Inledning
Människovärdet
Demokratins innersta kärna utgår ifrån principen om människovärdet. Människans personliga värdighet har sin grund i uppfattningen om människolivets okränkbarhet, alla människors lika värde och varje människa som en unik varelse med ett unikt värde. Därför kan inte medmänniskan behandlas enbart som ett objekt för olika ingrepp. Den enskilda människan är istället ett subjekt, vilket bl a innebär rätt till delaktighet i de beslut som rör den egna personen.
Respekt för hela det mänskliga livet - en god grund för medicinsk etik
Den medicinska teknologin och forskningen har med förfinade metoder och tekniska landvinningar trängt allt djupare in i livets biologi och kemi. Detta påverkar hela människans livscykel. Speciellt märkbara är resultaten av denna inriktning vid livets början och i livets slutskede.
Livet börjar vid befruktningen. I Genèvedeklarationen (1948) sägs att läkaren skall förpliktiga sig till den "yttersta respekt för mänskligt liv alltifrån konceptionen till döden". Detta synsätt är en god utgångspunkt när normer och regler ska utformas för den medicinska forskningen och verksamheten.
Grundlagsfäst rätten till liv
Den svenska regeringsformens 1 kap 2 § innehåller en rad målsättnings- stadganden vars innebörd inte kan tas till utgångspunkt för rättsliga krav gentemot det allmänna. Det gäller t ex skrivningen om rätten till arbete. Detta faktum har dock inte hindrat grundlagsstiftaren från att införa dessa stadganden.
Målsättningsstadgandena är till sin karaktär inte rättsligt bindande föreskrifter utan anger mål för den samhälleliga verksamheten. Som sådana kan de ha eller få politisk betydelse och effekterna av stadgandena kan bli föremål för politisk kontroll. Det väsentliga med dessa portalskrivningar är att ålägga det allmänna att positivt verka för att den ifrågavarande rättigheten skyddas och främjas.
Stadgandena är alltså utformade som en värdeorientering. Denna värde- orientering, regeringsformens människosyn, har alltså inga direkta rättsliga effekter, men anger den ram som utgör grunden för samhällsbildningen. På så sätt bidrar regeringsformen till etiköverföringen till medborgarna. Det borde åligga det allmänna att positivt verka för att rätten till liv skyddas och främjas.
Fri- och rättighetskommittén konstaterade i sitt betänkande SOU 1993:40 att "den mest grundläggande av de mänskliga rättigheterna är rätten till liv". Trots detta avvisade kommittén tanken på att införa ett stadgande om detta i den svenska grundlagen. Den viktigaste mänskliga rättigheten ryms alltså, enligt detta synsätt, inte i en svensk grundlag.
Vi kristdemokrater anser att den mest grundläggande mänskliga rättig- heten, rätten till liv, bör ingå i regeringsformens värdeorientering i målsättningsstadgandena. För närvarande har 1 kap 2 § regeringsformen följande lydelse:
"Den offentliga makten skall utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet."
Vi föreslår följande tillägg:
"Den offentliga makten skall utövas med respekt för människolivets okränkbarhet, alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet."
Genom en sådan grundlagsändring fastslås människolivets okränkbarhet som en övergripande värdeorientering för allt samhällsarbete. Som sådan bör den också prägla ramarna och reglerna på det medicinsk-etiska området.
Aborter
I motionens inledning beskrivs en kristdemokratisk syn på människovärdet och människans integritet. En allt större förståelse för denna grundsyn när det gäller det spirande livet har på senare tid växt fram.
Utredningen "Den gravida kvinnan och fostret - två individer" (SOU 1989:51), har lett till en betydande samsyn kring de etiska problem som är förenade med fosterdiagnostik och aborter. Denna utredning deklarerade bland annat:
När det gäller den oföddes intresse bör först framhållas att ett foster i princip har rätt till utveckling och rätt att födas. Därav följer att en abort inte kan motiveras utifrån fostrets intresse. Ett abortbeslut innebär som regel att kvinnans (föräldrarnas) intresse att inte föda barnet tillåts väga tyngre än fostrets intresse att utvecklas och födas.
