I Gävleborgs län är den alkoholrelaterade dödligheten hög. Det är bara i storstäderna och på Gotland som siffrorna är högre. Av länen ligger Gävleborg på femte plats. Av befolkningen i Gävleborgs län har 16 % druckit hembränt eller smuggelsprit under de senaste två månaderna. När det gäller antalet i domstol fällda hembrännare åren 1995-1997 ligger länet på tredje plats i landet. År 1998 hade 70 % av pojkarna och 66 % av flickorna i årskurs två på gymnasiet druckit hembränt eller smuggelsprit, förmodligen ligger länet där främst i landet.
År 1996 hade 44 % av pojkarna och 49 % av flickorna i årskurs nio på högstadiet någon gång druckit hembränt. Genomsnittet i Sverige var 38 % och länet låg på tredje plats i landet. Av 1996 års skolundersökning i Gävleborg framgår att 61 % av pojkarna och 59 % av flickorna i årskurs nio någon gång varit berusade. När samma elever följdes upp, i årskurs två på gymnasiet, hade 85 % av pojkarna och 86 % av flickorna varit berusade. Till detta kommer att ökningen av folkölskonsumtionen bland ungdomar ökar mer i Gävleborgs län än i landet i övrigt. Alkoholkonsumtionen i den svenska befolkningen har legat relativt konstant under de senaste tio åren. Kvinnor, speciellt yngre kvinnor, och ungdomar dricker däremot mer och ökar sin alkoholkonsumtion. Det finns anledning att tro att alkoholkonsumtionen i Gävleborgs län ökar ytterligare om ingenting görs. Detta är oroväckande.
En ökad alkoholkonsumtion kommer troligen att leda till en ökning av alkoholrelaterade skador, vilket leder till ett ökat behov av behandling och rehabilitering inom socialtjänst och sjukvård. Ofta är alkohol inkörsporten till narkotikamissbruk. I Gävleborgs län är cannabis och amfetamin den form av narkotika som används mest. Hittills är länet förskonat från stora problem med heroin. För att säkerställa att det förblir så krävs att alla tillgängliga resurser förhindrar att heroinet sprids i länet. Dessutom har Gävleborgs län, ur en nationell synvinkel, hög förskrivning av narkotikaklassade läkemedel.
Målet för den svenska alkoholpolitiken har varit att minska alkoholkonsumtionen med 25 %, från 1980 års nivå fram till år 2000. Detta mål kommer inte att kunna uppfyllas. Det kan ses som ett misslyckande, som kan bero på att man i den gällande handlingsplanen för alkohol och drogförebyggande insatser från 1995 nöjt sig med målsättningen att alkoholkosumtionen inte skall öka. Målet för den svenska narkotikapolitiken är fortfarande ett narkotikafritt samhälle. I handlingsplanen finns även delmål beskrivna, bl.a.:
- Begränsa alkoholkonsumtionen och särskilt berusningsdrickandet bland barn och ungdomar.
- Skjuta upp alkoholdebuten.
- Punktnykterhet vid graviditet, sjukdom, barnaår och tonårstid, i trafiken, till sjöss och på arbetsplatser. I Norge har man även lagt till punktnykterhet vid krissituationer, vilket vi i Sverige borde ta efter.
Om Sverige ska uppnå målen krävs många insatser av många aktörer på många olika arenor. Det krävs resurser, men även mandat att utföra insatserna. De starkaste styrmedlen vi känner till för att styra alkoholkonsumtionen är tillgängligheten, pris och åldersgränser. I regeringens proposition, Vissa alkoholfrågor, föreslås en utökning av tillgängligheten i form av kvälls- och lördagsöppet på Systembolagen. Det har också aviserats att det kan komma förslag om att sänka alkoholpriserna. Dessa förslag kan komma att ytterligare försvåra uppfyllandet av målen i den svenska alkoholpolitiken.
Regionalt i landet finns olika åtgärdsprogram för hur man ska nå de beskrivna målen. I Gävleborgs län finns ett regionalt råd med nätverk för drogförebyggande och kontroll i alkoholfrågor och en aktionsgrupp mot narkotika inom ramen för ECAD-arbetet. ECAD står för European Cities Against Drugs (Europeiska städer mot droger). Det pågår även ett annat projekt, RADAR, Regionalt alkohol- och drogarbete. Dessa projekt integreras med brottsförebyggande arbete och länshälsoarbete och bygger på ett samarbete med lokala grupper. Som styrmedel finns ett i landstinget politiskt förankrat program, Folkhälsa 2000. Liksom i övriga landet finns lokala alkohol- och drogpolitiska program. Regionala rådets övergripande åtgärdsprogram är nu ute på remiss. Hur ska då Gävleborgs län nå de alkohol- och drogförebyggande målen? Exempel kan vara:
- Restriktiv policy för serveringstillstånd.
- Begränsning av restaurangers öppettider.
- Effektiva kontrollåtgärder för att se till att åldersgränser hålls.
- Utbildning av restaurangpersonal i en ansvarsfull alkoholhantering.
- Åtgärder mot langning.
- Åtgärder mot illegal sprit.
- Utbildning och stöd till vuxna förebilder.
- Utveckling och intensifiering av ANT-Alkohol-Narkotika- Tobaksundervisning i skolan.
- Arbetsplatsarbete.
- Utveckla lokala handlingsplaner.
Eftersom Gävleborgs län ligger oroväckande högt i den statistik som tidigare nämnts, behövs krafttag för att inte alkoholkonsumtionen skall öka, vare sig av legal eller illegal alkohol. Det behövs också åtgärder för att förhindra fler att bli narkomaner och för att förhindra spridning av heroin i länet. Åtgärderna och insatserna borde ingå i ett forsknings- och utvecklingsprojekt i ett samarbete mellan Folkhälsoinstitutet, landstinget Gävleborg och länets kommuner. Forskning och utveckling måste styras systematiskt för att de ska kunna utvecklas kvalitetsmässigt. Detta är möjligt genom att kombinera tydliga mål med noggrann dokumentation. Utifrån dokumentationen kan sedan en kontinuerlig utvärdering ske.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Gävleborgs län utses till pilotlän för ett forsknings- och utvecklingsprojekt med syfte att minska alkoholkonsumtionen i länet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att låta Folkhälsoinstitutet inleda förhandlingar med Landstingsförbundet och Kommunförbundet i syfte att med befintliga resurser intensifiera det alkohol- och drogförebyggande arbetet i Gävleborgs län.
Stockholm den 3 oktober 1999
Yvonne Oscarsson (v)
Owe Hellberg (v)