Samhällets stöd till vuxentandvård bör främst syfta till en bättre
tandhälsa bland befolkningen så att vårdbehovet och därmed kostnaderna
för enskilda och samhället på sikt minskar. Den nya
tandvårdsförsäkringen har ökat subventionen för tandvård till cirka 2
miljarder kronor och inriktningen är att ge ett bättre ekonomiskt stöd till
grupper inom vården och omsorgen samt till förebyggande insatser för
övriga befolkningen. En viktig del i tandvårdsstödet är den fria barn- och
ungdomstandvården. Det nya tandvårdsstödet innehåller bland annat en
subvention för bastandvård samt möjlighet till fri prissättning för
vårdgivarna. Syftet med bastandvården är att göra det möjligt för fler att
uppnå och upprätthålla en god tandhälsa. Vuxna ska få möjlighet till
regelbundna undersökningar, förebyggande åtgärder och övrig hälso-
bevarande tandvård samt viss infektions- och inflammationsbehandling
till en rimlig kostnad.
Tandvårdsreformen innebär klara förbättringar för äldre och funktions-
hindrade som bor i särskilda boendeformer eller omfattas av den kommunala
omsorgen. De erbjuds numera att utan avgift få sitt muntillstånd bedömt och
få den nödvändiga tandvården utförd mot en avgift som tillämpas inom den
öppna hälso- och sjukvården, för närvarande högst 900 kronor/år. Reformen
innebär också klara förbättringar för personer med stora tandvårdsbehov till
följd av långvarig/kronisk sjukdom eller funktionshinder och som därför
behöver mer tandvård än vad som i övrigt är normalt. De har fått ett stöd
motsvarande det högkostnadsskydd som finns inom hälso- och sjukvården.
Tandvårdsreformens syfte är att få en starkare koppling mellan hälsa och
tandstatus. Människor som på ett eller annat sätt drabbats av sjukdom eller på
grund av ålder fått sina tänder försämrade får med den nya tandvårds-
reformen ett bättre ekonomiskt skydd och hjälp med förebyggande arbete.
Vårt krav om att en större andel av subventionen skulle fördelas till före-
byggande tandvård har också uppfyllts med reformen, liksom vårt krav om
en fri barn- och ungdomstandvård.
Vissa landsting har höjt priserna på bastandvård så mycket att patienternas
kostnader ökar trots att statens stöd till tandvården har ökat. Statens
intention
om att erbjuda människor ett utökat ekonomiskt stöd för bastandvård
uppfylls därmed inte i de fall landstingen höjt priserna.
Subventionen till tandvården har ökat i och med den nya reformen. Att
föra tandvården som en del av den ordinarie sjukvården skulle leda till
kraftigt ökade kostnader. Det kommer att krävas kraftiga prioriteringar inom
alla sektorer för att klara vården och omsorgen i framtiden. Att infoga
tandvården inom sjukvårdens högkostnadsskydd skulle leda till att annan
sjukvård måste prioriteras bort. Alternativet är en kraftig höjning av
högkostnadsskyddet. De förbättringar som behöver göras ska ske inom
ramen för tandvårdsförsäkringen. Sådana förändringar ska främst stärka de
mest utsatta grupperna.
Den minskning av subventionerna till tandvården som skett under hela 90-
talet har trots allt inneburit att fler personer fått ekonomiska svårigheter vid
alltför omfattande tandvårdskostnader. Därför föreslår jag att man i samband
med att tandvårdsreformen utvärderas tar hänsyn till dessa personer genom
att förbättra högkostnadsskyddet.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att förbättra högkostnadsskyddet för personer
som drabbats av väldigt höga tandvårdskostnader.