Tandvårdsförsäkringen ändrades från januari 1999. Samtidigt blev det fri
prissättning som fick till följd att patientens kostnad för bastandvård
ökar, trots att ett nytt statligt stöd infördes. Statens intentioner att erbjuda
befolkningen ett utökat ekonomiskt stöd uppfylls därmed inte.
Prisökningen inom offentliga tandvården har sin motsvarighet inom den
privata tandvården.
Det är framför allt på bastandvården som prishöjningarna ligger. Här var
avsikten att den nya subventionen på 30 procent skulle sänka kostnaden för
patienten, vilket inte blev fallet, utan stödet tillfaller i stor utsträckning
vårdgivaren.
En grupp som känner av prisökningarna i kombination med förändringar i
reglerna är de som kräver mer omfattande insatser i samband med akuta
besvär, till exempel en patient som biter av eller på annat sätt skadar en eller
flera tänder och behöver både rotfyllning och en eller flera kronor. Patienten
får tandvårdsersättning för rotfyllningen, som ökat i pris. För kronorna utgår
ingen ersättning och kostnaden kan bli flera tusen kronor högre än tidigare.
En bra tandvård är viktig för den totala hälsan. Redan nu kommer signaler
om att medborgarna minskat på tandläkarbesöken. Risken är att det åter
kommer att bli en klassfråga och att det kommer att synas i munnen vilken
klass man tillhör.
Regeringen bör noga följa utvecklingen av tandvården och vidta lämpliga
åtgärder om det visar sig att förändringen i tandvårdsförsäkringen får nega-
tiva effekter för tandstatus för utsatta grupper.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om tandvårdsförsäkringen.