I Gävleborgs län är den alkoholrelaterade dödligheten hög. Det är bara i
storstäderna och på Gotland som siffrorna är högre. Av länen ligger
Gävleborg på femte plats. Av befolkningen i Gävleborgs län har 16 %
druckit hembränt eller smuggelsprit under de senaste två månaderna. När
det gäller antalet i domstol fällda hembrännare åren 1995-1997 ligger
länet på tredje plats i landet. År 1998 hade 70 % av pojkarna och 66 % av
flickorna i årskurs två på gymnasiet druckit hembränt eller smuggelsprit,
förmodligen ligger länet där främst i landet.
År 1996 hade 44 % av pojkarna och 49 % av flickorna i årskurs nio på
högstadiet någon gång druckit hembränt. Genomsnittet i Sverige var 38 %
och länet låg på tredje plats i landet. Av 1996 års skolundersökning i
Gävleborg framgår att 61 % av pojkarna och 59 % av flickorna i årskurs nio
någon gång varit berusade. När samma elever följdes upp, i årskurs två på
gymnasiet, hade 85 % av pojkarna och 86 % av flickorna varit berusade. Till
detta kommer att ökningen av folkölskonsumtionen bland ungdomar ökar
mer i Gävleborgs län än i landet i övrigt. Alkoholkonsumtionen i den
svenska befolkningen har legat relativt konstant under de senaste tio åren.
Kvinnor, speciellt yngre kvinnor, och ungdomar dricker däremot mer och
ökar sin alkoholkonsumtion. Det finns anledning att tro att
alkoholkonsumtionen i Gävleborgs län ökar ytterligare om ingenting görs.
Detta är oroväckande.
En ökad alkoholkonsumtion kommer troligen att leda till en ökning av
alkoholrelaterade skador, vilket leder till ett ökat behov av behandling och
rehabilitering inom socialtjänst och sjukvård. Ofta är alkohol inkörsporten
till narkotikamissbruk. I Gävleborgs län är cannabis och amfetamin den form
av narkotika som används mest. Hittills är länet förskonat från stora problem
med heroin. För att säkerställa att det förblir så krävs att alla tillgängliga
resurser förhindrar att heroinet sprids i länet. Dessutom har Gävleborgs län,
ur en nationell synvinkel, hög förskrivning av narkotikaklassade läkemedel.
Målet för den svenska alkoholpolitiken har varit att minska
alkoholkonsumtionen med 25 %, från 1980 års nivå fram till år 2000. Detta
mål kommer inte att kunna uppfyllas. Det kan ses som ett misslyckande, som
kan bero på att man i den gällande handlingsplanen för alkohol och
drogförebyggande insatser från 1995 nöjt sig med målsättningen att
alkoholkosumtionen inte skall öka. Målet för den svenska narkotikapolitiken
är fortfarande ett narkotikafritt samhälle. I handlingsplanen finns även
delmål beskrivna, bl.a.:
- Begränsa alkoholkonsumtionen och särskilt berusningsdrickandet bland
barn och ungdomar.
- Skjuta upp alkoholdebuten.
- Punktnykterhet vid graviditet, sjukdom, barnaår och tonårstid, i trafiken,
till sjöss och på arbetsplatser. I Norge har man även lagt till
punktnykterhet vid krissituationer, vilket vi i Sverige borde ta efter.
Om Sverige ska uppnå målen krävs många insatser av många aktörer på
många olika arenor. Det krävs resurser, men även mandat att utföra
insatserna. De starkaste styrmedlen vi känner till för att styra
alkoholkonsumtionen är tillgängligheten, pris och åldersgränser. I
regeringens proposition, Vissa alkoholfrågor, föreslås en utökning av
tillgängligheten i form av kvälls- och lördagsöppet på Systembolagen.
Det har också aviserats att det kan komma förslag om att sänka
alkoholpriserna. Dessa förslag kan komma att ytterligare försvåra
uppfyllandet av målen i den svenska alkoholpolitiken.
Regionalt i landet finns olika åtgärdsprogram för hur man ska nå de
beskrivna målen. I Gävleborgs län finns ett regionalt råd med nätverk för
drogförebyggande och kontroll i alkoholfrågor och en aktionsgrupp mot
narkotika inom ramen för ECAD-arbetet. ECAD står för European Cities
Against Drugs (Europeiska städer mot droger). Det pågår även ett annat
projekt, RADAR, Regionalt alkohol- och drogarbete. Dessa projekt
integreras med brottsförebyggande arbete och länshälsoarbete och bygger på
ett samarbete med lokala grupper. Som styrmedel finns ett i landstinget
politiskt förankrat program, Folkhälsa 2000. Liksom i övriga landet finns
lokala alkohol- och drogpolitiska program. Regionala rådets övergripande
åtgärdsprogram är nu ute på remiss. Hur ska då Gävleborgs län nå de
alkohol- och drogförebyggande målen? Exempel kan vara:
- Restriktiv policy för serveringstillstånd.
- Begränsning av restaurangers öppettider.
- Effektiva kontrollåtgärder för att se till att åldersgränser hålls.
- Utbildning av restaurangpersonal i en ansvarsfull alkoholhantering.
- Åtgärder mot langning.
- Åtgärder mot illegal sprit.
- Utbildning och stöd till vuxna förebilder.
- Utveckling och intensifiering av ANT-Alkohol-Narkotika-
Tobaksundervisning i skolan.
- Arbetsplatsarbete.
- Utveckla lokala handlingsplaner.
Eftersom Gävleborgs län ligger oroväckande högt i den statistik som
tidigare nämnts, behövs krafttag för att inte alkoholkonsumtionen skall
öka, vare sig av legal eller illegal alkohol. Det behövs också åtgärder för
att förhindra fler att bli narkomaner och för att förhindra spridning av
heroin i länet. Åtgärderna och insatserna borde ingå i ett forsknings- och
utvecklingsprojekt i ett samarbete mellan Folkhälsoinstitutet, landstinget
Gävleborg och länets kommuner. Forskning och utveckling måste styras
systematiskt för att de ska kunna utvecklas kvalitetsmässigt. Detta är
möjligt genom att kombinera tydliga mål med noggrann dokumentation.
Utifrån dokumentationen kan sedan en kontinuerlig utvärdering ske.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att Gävleborgs län utses till pilotlän för ett
forsknings- och utvecklingsprojekt med syfte att minska
alkoholkonsumtionen i länet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att låta Folkhälsoinstitutet inleda förhandlingar
med Landstingsförbundet och Kommunförbundet i syfte att med
befintliga resurser intensifiera det alkohol- och drogförebyggande
arbetet i Gävleborgs län.