Som svar på en skriftlig fråga under våren 1999 svarade socialminister
Lars Engqvist bland annat: "Att det är angeläget att försöka hålla nere
antalet aborter så mycket som möjligt är någonting vi alla kan vara
överens om". Riksdagen har vid flera tillfällen understrukit att abort
alltid måste vara en nödfallsåtgärd och att samhällets målsättning måste
vara att minska antalet aborter så mycket som möjligt.
På ett sätt ser vi en positiv utveckling - antalet aborter under 1998 var det
lägsta sedan lagen om fri abort infördes och under första halvåret 1999
minskade antalet aborter överlag med ytterligare en procent.
Samtidigt bör en medvetenhet finnas om att mer kan göras för att bringa
ned antalet aborter. Vårt grannland i öster - Finland - har exempelvis hälften
så många aborter per 1 000 kvinnor som vi har. Holland ligger troligtvis lägst
bland de länder som har fri abort med cirka sex aborter per 1 000 kvinnor.
Detta är således endast en tredjedel jämfört med aborttalen i Sverige som
brukar ligga omkring 18 aborter per 1 000 kvinnor.
Mer än enighet krävs
Som framgår av socialministerns citat ovan, råder en samsyn inom det
svenska samhället om att det är önskvärt att så få kvinnor som möjligt
genomgår en abort. Detta eftersom en abort alltid är förenad med stora
problem och eftersom det föreligger både en medicinsk risk och en
psykisk påfrestning för kvinnan.
För att antalet aborter ytterligare skall kunna minskas i enlighet med
riksdagens och regeringens framställningar behövs emellertid mer kunskap
om varför kvinnor beslutar att göra abort. En kvinna ska i vårt land inte
behöver göra abort av exempelvis sociala skäl eller ekonomiska skäl.
Samhället måste ha möjlighet att stödja den som vill föda sitt barn.
Utredning kring orsaker till abort m m
Det är oroväckande att den senaste stora svenska undersökningen om
motiven för abort genomfördes för 18 år sedan, av 1980 års
abortkommitté. Då intervjuades 3 800 kvinnor. Bland de anförda skälen
märks exempelvis just de socioekonomiska. I utredningen ställdes
emellertid inte frågan om vilken hjälp, stöd eller rådgivning som kvinnan
själv hade önskat för att inte välja att göra abort. En ny sådan utredning
som följer upp den gamla och som klarlägger varför kvinnor väljer abort,
men som också frågar vilket stöd de själva hade önskat bör därför
tillsättas.
Andra frågor som utredningen behöver besvara är vilka yttre faktorer som
leder till ökat respektive minskat antal aborter. Vilken roll spelar mannen i
valsituationen, vilka konsekvenser får subventionerade preventivmedel och
dagen-efter-pillret, vilken roll spelar inställningen till sexualitet och
samlevnadsfrågor. Hur har Folkhälsoinstitutets arbete kring sexualitet,
relationer, reproduktion och förebyggande av oönskade graviditeter utfallit i
olika län. Vilka skillnader går att utläsa i de demografiskt olika delarna av
landet, exempelvis stad - landsbygd, och vad beror de stora geografiska
skillnaderna på? Etc.
Analys av abortorsaker i ett nordiskt perspektiv
Mellan de nordiska socialstyrelserna finns fortlöpande samarbete kring
statistiken över antalet aborter i de olika länderna. Som tidigare nämndes
skiljer sig aborttalet kraftigt mellan de olika nordiska länderna, och
Sverige har det högsta talet av de fem nordiska länderna. Någon grundlig
analys kring vilka faktorer som bidrar till dessa skillnader har hittills inte
varit möjlig. Det vore av intresse att en grundlig analys gjordes kring
varför dessa stora skillnader finns mellan olika länder, företrädelsevis de
nordiska, men även exempelvis Holland som här kan anföras som ett
föredöme. Forskningen kring abortorsaker och abortkonsekvenser bör
ske kontinuerligt.
Åtgärdsprogram
Av stor vikt är även att resultat från ovan nämnda utredning och analys
kan ligga till grund för ett adekvat åtgärdsprogram, vari framgår vilka
politiska beslut som skulle hjälpa kvinnorna, men också hur de resurser
som faktiskt samhället redan har kan brukas bättre och bli till större hjälp
i syfte att antalet aborter kan minska.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en utredning med syfte att utreda varför kvinnor
väljer abort, vilket stöd kvinnorna önskar och andra aspekter som kan
tänkas påverka aborttalet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en analys av varför Sverige har högst aborttal i
Norden,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ett åtgärdsprogram för hur antalet aborter skall
kunna minskas.