Som ett arbetsinstrument inom bland annat hälso- och sjukvård, socialtjänst, habilitering, rättsmedicinalväsende, skola och yrkesmässig rehabilitering används psykologiska test. De ingår som ett hjälpmedel vid utredningar, utvecklingsbedömningar, diagnostik och utvärdering som ett led i att systematisera kunskap. I försvaret och i arbetslivet används psykologiska test för rekrytering och urval. Barnpsykiatrikommittén anger i sitt slutbetänkande: "Psykologiska test som är väl utprövade och tillförlitliga och som används på ett professionellt sätt är viktiga instrument i psykologiska utredningar."
Men de i Sverige använda psykologiska testen har oftast ett internationellt ursprung och saknar svensk standardisering och normering. Test som ska användas i svenska förhållanden bör också vara anpassad till dessa för att bästa resultat ska kunna uppnås. Faktorer som land, språk, kultur med mera bör beaktas. Kostnadsskäl har angivits som orsak till att svenska test inte utvecklats. Samtidigt vet vi att svensk psykologisk forskning vid en inter- nationell jämförelse ligger långt framme. Och användningen av psykologiska test har under 1990-talet ökat dramatiskt.
Från och med den 1 januari 1994 är titlarna psykolog och psykoterapeut skyddade i lag. Man har inte rätt att kalla sig psykolog eller psykoteapeut om man saknar legitimation. Legitimerade psykologer som undersöker, vårdar eller behandlar människor räknas som hälso- och sjukvårdspersonal och står under samhällets tillsyn, oberoende av var verksamheten är organiserad.
Samtidigt är legitimerade psykologer idag verksamma inom en rad om- råden där de inte har som primär uppgift att undersöka, vårda eller behandla. Psykologer utför då arbetsuppgifter som kan ha vittgående konsekvenser för enskilda människor, inom till exempel arbetslivets olika verksamheter, utbildningsväsendet, rättsväsendet, försvaret och kriminalvården. På dessa områden utövas dock idag ingen tillsyn över psykologers icke hälso- och sjukvårdande verksamhet.
Idag är det också fortfarande så att personer med otillräcklig utbildning ändå använder sig av psykologiska metoder. Vi har under senare år hittat många verksamma, utifrån en icke dokumenterad kunskap, inom närings- livet. De finns att hitta på såväl små som stora företag. Det kan handla om medverkan vid rekrytering och vidareutbildning av personal. När legitima- tionen infördes trodde man att det skulle innebära en begränsning av floran av icke-seriösa utövare på området. Men den förhoppningen kom inte att infrias.
Allmänhetens skydd mot oetisk och ibland till och med skadlig användning av psykologiska kunskaper är fortfarande alltför bristfällig. Det behövs nu en samlad tillsynslagstiftning avseende psykologyrket, inklusive bestämmelser mot oseriös och skadlig samt vilseledande verksamhet inom det psykologiska området. Det behövs även en effektiv tillsynsverksamhet på området.
Några av de problem som idag finns på arbetsmarknaden har jag redan tidigare påtalat i kammaren men då problemet inte visat sig minska i omfatt- ning behövs förbättrade verktyg för att hantera problemet. Så för att ytter- ligare belysa de problem som dagligen drabbar människor till följd av otill- räckliga regler, vad avser det psykologiska verksamhetsområdet, behövs en förbättrad lagstiftning och tillsyn.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en förbättrad lagstiftning och tillsyn vad avser det psykologiska verksamhetsområdet.
Stockholm den 1 oktober 1999
Carina Hägg (s)
Elanders Gotab, Stockholm 1999