Frågan om statlig reglering av socionomers yrkesutövning (legitimation) har under många år drivits av socionomernas fackförbund, SSR. Utan tvekan är det så att behovet av att kvalitetssäkra det sociala arbetet successivt har ökat. Samhällsutvecklingen som sådan är en orsak. En annan är att det i dag är vanligt att socionomer "öppnar eget" i ungefär samma verksamhetsområden som psykologer.
Socionomernas envishet i kravet på en statlig reglering visar på vilken vikt frågan har bland socialarbetarna. Det är klientintresset som står i fokus och ingen utredning har hittills kunnat peka på andra vägar än legitimering för att klienternas säkerhet och trygghet skall tillgodoses.
Socialarbetarnas enträgna krav på statlig reglering har ännu inte hörsammats. Kvalitetssäkringen är dock så viktig att branschorganisationen, i avvaktan på statlig legitimering, har genomfört en auktorisation efter bestämda kriterier.
Detta initiativ från fackförbundet är bra och auktorisationen kommer troligen att få betydelse ur trygghets- och kvalitetssynpunkt. Men auktori- sation är bara "det näst bästa". En statlig reglering med tillhörande kvalitetskrav skulle naturligtvis ge en annan tyngd.
Klientsäkerheten är det viktigaste argumentet för införande av legitima- tion. Men det finns ytterligare skäl. Socionomyrket är ett av de traditionella kvinnoyrkena med allt vad det innebär av dålig lön och låg status. Psyko- socialt arbete handlar många gånger om människors hela existens och behöver få en stärkt ställning. Yrkesstolthet och därmed ökad arbetsglädje gynnar den enskilda socialarbetaren och därmed också klienterna.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att kvalitetssäkra det sociala arbetet genom införande av statlig legitimation.
Stockholm den 5 oktober 1999
Ulla Wester (s)