Psykologisk kompetens som en resurs i
primärvården
För att kunna uppfylla intentionerna bakom hälso- och sjukvårdslagen
om en god hälsa åt alla och helhetssyn i vården måste sjukvården
utveckla ett arbetssätt där inte enbart den medicinsk/biologiska
kompetensen tas till vara. Den psykologiska kompetensen behöver väga
tungt om en helhetssyn på människan ska vara möjlig.
Problem som relaterar sig till beteende eller livsstil är det särskilt viktigt
att söka bemästra för att lyckas med prevention av sjukdom, hälsofostran och
hälsobefrämjande åtgärder. Vid vårdcentralerna behövs en utbyggnad av t.ex.
ungdomsmottagning, alkoholmottagning, rökavvänjningsklinik och mottag-
ning för andra livsstilsproblem, som erfordrar psykologisk kompetens utöver
den som läkare och övrig medicinskt skolad personal kan förväntas besitta.
I WHO:s regionala hälsostrategier European Regional Strategy for Health
for All (1984) betonas att sociala och psykologiska problem bidrar till ohälsa
i befolkningen och att primärvården behöver ha personal med professionell
kunskap om sociala och psykologiska faktorer och deras inverkan på de
vårdsökandes hälsotillstånd.
Internationella undersökningar om hälsoproblem i befolkningen har visat
att mellan 20 och 40 % av alla som sökt läkarkontakt inom primärvården i
själva verket har psykiska besvär. Enbart hälften får en riktig diagnos eller
behandling. I Sverige har man uppskattat att cirka 60-70 % av dem som
söker primärvården har psykiska eller psykosomatiska åkommor.
Dagens sjukvård i Sverige har inte organisation, tillräckliga resurser eller
kunskaper för att på ett professionellt och effektivt sätt kunna ta hand om
denna stora patientgrupps behandling och rehabilitering.
Systematiserad samverkan mellan olika kompetenser, medicinsk och
psykologisk, är ur både patientens och samhällets perspektiv det mest
effektiva. Redan i primärvården måste patienten träffa på rätt kompetens.
Psykologisk diagnostik och behandling måste lyftas fram som något mycket
angeläget. Inom primärvården behärskar man inte dessa metoder.
Genom ett samverkanssystem skulle med största sannolikhet patienter
redan från början komma rätt i vårdkedjan samtidigt som minskat lidande
uppnås för den enskilde patienten. Problem med läkemedelsberoende kan
antas minska och en avlastning för psykiatrin kan uppnås. På sikt skulle det
innebära en stor ekonomisk vinst för hälso- och sjukvården.
Som enda nordiska land har Finland regelmässigt inrättat tjänster för
psykologer och socialarbetare inom primärvården. Därmed har man dels
anpassat sig till den internationella uppfattningen i frågan, dels fått en
lösning som förefaller ge såväl ekonomiska vinster som vinster i vård-
effektivitet. Dagens primärvård skall utgöra basen för förebyggande,
diagnostiserande, behandlande och rehabiliterande insatser. En nödvändig
förutsättning för att detta ska uppnås är att psykologer utgör en lika naturlig
resurs i primärvården som inom psykiatrin.
I dag bedrivs hos några landsting och kommunala sjukvårdshuvudmän
försök med psykologisk kompetens i primärvården, t.ex. i Kronobergs läns
landsting, Skaraborgs läns landsting, Jämtlands läns landsting, Stockholms
läns landsting, Värmlands läns landsting, Västmanlands läns landsting,
Göteborgs kommun m.fl. Försöken följs upp och en systematisk utvärdering
börjar komma till stånd med uppvisande av positiva resultat.
Ett problem är dock att dessa försök ofta genomförs i form av korta
tidsbegränsade projekt så att man därigenom enbart ser de kortsiktiga
effekterna för såväl verksamhet som individ. För att nå långsiktiga effekter
måste medel tillföras så att verksamheten får fortgå under lång tid.
Det finns projekt där långsiktiga effekter studerats. Ett sådant är "BBC-
projektet" inom Nordöstra Skånes sjukvårdsdistrikt (NSS) där syftet varit att
utveckla metoder och strategier för arbete med patienter med s.k.
psykosomatiska symtom (d.v.s. både psykologiska och somatiska symtom
finns liksom psykologiska, sociala och somatiska faktorer av betydelse för
patientens tillstånd). I projektet har psykologisk och social kompetens
integrerats med insatser av medicin, sjukgymnastik och arbetsterapi i
samverkan med bl.a. försäkringskassan. En uppföljning 4 år efter avslutad
behandling visar tydlig, varaktig och positiv effekt för såväl individ som
ekonomiskt. Nyligen har också en slutrapport angående projektet
Psykologiskt och socialt stöd till patienter i primärvården presenterats av
psykolog Elsa Crafoord, Nordöstra sjukvårdsområdet i Stockholm.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av psykologisk kompetens inom
primärvården.