Att röka är en av de absolut största hälsoriskerna. Idag röker mer än var
femte svensk och en fjärdedel av dessa kommer att dö redan i
medelåldern på grund av sin rökning. Totalt kommer mer än en halv
miljon rökare att dö i förtid om de inte slutar i tid. Har vi råd att inte
hjälpa dem?
Vi vet idag att 115 000 människor i Sverige mellan 16 och 54 år röker
varje dag. Vi vet också att 90 % av dem började röka som tonåringar. Och
tyvärr vet vi att också att hälften av dem som började röka som tonåringar
kommer att dö i förtid av sin rökning. Det betyder att ca 520 000 människor
som idag är yngre än 55 år kommer att dö i förtid av sin rökning.
Vi vet också att de flesta rökare inte dör en plötslig död. Sjukdomar i hjärta
och blodkärl är den absolut vanligaste skadan av rökning och också den
vanligaste dödsorsaken. Nära hälften av alla fall av hjärt/kärlsjukdomar,
240 000 personer, anses bero på rökning. Nära 90 % av alla lungcancerfall
anses ha rökningen som orsak. Men listan kan göras mycket längre: cancer i
strupe, munhåla, magsäck, urinblåsa, livmoder m.m. Nästan vart tredje
dödsfall i cancer orsakas av rökning. Dessa sjukdomar har ofta utdragna och
plågsamma förlopp som pågår i många år med stort lidande för den sjuke och
hans/hennes familj. Det medför dessutom ofta många år av inkomstbortfall
och sjukskrivningar.
Sjukvårdspersonal har stora möjligheter
De allra flesta av rökarna i Sverige kommer de närmaste åren att som
patient träffa en läkare, sköterska, tandläkare eller tandhygienist. Det
betyder att personalen inom hälso- och sjukvården har stora möjligheter
att hjälpa till att rädda liv och hälsa på rökande patienter. Under ett års tid
passerar uppskattningsvis 250.000 patienter som är bekymrade över sin
rökning (dvs mottagliga för behandling) en vårdcentral i offentlig regi
eller en klinik på sjukhus. Totalt passerar per år 525.000 rökare som vill
ändra rökbeteende en sjukvårdande inrättning i offentlig regi.
Hösten 1998 presenterade Statens beredning för medicinskt utvärdering
(SBU) en rapport som granskade resultatet av olika metoder för att sluta
röka. Den visade att rådgivning från läkare och sjukvårdspersonal är en både
enkel och effektiv metod. Men sjukvården är idag inte särskilt bra på den här
typen av enkel generell rådgivning till rökare. Mindre än hälften av
patienterna fick frågan om de rökte vid sitt senaste läkarbesök och bara var
fjärde hos tandläkare enligt en aktuell svensk enkät.
Ekonomi - kostnad och vinster
1998 tog svenska staten in 8,5 miljarder kronor i tobaksskatt (förutom
moms på tobaksförsäljningen). Samma år satsade staten 10 miljoner
kronor på tobaksförebyggande åtgärder och landstingen anslog
sammanlagt 15 miljoner kronor för att hjälpa människor att sluta röka.
För samhället är de rökrelaterade kostnaderna mycket stora. Av de
svenskar som nu är yngre än 55 år kommer mer än en halv miljon att förlora
många år av inkomst och kräva många års avancerad sjukvård, sjukskriv-
ningar och förtida pensioner. 80 procent av alla hjärtinfarkter hos människor
under 50 år orsakas av rökning. Var femte rökare drabbas av kronisk bronkit
och kan inte andas på egen hand. Vart tredje dödsfall i cancer orsakas av
rökning. Nio av tio som drabbas av förträngningar i benens blodkärl är
rökare, eller före detta rökare.
Enligt en artikel i Vetenskap & Praxis uppskattas kostnaden per räddat år
av liv med hjälp av rådgivning till 5.000-15.000 kronor. Varje räddat livsår
med nikotinpreparat kostar 30.000 till 80.000 kronor. Detta kan t ex jämföras
med kostnaden 150.000-200.000 kronor för behandling av högt blodtryck.
Beloppen kan också jämföras med den vedertagna kostnaden för
livsbefrämjande trafiksäkerhetsåtgärder. Den uppgår till 14 miljoner kronor
per räddat liv. Och svenska staten satsar tillsammans med landstingen knappt
25 miljoner kronor för att hjälpa människor att sluta röka!
Få förebyggande åtgärder skulle bevisligen kunna rädda så många liv och
spara så mycket lidande som just rådgivning och hjälp att sluta röka.
