För att kunna uppfylla intentionerna bakom hälso- och sjukvårdslagen
om en god hälsa åt alla och helhetssyn i vården måste sjukvården
utveckla ett arbetssätt där inte enbart den medicinskt/biologiska
kompetensen tas till vara. Den psykologiska kompetensen behöver väga
tungt om en helhetssyn på människan ska vara möjlig.
Problem, relaterade till beteende eller livsstil är det särskilt viktigt att
söka
bemästra för att lyckas med prevention av sjukdom, hälsofostran och hälso-
befrämjande åtgärder. Vid vårdcentralerna behövs en utbyggnad av t ex
ungdomsmottagning, alkoholmottagning, rökavvänjningsklinik och mottag-
ning för andra livsstilsproblem, som erfordrar psykologisk kompetens utöver
den som läkare och övrig medicinskt skolad personal kan förväntas besitta.
I WHO:s regionala hälsostrategier European Regional Strategy for Health
for All (1984), betonas att sociala och psykologiska problem bidrar till
ohälsa i befolkningen och att primärvården behöver ha personal med
professionell kunskap om sociala och psykologiska faktorer och dess in-
verkan på de vårdsökandes hälsotillstånd.
Internationella undersökningar om hälsoproblemen i befolkningen har
visat att mellan 20 och 40 % av alla som sökt läkarkontakt inom primär-
vården i själva verket har psykiska besvär. Enbart hälften får en riktig
diagnos eller behandling. I Sverige har uppskattats att cirka 60-70 % av dem
som söker primärvården har psykiska eller psykosomatiska åkommor.
Dagens sjukvård i Sverige har inte organisation, tillräckliga resurser eller
kunskaper för att på ett professionellt och effektivt sätt kunna ta hand om
denna stora patientgrupps behandling och rehabilitering. Systematiserad
samverkan mellan olika kompetenser som medicinsk och psykologisk är sett
ur både patientens och samhällets perspektiv det mest effektiva. Redan i
primärvården måste patienten träffa på rätt kompetens. Psykologisk
diagnostik och behandling måste lyftas fram som något mycket angeläget.
Inom primärvården behärskar man inte dessa metoder.
Genom ett sådant system skulle med största sannolikhet patienter redan
från början komma rätt i vårdkedjan samtidigt som minskat lidande uppnås
för den enskilde patienten. Problem med läkemedelsberoende kan antas
minska och en avlastning för psykiatrin kan uppnås.
Som enda nordiska land har Finland regelmässigt inrättat tjänster för
psykologer och socialarbetare inom primärvården. Därmed har man dels
anpassat sig till den internationella uppfattningen i frågan, dels fått en
lösning som förefaller ge såväl ekonomiska vinster som vårdeffektivitets-
vinster.
Dagens primärvård skall utgöra basen för förebyggande, diagnosticerande,
behandlande och rehabiliterande insatser. En nödvändig förutsättning för att
detta ska uppnås är att psykologer utgör en lika naturlig resurs i primär-
vården som inom psykiatrin. Detta kan ske dels via anställningar men också
till en väsentlig del via anlitande av privatpraktiserande psykologer.
Idag bedrivs hos några landsting och kommunala sjukvårdshuvudmän
försök med psykologisk kompetens i primärvården, t e x i Kronobergs läns
landsting, Skaraborgs läns landsting, Jämtlands läns landsting, Stockholms
läns landsting, Värmlands läns landsting, Västmanlands läns landsting,
Göteborgs kommun m fl. Försöken följs upp och en systematisk utvärdering
börjar komma till stånd med uppvisande av positiva resultat.
Ett problem är dock att dessa försök ofta genomförs i form av korta
tidsbegränsade projekt så att man därigenom enbart ser de kortsiktiga
effekterna för såväl verksamhet som individ. För att studera långsiktiga
effekter måste medel tillföras så att verksamheten får fortgå under lång tid.
Det finns dock projekt där även de långsiktiga effekterna studerats. Ett
sådant är "BBC-projektet" inom Nordöstra Skånes sjukvårdsdistrikt (NSS)
där syftet varit att utveckla metoder och strategier för arbete med patienter
med s k psykosomatiska symtom (dvs både psykologiska och somatiska
symtom finns, psykologiska, sociala och somatiska faktorer av betydelse för
patientens tillstånd). I projektet har psykologisk och social kompetens
integrerats med medicinska, sjukgymnastik och arbetsterapeutisk insats och i
samverkan med bl a försäkringskassan. En uppföljning 4 år efter avslutad
behandling visar tydlig varaktig och positiv effekt såväl för individ som
ekonomiskt. Nyligen har också en slutrapport angående projektet
Psykologiskt och socialt stöd till patienter i primärvården presenterats av
psykolog Elsa Crafoord, Nordöstra sjukvårdsområdet i Stockholm.
Delegationen för samverkan mellan offentlig och privat hälso- och
sjukvård (SOU 1997:179) har i sitt slutbetänkande lagt förslag som skulle
möjliggöra för bl a primärvårdens patienter att få ökad tillgång till psyko-
logisk kompetens i form av privatpraktiker.
Förutom detta behöver dessutom en betydande utbyggnad av antalet
anställda psykologer ske inom primärvården.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av att tillskapa nödvändiga resurser för
att psykologisk kompetens skall kunna bli en resurs - och en tillgång
för patienten - i primärvården.