Utredningen deklarerar vidare som sin uppfattning:
Man måste utgå från att modern och det blivande barnet är två individer som båda är skyddsvärda ... Det spirande människolivet har i sig ett stort värde. Det kan inte ses enbart som en del av kvinnans kropp. Senare skrev ett enigt socialutskott i betänkandet "Vissa etiska frågor" (1993/94: SoU2 ) att utskottet "... anser det nödvändigt med en sammanhållen och etiskt förankrad politik i dessa frågor. Utgångspunkten måste därvid vara den syn på människan och på människolivets helgd som har sin förankring bl a i den kristna etiken och den västerländska humanismen. Alla människor har samma värde och den grundläggande mänskliga rättigheten är rätten till liv.
Samma uppfattning deklareras i inledningen till FN:s barnkonvention där det klargörs att barnet har rätt till "lämpligt rättsligt skydd" även före födelsen.
Det finns alltså numera en bred samsyn om att alla människor har rätt till liv och att fostret är en skyddsvärd individ med en principiell rätt till liv och rättsskydd. Denna samsyn kommer till uttryck bl a i internationella konventioner, svensk lag, socialutskottets betänkanden och i olika statliga utredningar.
Det råder numera också en samsyn om att "en avvägning mellan fostrets och moderns intressen är ofrånkomlig då dessa är motstridiga". Som exempel kan nämnas regeringens proposition "Fosterdiagnostik och abort" (Prop 1994/95:142):
En avvägning mellan kvinnans intressen och den oföddes intressen är ofrånkomlig. Det är dock viktigt att vara vaksam så att inte denna slags avvägning leder i riktning mot en etisk gradering av människoliv.
Synen på aborter
Den i Sverige förda politiken har inte på ett riktigt sätt dragit slutsatserna av den gemensamma synen på fostret och kvinnan som två skyddsvärda individer, som anges ovan.
Mot bakgrund av detta är det enligt kristdemokratisk uppfattning omöjligt för staten och lagstiftaren att ställa sig neutral till det etiska dilemma som en abort innebär. Därför driver vi kravet att principen om människolivets okränkbarhet skrivs in i regeringsformen.
Kristdemokraterna avvisar också det synsätt som i offentliga utredningar, propositioner etc betraktar abortsituationen som enbart en "intressekollision" eller en fri- och rättighetsfråga.
Abort är att släcka liv. Det är varje demokratis ofrånkomliga ansvar att värna livet allt från dess tillblivelse. Att slå fast denna demokratins grundbult befriar emellertid inte samhället från den konfliktsituation en abort medför.
Allt måste därför göras för att i opinionsbildning och rådgivning framställa det som naturligt och självklart att en graviditet ska fullföljas. Socialt och ekonomiskt ska alla tänkbara insatser erbjudas för att undvika abort. En vidgad syn på vad som brukar kallas abortförebyggande åtgärder och vilka åtgärder som följaktligen behövs föreslås. De abortförebyggande åtgärderna till trots kommer det dock även i framtiden att finnas abortsökande. Denna etiska konflikt kan inte lagstiftas bort. Samtidigt vill Kristdemokraterna framhålla lagens normativa effekter på tänkande och praxis. Samhällets regelverk bör därför formuleras så att information, stöd och råd till den abortsökande lyfts fram som helt centrala begrepp.
Den syn som förespråkas när det gäller aborter innebär alltså att aborten inte kriminaliseras men att samhället ska lämna värdeneutraliteten när det gäller det spirande livet och i stället söka skapa en medvetenhet om fostrets värde och verka graviditetsstödjande.
Samhällets regelverk om aborter
Med den starkt graviditetsstödjande inriktning av lagstiftning och andra åtgärder som i det följande föreslås, kan vi inte invända mot att kvinnan under graviditetens första fas fattar det slutliga beslutet om en abort ska utföras eller ej. Vi ser andra former för avgörande, t ex prövning i någon form av kommitté knuten till en samhällsinstitution, som mindre tillfredsställande alternativ.
Tidsgränsen då Socialstyrelsens prövning krävs
Enligt nuvarande abortlag fattar kvinnan det slutliga avgörandet om abort före den 18:e graviditetsveckan. Därefter krävs Socialstyrelsens prövning. I dagens situation genomförs drygt 90 procent av aborterna före den 12:e veckan, mindre än en procent efter den 18:e veckan.
