Under senare år har personer verksamma inom främst gynekologin vid
upprepade tillfällen påkallat uppmärksamhet i media om att det
förekommer så kallade flickaborter även i Sverige. Tyvärr har läkarnas
rapporter mötts med misstro, förmodligen i tron att ett medgivande av
problemet skulle äventyra själva principen om fri abort enligt nuvarande
lagstiftning.
Vi vill i denna motion visa att det inte med nödvändighet krävs någon
ändring i nuvarande abortlagstiftning för att komma till rätta med dessa
könsdiskriminerande aborter. De lagstiftningar som berörs är hälso- och
sjukvårdslagen samt sekretesslagen. Nödvändiga förändringar är dessutom
ytterst begränsade och helt i linje med de förändringar som gjorts kring
annan könsdiskriminering under senare år. Även sedan dessa förändringar
gjorts kommer lagstiftningen om fri abort att vara oförändrad. Däremot skall
uppgifter om fostrets kön inte lämnas ut förrän efter det att möjligheten till
abort tidsmässigt passerats.
Paralleller till kvinnlig könsstympning
När det gäller frågan om prenatal könsdiskriminering kan en principiell
parallell dras till lagen om kvinnlig könsstympning. Även här handlar det
om en oacceptabel företeelse som kunnat påvisas endast i ett begränsat
antal fall. I proposition 1998/99:70 beskriver till och med regeringen
omständigheterna med att "sedan lagen med förbud mot könsstympning
av kvinnor infördes 1982 har såvitt känt inget fall av könsstympning
förts till åtal i Sverige". Regeringen säger även att "enligt uppgifter som
har framförts under remissbehandlingen av detta ärende, finns ständigt
rykten i svang bland berörda invandrargrupper om att det går att få
ingreppet utfört i Sverige" (vår kursivering).
Trots denna ringa förekomst av könsstympning trädde en tredje paragraf i
kraft den 1 juli 1999 i lagen om könsstympning som innebär att kravet på
dubbel straffbarhet tas bort. Även om gärningen sker i ett land där den inte är
straffbar, kommer därmed åtal att kunna väckas i Sverige.
Ovan nämnda lagändring har även föranlett ändringar i sekretesslagen 7
kap 1 & 4 §§.
Angående behovet av lagändring säger proposition 1998/99:70 under
rubriken Andra åtgärder: "Lagstiftning är dock ett sätt för samhället att
markera vad som är icke-acceptabla beteenden. Såsom påpekats av flera
remissinstanser kommer dock den nya bestämmelsen i lagen att få en viktig
preventiv effekt."
Samhälleligt godkänd könsdiskriminering?
Genom att inte lagstifta mot könsdiskriminerande aborter menar vi att
riksdag och regering undlåter att påtala att könsdiskriminering inte är ett
av samhället accepterat beteende, och vi menar att svensk lagstiftning
behöver ändras på detta område. Ett förbud bör övervägas mot att lämna
ut information om fostrets kön före utgången av 20:e graviditetsveckan,
om utlämnandet inte kan anses medicinskt motiverat. Detta skulle
omöjliggöra att informationen missbrukas.
Genom en sådan lagändring behöver samtidigt inte föräldrapar som inte
missbrukar fosterdiagnostikens möjligheter stå tillbaka för de föräldrapar
som gör detta. De behöver endast vänta till utgången av 20:e graviditets-
veckan. Detta torde även lösa den konflikt som många inom sjukvården
upplever när det gäller huruvida de skall lämna ut uppgift om fostrets kön
eller ej i samband med att fosterdiagnostik utförs. Genom en lagändring kan
de hänvisa till att föräldrarna inom en mycket kort tidsperiod kan erhålla
informationen de efterfrågar. Detta är en förändring de flesta torde ha största
förståelse för med tanke på missbrukets oacceptabla konsekvenser.
Övriga aspekter på flickaborter
Regeringen har tidigare framhållit, i proposition 1994/95:142, att en
fördomsfull syn på könen måste bemötas och förändras med ideologiska
metoder, inte genom att undanhålla de blivande föräldrarna information.
Slutsatsen i propositionen var att öppenhet är viktigt från sjukvårdens
sida och att även uppgift om barnets kön när det inte har betydelse för
dess hälsotillstånd skall lämnas ut om föräldrarna frågar efter den. Det är
förvisso befogat att föräldrarna ska få del av denna information, men
först i och med utgången av den 20:e graviditetsveckan. För övrigt är det
anmärkningsvärt att regeringen menar att man kan komma till rätta med
de könsdiskriminerande aborterna enbart genom ideologiska metoder,
när man uppenbarligen inte menar att man gör det när det gäller kvinnlig
könsstympning eller annan könsdiskriminering. Här menar man istället
att en lag som förbjuder detta är behövlig och att lagen i sig har en
preventiv inverkan.
Även om inte flickaborter skulle utföras i vårt land, är det av största
betydelse att förändringen genomförs. En förändring sänder en signal till
medborgarna att kampen för jämställdhet är konsekvent och gäller alla
kvinnor - även de ofödda. En förändrad lagstiftning sänder även den signal
till omvärlden som krävs, för att Sverige i FN och andra internationella
samfund skall kunna motarbeta flickaborter i länder såsom Indien och Kina,
utan att verka inom dubbelmoralens hägn.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om könsbestämning av foster.