträvas för landets invånare. Att den i princip är utformad i kronor och
ören, gör att biståndet i vissa delar av landet är otillräckligt medan det i
andra
delar kan upplevas som alltför generöst. Därför anser vi det vara bättre att i
lagtexten ange socialbidragens konstruktion och innehåll, och att
kommunerna fastställer beloppets storlek med utgångspunkt i kostnadsnivån
i kommunen. Med en sådan konstruktion, där normens innehåll regleras i lag,
uppnås bättre enhetlighet i landet och en bättre anpassning till rådande
levnadsförhållanden. Med vårt förslag blir det också möjligt att överklaga
nivån som fullmäktige fastställer, vilket inte är fallet idag. Vi föreslår
därför
att socialbidragsnormen ska fastställas av fullmäktige så att rättssäkerheten
ökar för den enskilde och att nivån i socialbidraget också kan anpassas till
lokala förhållanden. Detta bör ges regeringen till känna.
2.3.2 Socialbidragen - några förslag till förändringar
Den sociala omsorgen bör ha sin utgångspunkt i människors behov av
små, naturliga gemenskaper. Det är därmed centralt för socialpolitiken att
se de sociala frågorna utifrån ett närhetsperspektiv enligt
subsidiaritetsprincipen. Socialtjänstens individ- och familjeomsorg ska
utgå från en helhetssyn och inriktas på att utveckla människors egna
resurser.
Ett begrepp som fått betydelse i tolkningen av nuvarande socialtjänstlag är
"skälig levnadsnivå". Enligt vår tolkning innebär detta en socialtjänst som
garanterar alla en social grundtrygghet. Därför vore det naturligt att också i
lagen använda begrepp som uttrycker att den enskilde genom biståndet ska
tillförsäkras en "social grundtrygghet". Ingen i vårt land ska behöva sakna
bostad, kläder, livsmedel, etc.
När andra skyddsnät inte klarar uppgiften att ge människor inkomster som
kan täcka dessa dagliga vardagsutgifter ska vi i välfärdssamhället ha en
socialtjänst som garanterar de medel som behövs för att nå en social
grundtrygghet. Att slå vakt om detta sociala skyddsnät som en medborgerlig
rättighet är viktigt för att behålla kvaliteten i välfärdssamhället. Men denna
grundinställning får inte förskjuta det faktum att hela socialtjänstens
försörjningsstöd bygger på att förvärvsinkomster och övriga
socialförsäkringssystem i normala situationer ska klara de utgifter som en
enskild eller familj har för sin försörjning. Socialtjänstens försörjningsstöd
ska inte ta över andra trygghetssystem inom socialpolitiken. Syftet med
socialtjänsten var och bör fortfarande vara att bidra till att fler människor
blir
oberoende av ekonomiskt bistånd och inte tvärtom.
Vi anser att 6 a §, om att biståndet ska utformas så att det stärker
biståndstagarens resurser att leva ett självständigt liv, saknar en viktig
aspekt.
För att kunna leva ett självständigt liv krävs också att man har möjlighet att
ta eget ansvar. Ett passivt utbetalande av socialbidrag kan i vissa fall vara
destruktivt för den enskilde. Socialtjänstens uppgift i sådana situationer
måste vara att genom planmässiga insatser försöka motivera den enskilde till
åtgärder som förbättrar dennes förmåga att själv svara för den egna
försörjningen och ta ansvar. Det gör det möjligt att leva ett självständigt liv.
Centerpartiets utgångspunkt är att begreppen "ansvar" och "självständighet"
är starkt förknippade med varandra. Vi anser att det, utifrån synen på den
enskildes ansvar och förslaget om social grundtrygghet, finns skäl att
markera detta direkt i lagtexten.
2.3.3 Hemlösa
Hemlösa tillhör den grupp som är mest utsatt och som socialtjänsten
tillsammans med bl.a. frivilligorganisationer har kontakt med eller
försöker få kontakt med. De flesta har missbruksproblem, många har
också psykiska problem eller en kombination av missbruk och psykiska
problem. Det finns också en liten grupp som enbart är bostadslösa och
som i övrigt inte har några sociala problem. Socialstyrelsens senaste
kartläggning visar att det finns ca 8 400 personer som är bostadslösa i
landet, d.v.s. är folkbokförda i Sverige men saknar hemadress. Cirka
1 200 personer är uteliggare eller bor på härbärgen. Enligt
Socialstyrelsen har antalet minskat i storstäderna medan antalet har blivit
fler i övriga landet. Störst är ökningen på mindre orter. Det finns andra
rapporter som visar att det är fler personer som är hemlösa än det antal
som Socialstyrelsen har presenterat i sin kartläggning.