Abortlagens nuvarande tidsgräns diskuteras både bland lekmän och medicinskt sakkunniga. Det har framförts argument för en sänkning av tidsgränsen, t ex att antalet aborter på detta sätt kunde minskas. Å andra sidan hävdas att en snävare tidsgräns skulle kunna medföra att en del abortsökande inte fick tillräcklig tid att i lugn och ro tänka igenom sitt beslut.
Vi anser att de tänkbara effekterna av en sänkt tidsgräns för när Social- styrelsens tillstånd krävs för abort bör studeras noga. En sänkning kan övervägas om det kan göras troligt att en sådan åtgärd skulle minska antalet aborter. Det är dock angeläget att fokusera på huvudfrågan och inse att det etiska dilemmat är att aborten överhuvudtaget utförs, och inte i första hand när den utförs.
Livsduglighet
En fråga som den senaste tiden varit föremål för diskussion är när ett foster kan betecknas som livsdugligt. Detta har betydelse vad gäller den "övre abortgränsen" eftersom abort inte får utföras om ett foster kan bedömas som livsdugligt. Svensk gynekologisk förening har hemställt om att gränsen måste ändras till 22 veckor eftersom utveckling och teknik gått framåt så man numera kan rädda foster som föds kring vecka 21-22.
Vi anser att en ändring måste ske i Socialstyrelsens Allmänna råd, som utgör riktlinjer för tillämpningen av abortlagen. Det är ytterst angeläget att samhället har regler som är i takt med utvecklingen. Samtidigt måste entydiga signaler ges om att abort inte är tillåtet om ett barn kan bedömas som livsdugligt utanför livmodern. Vi anser att den övre gränsen för abort bör ändras till 20 veckor för att marginalen ska vara tillräcklig. Det får inte råda något tvivel om att aborter utförs vid en tid som inte tangerar gränsen då ett foster kan överleva utanför livmodern.
Ansökan om abort, information och stödsamtal
I en nyligen presenterad doktorsavhandling påpekar man vikten av att se den abortsökande kvinnan i ett psykosocialt sammanhang. Enligt studien finns det många faktorer som avgör om en kvinna väljer att genomgå en abort. Två av dessa är att relationen till den blivande fadern är dålig eller att kvinnan inte känner sig mogen eller fysiskt stark.
Redan idag är det obligatoriskt för landstingen att erbjuda stödsamtal inför en eventuell abort. Kristdemokraterna anser att informationen och stödsamtalen bör få en mycket tydligare inriktning än idag. Informationen i anslutning till en abortansökan kan följa ungefär samma rutiner som tillämpas exempelvis vid klinisk prövning av läkemedel. Vi föreslår att varje abortsökande ska få en skriftlig information. Informationen bör redovisa vilka grundvärderingar samhället står för när det gäller människovärdet och tydligt men varsamt lyfta fram det etiska dilemmat. På ett naturligt sätt kan då alternativ till abort aktualiseras.
Det måste i detta sammanhang framhållas som helt naturligt att mannen tar sin del av ansvaret, tar del av informationen och sedan är med och diskuterar beslutet.
Informationen ska ha en inriktning som stämmer med Europarådets konvention om mänskliga rättigheter och biomedicin. Det innebär att "en person i förväg ska ha fått information som är anpassad till behandlingens ändamål och natur och redogör för dess konsekvenser och risker". Hur och i vilken omfattning stödsamtalen ska ske får ytterligare övervägas.
