Grundlagen garanterar oss respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet, värdighet och religionsfrihet. I FN:s konvention om barnens rätt, från år 1989, slås fast att barn har fullt människovärde och dessutom särskilda rättigheter till skydd och omvårdnad för att säkerställa en normal fysisk, psykisk och social uppväxt.
Det finns en oro över utveckligen mot allt fler friskolor i landet och där de konfessionella skolorna utgör en ganska stor andel. Det finns en extra risk när skolan alltmer ses ur ett konkurrensperspektiv. För att kunna möta för- ändringarna så måste den offentliga skolan utvecklas. Idag har de kommu- nala skolorna ett brett utbud men det finns en risk att de ekonomiskt utarmas av friskolorna.
Genom skolan kan tolerans och gemenskap främjas i vardagen. I den sammanhållna skolan inom kommunens ansvarsområde, har de högav- lönades barn gått tillsammans med den arbetslöses barn, färgad tillsammans med vit, kristen tillsammans med muslim. Nu bryts det kittet upp.
Den svenska skolan bör ge en likvärdig utbildning och en gemensam värdegrund för alla barn och ungdomar. Barn börjar skolan med olika förut- sättningar, och det är av stor och långsiktig betydelse att barn med olika kulturer, religioner och social tillhörighet får mötas i skolan under uppväxtåren. För vissa barn inom slutna samfund saknas kontakt med det omgivande samhället. Det kan bero på att de inte går i den kommunala skolan, utan går i rörelsedrivna skolor eller får hemundervisning i vad som kallas "skolpliktsfullgörande på annat sätt".
De nya regelsystemen inom skolan understryker behovet av forskning kring barn i slutna samfund. Även regelsystemen inklusive uppföljnings- mekanismerna är i behov av en översyn. Idag uppger Skolverket att de inte kan mäta den gemensamma värdegrunden. Men Skolverket kan redan idag återkalla godkännande om det visar sig att det finns brister.
En sund religiositet bygger på en humanistisk människosyn med dess betoning på frihet, ansvar och gemenskap - värden som slutna samfund inte delar. Gemensamt för slutna samfund är tvärtom att de utsätter sina medlemmar för starkt styrande mental påverkan, en påverkan som introdu- ceras långsamt för att stegvis öka. Med informationskontroll och emotionell kontroll binder man medlemmarna allt hårdare till sig, samtidigt som kontakterna utåt skärs av. Man talar här även om "mind control".
Dessa barns kontakt med få vuxna utanför det slutna samfundets kontroll gör att eventuella problem är svåra att upptäcka. Möjligheten idag att fånga upp de här barnen ligger inom det generella skyddsnätet som skall nå alla barn genom mödravårdscentraler och barnhälsovård. Barn med psykisk ohälsa kan där upptäckas tidigt, men inriktningen är i första hand medicinsk.
Idag har vi inte tillräcklig kunskap om villkoren för de barn som växer upp i slutna samfund. Därför vill vi understryka vikten av forskning. Visar forskningen på negativa effekter när det gäller barn i slutna samfund måste både lagstiftning, regler för godkännande av friskola och statsbidrag ändras.
Den första generationens medlemmar har haft en möjlighet att välja. Men de som föds in i ett slutet samfund har aldrig själva haft möjligheten att välja. Barnen kan missa möjligheten att söka och finna stöd i relationer och kontakter med viktiga personer i omgivningen. Barnen kan missa möjligheter till stimulans och stöd, både från mogna vuxna och jämnåriga kamrater. De växer upp i ett begränsat livsrum.
Ett särskilt problem är att det idag finns religiösa rörelser som uppmanar till lagtrots, till exempel barnaga. Barns demokrati- och övriga rättigheter får inte kränkas i religionens namn, men lagstiftningen ger idag ringa stöd. Barn i slutna samfund behöver uppmärksamhet och stöd från samhället. Samhället kan inte vänta med att uppmärksamma de slutna samfunden, sekterna, ur ett barnperspektiv till dess historieskrivarna ger oss ett svar.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av forskning kring barn i slutna samfund, så att deras situation uppmärksammas.
Stockholm den 29 september 1999
Carina Hägg (s)
Eva Arvidsson (s)