Jämförelser med England
I England beräknas 120.000 dödsfall per år bero på rökningsrelaterade
sjukdomar, vilket kostar det engelska samhället 20 miljoner svenska
kronor per år. Nu har Englands regering nyligen kommit ut med ett
"White Paper on Tobacco - Smoking kills" där man tillkännager att man
satsar mer än 100 miljoner pund (ca 1,3 miljarder svenska kronor) de
närmaste tre åren för att hjälpa den engelska befolkningen att sluta röka.
Det engelska "Health Education Authority" presenterar riktlinjer och
rekommendationer till alla som möter patienter i sjukvården att de rutin-
mässigt ska: 1) fråga patienten om han/hon är rökare; 2) råda rökaren att
sluta; 3) erbjuda hjälp, råd och stöd och 4) följa upp hur det går. Dessutom
fastslås att NRT, nikotinersättningsterapi, rutinmässigt ska rekommenderas
till rökare som vill ha hjälp att sluta. Målet är att antalet rökare i England
ska
minska med minst 75.000 årligen genom den nationella strategin för rökav-
vänjning.
Några av de brittiska satsningarna:
- Höjning av tobaksskatten
- Aktioner mot tobakssmuggling
- Utökad rådgivning till ett belopp motsvarande 700 miljoner svenska
kronor
- Fri nikotinersättning till de mest utsatta grupperna
- Utökat samarbete mellan läkemedelsindustrin och apoteken
- 600 miljoner svenska kronor på tre år satsas på en speciell hälsokampanj
Trender i Sverige
Det är stora skillnader mellan samhällsklasser vad det gäller rökningen.
Rökning är nu dubbelt så vanligt bland arbetare som bland högre
tjänstemän. Fler och fler välutbildade män slutar att röka, medan
rökningen ökar kraftigt bland lågutbildade kvinnor. Allra mest röker
kvinnor i norra Sverige och i Stockholm. Det är betydligt vanligare att
kvinnor röker än att män gör det.
Negativa effekter på samhällsekonomin
Tobaksbrukets negativa effekter påverkar även den svenska samhällseko-
nomin negativt.
Institutet för hälso- och sjuvårdsekonomi i Lund gjorde 1981 en beräkning
av tobakens negativa effekter på ekonomin. Dessa siffror uppdaterades 1991
av Lars M Ramström, forskningschef på Institutet för tobaksstudier.
Enligt dessa beräkningar slår tobakens hälsoskadliga effekter igenom i
produktionen genom att ett stort antal arbetsdagar går förlorade. Människor i
arbetsaktiv ålder tvingas sjukskriva sig till följd av rökrelaterade sjukdomar,
många av dessa dör i arbetsför ålder och andra förtidspensioneras.
Bortfallet på grund av dödsfall och förtidspensioner motsvarar tillsammans
28 850 arbetsår och antalet sjukskrivningsdagar på grund av rökrelaterade
sjukdomar motsvarar 9 miljoner sjukpenningdagar.
Sammanlagt, enligt detta sätt att räkna, minskade detta produktionsbortfall
Sveriges bruttonational produkt (BNP) med 9,7 miljarder kronor 1991.
Dessutom drabbas det offentliga av de sjukvårdskostnader som orsakas av
behandlingen av rökrelaterade sjukdomar. Dessa kostnader uppskattades till
runt 1 miljard kronor 1991. Dessutom tillkommer kostnader för sjukpenning
och förtidspensioner.
Resurser i Sverige
Bakom "Sluta-Röka-Linjen" som startade för ett år sedan står Apoteket
AB, Cancerfonden, Folkhälsoinstitutet och Hjärt-Lungfonden.
Rökavvänjningskurser finns också att tillgå på en rad orter i landet.
Men det är inte tillräckligt. Det krävs ökade resurser både i form av tid och
pengar. Sjukvården har idag varken tid eller resurser - och heller inte till-
räcklig kunskap - för att kunna bedriva den effektiva rökavvänjning som
rekommenderas i SBU-rapporten. Rapporten visar att en kort och struktu-
rerad rådgivning från vårdpersonal till rökare är ett effektivt sätt att minska
rökandet.
Flera vetenskapliga studier pekar på att en tydlig, konsekvent och person-
ligt anpassad rådgivning är en kostnadseffektiv och framgångsrik metod för
rökavvänjning.
Sjukvården är idag inte tillräckligt bra på den här typen av generell råd-
givning till rökare. Mindre än hälften av patienterna fick vid sitt senaste
läkarbesök frågan om de rökte och bara var fjärde hos tandläkaren enligt en
svensk enkät. En anledning är att det vanliga samtalet är en underskattad
metod och att sjukvårdspersonalen inte tror på sin förmåga att kunna
påverka. Tidsbrist är en annan orsak. Vad som krävs är tydliga riktlinjer,
ändrade attityder och nya rutiner.
Regeringen bör ges i uppdrag att återkomma till riksdagen med en
nationell strategi för rökavvänjning.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär förslag om en nationell strategi
för rökavvänjning.