Stödsamtalet bör endast genomföras av personer med utbildning i etisk rådgivning
Mötet vid ansökan om abort och följande stödsamtal ska endast få genomföras av personer som fått en utbildning i etisk rådgivning. I Norge finns en tvåårig akademisk utbildning för etisk rådgivning. Något liknande bör införas i Sverige. De som går igenom en sådan utbildning kan sedan vara samtalspartner vid många typer av etiska dilemman, t ex fosterdiagnostik, aborter, sterilisering, transplantationer och medicinskt tillämpad genteknik. När det gäller aborter, bör utbildningen innehålla god information om olika abortförebyggande och graviditetsstödjande åtgärder som stat, landsting, kommun och enskilda organisationer kan erbjuda. Rådgivarna kan enligt vårt förslag antingen vara knutna till den offentliga sektorn eller vara helt fristående. Grundkraven på rådgivarna bör fastställas av Socialstyrelsen. Verksamheten ska finansieras av offentliga medel till en viss grundnivå. Olika intresseorganisationer kan sedan bygga på med egna medel. Alla stödsamtal ska vara kostnadsfria och inga journaler ska föras. Mannen bör självfallet delta i samtalen, utom när det finns speciella omständigheter som gör det olämpligt.
Utrymme att tänka igenom sitt beslut
Erfarenheterna visar att många kvinnor känner sig pressade inför abort- beslutet. På något sätt borde stöd ges till kvinnor som önskar få en miljö där man i lugn och ro kan fatta sitt beslut.
Ett sådant försök har genomförts vid Danderyds sjukhus, Stockholms läns landsting. Kvinnor som är tveksamma inför en eventuell abort har där fått komma och bo några dagar i en rofylld miljö. De har kunnat tala med olika resurspersoner om sitt beslut.
Denna försöksverksamhet bör kunna spridas till alla landsting. I samband med rådgivningen inför en eventuell abort bör kvinnan inbjudas till en sådan "beslutsmiljö" med boende och samtalsresurser. Också i det här fallet bör samtalen kunna genomföras av olika huvudmän.
Efter beslutet: Graviditetsstödjande åtgärder
Det är viktigt att alla gravida får bra och lämpligt stöd i situationer då graviditeten känns som en belastning. Stödfamiljer bör vid behov kunna erbjudas som hjälp, särskilt åt ensamstående mödrar, under den period man önskar före födseln. Föräldrar med psykosociala eller andra problem måste också få intensivt stöd både före och efter födseln.
Mödrahälsovården ska utgå ifrån att graviditet är något positivt för föräldrarna och att graviditeten ska fullföljas.
Stödsamtal efter abort
Också den som gått igenom en abort ska erbjudas fortsatta stödsamtal. Stödsamtalen kan hjälpa kvinnan att hinna bearbeta sin upplevelse och ge henne psykologiskt stöd, till exempel inför en ny graviditet.
I anslutning till detta anser vi det viktigt med förstärkt tvärvetenskaplig forskning kring situationen före och efter en abort för kvinnan, hennes familj och närmaste anhöriga. I USA har forskningen kring kvinnors hälsa efter abort kommit mycket längre än i Sverige. Denna forskning, som stöds av svenska erfarenheter, bekräftar att många kvinnor får olika typer av problem efter en abort. Resultaten från en intensifierad svensk forskning kunde bli till stor nytta såväl i det abortförebyggande och graviditetsstödjande arbetet som vid stödsamtalen efter en abort.
En barntillvänd samhällsmiljö
Politiken på alla nivåer måste inriktas på att skapa ett barnvänligt samhälle. Villkoren för familjer och föräldrar måste bli sådana att människor inte känner oro inför de materiella villkoren.
Vi förutsätter att den granskning som pågår i många kommuner av kommunala verksamheter i relation till FN:s barnkonvention kan leda till en förstärkning av barnets ställning.
Förstärkta insatser till stöd för alla barn med särskilda behov kan påverka viljan att "skaffa barn". Så kan t ex en blivande förälder, som fått veta att det väntade barnet kan lida av ett handikapp, få större mod att fullfölja graviditeten om stat och kommun verkligen visar att handikappade tillerkänns samma värde och möjligheter som övriga medborgare.
Ett barntillvänt arbetsliv
Det moderna arbetslivet skiljer föräldrar från barn en stor del av dygnet. Speciella åtgärder har krävts för att båda föräldrarna skulle kunna förvärvsarbeta utanför hemmet. Förskolan och daghemmen har gjort denna utveckling möjlig. Den svenska förskolan har också bidragit till en god omsorg för många barn. Men samtidigt frustreras många föräldrar av att de har så litet tid till förfogande för sina barn.