Cirka en tredjedel av de hemlösa har barn under 18 år, visar
Socialstyrelsens kartläggning. Barnen riskerar att fara illa. Många kvinnor
som är hemlösa utnyttjas eftersom de tvingas lösa sitt bostadsproblem med
ett tillfälligt boende hos manliga bekanta. Ett sätt att döva sin ångest är
missbruk av läkemedel, alkohol eller narkotika eller en blandning av dessa.
Oberoende av antalet hemlösa eller om hemlösheten har ökat eller minskat
måste problemen lösas. Människor har rätt till ett värdigt liv och ett eget
hem. Frälsningsarmén, Stadsmissionen och andra frivilligorganisationer gör
mycket stora insatser för att försöka ge människor ett värdigt liv. Det
offentliga samhället gör också insatser för att lösa de mest utsatta
människornas problem och enligt Socialstyrelsens kartläggning får de
hemlösa del av 24 000 olika insatser under ett år. Problemet är bara att
insatserna ofta sker oberoende av varandra, utan samsyn och fungerande
samarbete. Det skiljer i arbetsmetoder och kultur mellan t.ex. socialtjänst och
frivilligorganisationer och det gör att insatserna inte är så effektiva som de
borde vara. Det krävs också en samordning mellan olika sociala insatser som
psykiatrisk vård, sjukvård, missbrukarvård m.m. Detta bör ges regeringen till
känna.
3 Handikappomsorg
3.1 Psykiatrireformen
Psykiatrireformen tillkom för att förbättra livsvillkoren för de psykiskt
funktionshindrade genom att bland annat stimulera utbyggnaden av
bostäder och utveckla daglig verksamhet. Reformen förutsätter ett
förändringsarbete, inte bara inom socialtjänsten utan också inom
psykiatrin. Det krav på samverkan som reformen ställde, framför allt
mellan socialtjänst och psykiatrin, har inte kunnat förverkligas fullt ut.
Nuvarande uppdelning försvårar en god tillgänglighet av
sjukvårdsinsatser till alla psykiskt funktionshindrade i kommunerna.
Skyldigheten att samverka behöver förtydligas.
Socialstyrelsen har konstaterat att det i samtliga landsting och kommuner
pågår ett intensivt arbete för att genomföra reformen. De psykiskt
funktionshindrades behov är endast delvis kartlagda i många kommuner. Det
kommer att ta längre tid än riksdag och regering ursprungligen avsett att
förverkliga reformen. Centerpartiet anser att det är nödvändigt att de
kommuner som ännu inte gjort systematiska inventeringar av de psykiskt
funktionshindrades behov snarast gör det.
Centerpartiet anser att det krävs flexibilitet i metoderna i omsorgen av
långvarigt psykiskt sjuka och det är angeläget att möta behoven utifrån den
enskildes önskemål och förutsättningar. Möjligheten till boende, arbete,
dagverksamhet och andra aktiviteter måste tillfredsställas. Omsorg och
sociala kontakter är betydelsefulla för ett värdigt liv. Det är angeläget med
ett
gott samarbete med frivilligorganisationer och anhörigföreningar.
Rehabiliteringsinsatserna behöver förstärkas.
Fortfarande är de psykiskt sjukas ställning i samhället mycket svag.
Hemlöshet är vanlig bland de långvarigt psykiskt sjuka och kommunerna har
inte lyckats lösa situationen. Psykiatrireformen innebar bl.a. att långvarigt
psykiskt sjuka ska ha ett normalt boende och inte behöva vistas på
institution. Människors lika rätt och värde innebär att vi ska skapa
livsutrymme åt alla människor, inklusive ett värdigt boende för dem som
idag är hemlösa. Sammanfattningsvis anser vi att rehabiliteringsinsatserna
liksom samverkan mellan kommun och landsting bör förbättras samtidigt
som brukar- och frivilligorganisationerna bör få ett ökat stöd för sina
insatser. Det som ovan anförts om insatser för psykiskt funktionshindrade
bör ges regeringen till känna.
4 Hemställan
4 Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär en ny utredning av hela
socialtjänstlagstiftningen,
2. att riksdagen hos regeringen begär en undersökning av huruvida
barnperspektivet fått genomslag i socialtjänstens arbete samt om
anmälningsplikten fungerar samt vid behov föreslår åtgärder,
3. att riksdagen hos regeringen begär en utredning av
kvalitetssäkring av vårdnadsutredningar genom en second opinion,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att nivån i socialbidraget skall fastställas av
kommun- respektive stadsfullmäktige,
5. att riksdagen beslutar att 6 a § socialtjänstlagen skall ges
följande lydelse: Den enskilde skall genom biståndet tillförsäkras en
social grundtrygghet. Biståndet skall utformas så att det stärker hans
eller hennes resurser att ta ansvar och leva ett självständigt liv,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om åtgärder för hemlösa,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om psykiatrireformen.