med anledning av prop. 1999/2000:79 Från patient till medborgare - en nationell handlingsplan för handikappolitiken
Ansvarsbibliotek för döva
Döva har samma självklara behov som andra av ett rikt och levande
språk. För dem som för andra kan biblioteken vara ett stöd i
språkutveckling och kontakt med den rikedom som de samlade
bokskatterna utgör. Vi föreslår därför att ett nationellt ansvarsbibliotek
för döva inrättas vid länsbiblioteket i Örebro.
Det har varit naturligt för stads- och länsbiblioteken i Örebro att utveckla
biblioteksverksamhet för döva och hörselskadade. De två riksgymnasierna
för döva och hörselskadade är förlagda till Örebro. Här finns också en av fem
specialskolor för döva och hörselskadade, ett daghem för döva barn och en
mängd kringresurser. Vid Örebro universitet studerar en förhållandevis hög
andel döva och hörselskadade studenter och universitetet bedriver inom
"Centrum för handikappvetenskap" forskning inom området. Enligt riks-
dagsbeslut skall den myndighet som får samordningsansvaret för special-
skolorna förläggas till Örebro.
Under slutet av åttiotalet pågick projektet "Kulturverksamhet för döva" i
samverkan mellan länsbiblioteket i Örebro och Stiftelsen Activa. Den senare
verkar för att människor med funktionshinder skall komma ut på
arbetsmarknaden. Projektet ledde till att biblioteket samlade litteratur och
medier om och för döva på både teckenspråk och svenska. Sagostunder på
teckenspråk anordnades liksom en framgångsrik författardag. Biblioteket
erbjöd inom ramen för projektet biblioteksvisningar och personlig väg-
ledning på teckenspråk.
Under projekttiden framgick det stora praktiska och känslomässiga
avståndet mellan biblioteksverksamheten och många döva. Många känner sig
främmande för biblioteket samtidigt som bibliotekens personal ofta vet
mycket litet om de dövas behov. Därmed visade projektet det stora behovet
av kunskap för att möta de döva låntagarna på rätt sätt. Det var också ur
projektet, som tankarna på ett "ansvarsbibliotek" växte fram.
Skälet till att döva i så liten omfattning använder bibliotekens tjänster är
språket. Utbudet av tecknad litteratur är litet. Så visar t.ex. folkbibliotekens
databas knappt 750 videogram mot cirka 60 000 titlar i Talboks- och
punktskriftsbibliotekets talboksbestånd. Det senare svarar ändå inte mot mer
än cirka 25 % av de böcker som ges ut i Sverige.
För många döva är också svenskan svårtillgänglig. En intressant jäm-
förelse är vuxna svenskars läsning på engelska, där många helt slutar läsa
engelsk litteratur efter skolan. Motståndet blir för stort.
De dövas språkutveckling är av avgörande betydelse för deras möjligheter
att lyckas i studier och arbetsliv. Skolverkets redovisningar av resultaten vid
specialskolorna visar att många barn och ungdomar inte fått ett tillräckligt
rikt språk. Det gäller både teckenspråket och svenskan. Här spelar läsandet
en viktig roll, varför det är allvarligt att många döva fortfarande känner sig
främmande för biblioteksmiljön och att utbudet av teckenspråkig litteratur är
så dåligt.
Från Örebrobänken har vi tidigare initierat frågan om ansvarsbibliotek för
döva. Motionen avslogs då med hänvisning till att Kulturrådet var i färd med
att ta fram ett handlingsprogram för funktionshindrades möjligheter att delta
i kulturlivet. Handlingsprogrammet har nu tagits fram, men innehåller inte en
fullödig analys av de dövas behov. Bland annat hänvisas till utvecklingen av
produktioner vid Dövas TV, varför "färre program skulle vara intressanta för
kassettdistribution".
Vi anser inte analysen fullständig. För det första måste de döva ha samma
möjlighet som andra att få tillgång till de stora litterära verken och för-
fattarna, både för att ha rätt att läsa dem på sitt första språk och som en
brygga till läsning också på svenska. För det andra finns flera aktörer, som
ger ut teckenspråksvideor. Det gäller både SIH läromedel och Utbildnings-
radion, samt ett antal företag med ambitioner att ge ut teckenspråksmaterial
inom vissa ämnen och områden, bland annat ett antal mindre företag, som
ger ut material som aldrig eller sällan marknadsförs och därför sällan är
kända av de olika biblioteken i landet. Behovet av samordning är stort.
Vidare finns som ovan nämnts ett stort behov av metodutveckling för att
biblioteken skall nå döva och gravt hörselskadade i hela landet.
I de kontakter länsbiblioteket i Örebro haft med länsbibliotekarier från hela
landet har intresset för ett ansvarsbibliotek i Örebro varit stort. Biblioteks-
världen behöver både ett utökat utbud av material på teckenspråk, kunskap
om tillgängligt material och stöd i sitt arbete för att nå döva och hörsel-
skadade.
Länsbiblioteket i Örebro är berett att ta på sig ansvaret som
ansvarsbibliotek för döva, men behöver både ett nationellt uppdrag och
riktade resurser för att fullgöra uppgiften, som bland annat innebär
- att bygga upp en samling av det material, som i dag finns på teckenspråk,
liksom annat material, i olika medieformer, som på något sätt berör döva,
- att bevaka och köpa in material enligt ovan,
- att registrera och katalogisera videoproducerat material på teckenspråk,
- att bygga upp en databas för allt dövrelaterat material,
- att tillsammans med de döva själva och andra institutioner i Örebro bygga
upp och erbjuda ett kunnande kring dövas läsande på teckenspråk, svenska
och andra språk.- 10F- P
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ansvarsbibliotek för döva.