Kristdemokraterna har i andra sammanhang betonat bristen på valfrihet för de föräldrar som vill ta ett större eget ansvar för barnens utveckling. Vårdnadsbidraget är exempel på en reform som skulle underlätta för denna grupp föräldrar, samtidigt som bidraget ger en symbolisk uppvärdering av arbete med och uppfostran av barn i hemmet. Också arbetsgivare och fackliga organisationer borde analysera hur man kan underlätta kombinationen föräldraskap - förvärvsarbete. Det har under senare tid ofta antytts att arbetsgivare tvekar att anställa unga kvinnor - och också unga män - som planerar att skaffa barn. Arbetsmarknadens parter måste på ett helt annat sätt än nu bli varse att arbetsmiljö och arbetsvillkor är en viktig del av det som avgör om människor väljer att sätta barn till världen.
Kristdemokraterna anser därför att arbetsmarknadens parter borde tillsätta en gemensam kommission med uppgift att studera hur arbetslivet kan bli mera barntillvänt.
Skola och utbildning som betonar människovärdet
Vi har uppfattningen att skolan inte förmedlar en sammanhängande och tydlig bild av människovärdet. Många ungdomar uppfattar människan ur ett teknokratiskt, funktionalistiskt perspektiv. Människovärdet knyts till människans förmågor och egenskaper. Det spirande och det tynande livet får därför ett lägre värde.
Inledningen till läroplanen betonar människovärdet och dess förankring i västerländsk humanism och kristen tradition. Enligt vår mening är det långt kvar innan denna grundinställning förverkligats i skolans vardagsliv och undervisning. Lokala skolstyrelser samt föräldrar och lärare måste entusiasmeras att verka för skolplaner och praktiskt arbete i skolans värld som tydligt demonstrerar att varje individ har samma egenvärde oberoende av bakgrund.
En viktig del av utbildningen är sexualundervisningen. Den bör ingå i en bred samlevnadsundervisning, som betonar ansvar för och hänsyn till andra människor.
Familjerådgivning och preventivmedelsrådgivning
Familje- och preventivmedelsrådgivningen ska vara väl utbyggd och lättillgänglig i hela landet. Det måste enligt vår uppfattning finnas ungdomsmottagningar i varje kommun. Också vid ungdomsmottagningarna bör framgå att samhället inte ställer sig neutralt till det spirande livet.
Preventivmedelsrådgivningen bör omfatta ett brett spektrum av metoder, även så kallad naturlig familjeplanering.
Sammanfattning
Det finns få områden där komplexiteten är så stor som inom de medicinsk-etiska. Frågorna är både känsliga och svåra och många gånger för de oss nära de stora livsfrågorna. Ett ämnes komplexitet får dock aldrig innebära att allmänhet och beslutsfattare avstår från att delta i debatten. Vi kristdemokrater ger oss inte ut för att ha svar på alla frågor. Vi vill föra fram våra synpunkter på ett ödmjukt sätt och inbjuda fler till samtal. Det som är viktigast är dock att veta vilken grundideologi man står för. För oss är den kristna människosynen om alla människors lika, unika och okränkbara värde grundbulten. Utifrån detta synsätt har vi format våra ställningstaganden.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om abortförebyggande åtgärder,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tidsgränsen då Socialstyrelsens prövning krävs,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om livsduglighet,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att se den abortsökande kvinnan i ett psykosocialt sammanhang,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stödsamtal,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbildning av personal som deltar i stödsamtal,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om abortförebyggande och graviditetsstödjande forskning,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om familjerådgivning och preventivmedels- rådgivning.
Stockholm den 5 oktober 1999
Chatrine Pålsson (kd)
Inger Davidson (kd)
Lars Gustafsson (kd)
Maj-Britt Wallhorn (kd)
Rosita Runegrund (kd)
Rose-Marie Frebran (kd)
Fanny Rizell (kd)
Kenneth Lantz (kd)
Ester Lindstedt-Staaf (kd)
Dan Kihlström (kd)
Gunilla Tjernberg (kd)
Ingvar Svensson (kd)
Yvonne Andersson (kd)
Erling Wälivaara (kd)
Desirée Pethrus Engström (kd)
Ulla-Britt Hagström (kd)