Motion till riksdagen
1999/2000:So399
av Marcelind, Ragnwi (kd)

Psykoterapi och psykologiska kunskaper i sjukvården


När behandling med psykoterapi utvärderats inom psykiatrin,
primärvården eller i olika forskningsprojekt brukar resultaten vara
påfallande goda och dessutom stå sig vid uppföljning över tid. De senaste
30 årens internationella psykoterapiforskning visar att upp till 85-90
procent av patienterna blir bättre eller mycket bättre. Ibland tycks en
kombination av farmaka och psykoterapi ge bäst effekt.
När psykologiska kunskaper använts inom kroppssjukvård är det vanligt
att patienterna återhämtar sig snabbare, läkningsprocesser går snabbare och
mindre sjukvård konsumeras i efterförloppet.
Beträffande biverkningar av psykoterapi finns mycket få fynd, vilket ska
jämföras med det lidande och de skador som biverkningar och överkonsum-
tion av psykofarmaka förorsakar.
Psykoterapi och psykologiska kunskaper uppskattas också högt av patien-
terna, både som behandling och som grund för ett gott bemötande. Patientens
rätt att välja lämplig behandling förutsätter därför att psykoterapi finns
tillgänglig till överkomlig kostnad, både inom den offentliga vården och hos
privata vårdgivare.
Psykoterapi och annan psykologisk behandling borde alltså övervägas för
varje patient där det kan vara till väsentlig hjälp, förkorta vårdtider, minska
vårdbehovet, bidra till bättre livskvalitet och spara in resurser. Bedömningen
av en patients behov av olika slags psykoterapeutisk och psykologisk
behandling måste självfallet göras av en person som har legitimation för
dessa metoder.
Sedan Dagmarmedlens öronmärkning för psykoterapi upphörde 1997 har
landstingen - antagligen på grund av okunskap och missriktad sparnit - på
de flesta hålla kraftigt minskat de redan förut helt otillräckliga medlen till
psykoterapi hos privata vårdgivare - i de flesta fall utan att öka landstingens
egna resurser för psykoterapi. Psykoterapibehövande patienter nekas adekvat
behandling och fortsätter att fara illa. Psykoterapi betyder för dessa patienter
den avgörande skillnaden mellan att ha ett svårt liv med plågsamma symtom
och livsinskränkningar eller ett relativt gott liv. Ibland kan detta betyda
skillnaden mellan liv och död.
Det råder stor okunskap inom sjukvården om hur psykoterapi och
psykologisk behandling kan integreras i vården, även om goda försök görs på
en del håll. Endast drygt 300 läkare i landet är legitimerade psykoterapeuter.
Åtskilliga av dem har lämnat den offentliga vården för att bedriva privat
verksamhet eftersom psykiatrins nuvarande organisation hindrat dem från att
arbeta med psykoterapier där. Många legitimerade psykoterapeuter med
andra grundutbildningar har lämnat psykiatrin av samma skäl.
Genom att psykoterapi och psykologiska kunskaper mycket bristfälligt tas
tillvara och integreras i sjukvården, förlängs och försvåras patienters lidande
i onödan. Betydande merkostnader förorsakas sjukvården, samhället och
patienter med anhöriga.
Varje patient har rätt att få bästa möjliga vård för sitt sjukdomstillstånd - i
synnerhet om denna behandling både blir effektivare, föredras av patienten
och dessutom blir billigare.
Alla partier har sedan åtminstone ett kvarts sekel - att döma av alla
motioner - varit överens om att psykoterapi är en mycket angelägen behand-
lingsform och behovet är enligt samstämmig statistik större än någonsin.

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om  åtgärder för att psykoterapi och psykologisk
kunskap i större omfattning tillvaratas inom vårdens olika verksam-
heter.

Stockholm den 4 oktober 1999
Ragnwi Marcelind (kd)