Informationssamhället har verkligen gjort sitt intåg i det svenska
samhället. På gott och ont. Alltfler företag, organisationer och
myndigheter förmedlar sin information med hjälp av den senaste
tekniken. Det kan t.ex. vara "knapptelefon" och Internet som i allt större
grad tar över informationsansvaret från tidigare trogna tjänstemän. Att
möta en människa är dock oöverträffbart, men av kostnadsskäl skall
självklart senaste tekniken utnyttjas. Dock får tekniken aldrig göra
samhällsinformationen otillgänglig för brukarna!
Många människor i vårt land har inte förmånen att följa med utvecklingen
inom t.ex. IT vilket kan få till följd att man drabbas av okunskap om sina
rättigheter. Samhällsinformation måste alltid vara tillgänglig för den
målgrupp den är avsedd för. Oavsett kostnaden måste samhällets information
"nå fram" till den det berör. Det är en rättvisefråga och i detta sammanhang
får under inga omständigheter någon grupp diskrimineras.
Många personer med funktionsnedsättningar och deras närstående känner
inte till och tillgodogör sig inte information om vilka rättigheter de har till
olika insatser av vård, omsorg och service. Det leder till att de riskerar att
ha
sämre livsbetingelser än vad som skulle vara möjligt. En aktiv uppsökande
verksamhet, som även finns inskriven i SoL och LSS, från myndigheter
skulle vara till stor nytta. Samordning mellan olika huvudmän skulle bättre
tillgodose att "glömda grupper" får nödvändig information och därmed bättre
livsbetingelser och livskvalitet.
Tillgänglighet är oftast det konkreta hindret för personer med funktions-
nedsättningar att på ett rimligt sätt kunna deltaga i samhället på lika villkor.
Dålig tillgänglighet skapar handikapp för personer med funktionshinder. Det
kan gälla tillgänglighet till lokaler, utemiljöer eller verksamheter. Lagstift-
ningen måste bli sådan att ingen diskrimineras på grund av handikapp. Alla
människor skall kunna känna delaktighet i samhällslivet. Därför måste även
miljöer av olika slag vara tillgängliga för oss alla.
Människor som har olika former av vårdbehov har möjlighet att söka och
få hjälp från olika instanser i samhället. Insatserna är oftast bra, effektiva
och
personalen tillmötesgående. Men eftersom det är flera huvudmän som
ansvarar för dessa insatser kan det lätt bli så att vissa "tjänster" faller
mellan
stolarna på grund av dels den vårdsökandes okunnighet, dels vårdgivarens
pressade arbetssituation. Vid rehabilitering eller annan vård måste huvud-
männen samarbeta på ett effektivt sätt så att den behövande får rätt och
samordnad hjälp vid rätt tillfälle. Vem klarar av att hålla reda på vad HSL,
SoL, LSS, socialförsäkringar och arbetsmarknadsåtgärder m m har att
erbjuda i form av hjälp och stöd? Samordning och information om var och
hur man får en komplett bild av vad samhällets stödfunktion omfattar är
nödvändigt. Samarbetet mellan huvudmännen måste bli bättre. Regeringen
har ett övergripande ansvar för att så sker.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om funktionshindrade i informationssamhället.