Det finns idag ungefär lika många platser på olika former av
äldreboenden som för tio år sedan trots att de äldre, särskilt de allra
äldsta, har ökat i antal. Vi kristdemokrater tycker det är bra att fler har
kunnat välja att bo kvar hemma, efter egna önskemål, med hjälp av
lasarettsanknuten hemvård samt vårdpersonal inom äldreomsorg och
sjukvård.
Problemet är att kommunernas vård och service i hemmen inte har ökat i
takt med de växande behoven. Resurserna har koncentrerats till de äldre med
stort behov av hjälp. Detta har medfört en utveckling mot ett större ansvar
för de anhöriga.
2 Anhörigvårdarnas situation idag
Anhörigvårdens omfattning förstås kanske bäst om den sätts i relation till
samhällets omsorgsinsatser. Närståendevården utgör basen i vård- och
omsorgsarbetet, drygt 60 procent av det totala omsorgsarbetet utförs av
anhöriga. Trots en del uppmärksamhet i massmedia är anhörigvårdarna
en tyst och försummad grupp. Det är inte ovanligt att 80-åringar, ofta
kvinnor, sköter en starkt vårdbehövande make i hemmet. Och det är
heller inte ovanligt att det görs helt utan eller med mycket otillräcklig
hjälp från kommunen.
Enligt källa från Socialstyrelsen kan vardagen för de dryga 200 000
anhöriga som vårdar se ut så här:
- 39 procent svarar för ständig tillsyn
- 90 procent kan aldrig lämna vårdtagaren ensam
- 57 procent kan "sällan eller aldrig sova hela natten"
- 40 procent utför tunga lyft
- 30 procent får ingen hjälp alls
- 60 procent känner sig aldrig fria från ansvar
Eftersom de anhöriga som vårdar själva ofta lider av större eller mindre
krämpor är det lätt att inse att bördan ofta blir övermäktig. Trots att
grundinställningen till den egna insatsen är positiv.
3 Vad händer efter "Anhörig 300"
Riksdagen har beslutat avsätta ett särskilt stimulansbidrag på 100
miljoner kronor årligen under tre år "Anhörig 300" för att kommuner i
samverkan med anhörig- och andra frivilligorganisationer ska utveckla
stödet till familjer och andra närstående som vårdar. Tyvärr har det
framkommit från en del kommuner, att anhörig- och
frivilligorganisationerna, som ju har den största kunskapen, inte är med
från steg ett i framtagandet av handlingsplanerma.
Förutsättningar för att medlen ska utbetalas är att den enskilda kommunen
i samråd med berörda frivilligorganisationer utarbetar en treårig handlings-
plan för att stödja anhörigvårdare och närstående, att utvecklingsarbetet sker
i samverkan med anhörig- och andra frivilligorganisationer och att hand-
lingsplanen ska vara godkänd av ansvarig kommunal nämnd. I september -
99 hade 91 av landets 289 kommuner lämnat in handlingsplan till Social-
styrelsen.
Intresset bland kommunerna för att satsa på att utveckla ett långsiktigt
fungerande stöd till anhöriga/närstående som vårdar någon i hemmet är
skiftande. En del kommuner anser att en satsning på anhörigvårdarna är en
satsning som inte bara får sociala utan även ekonomiska effekter. Andra
anser inte det. Detta leder till att det är stora skillnader mellan kommunerna
avseende satsningen på anhörigstöd.
Kommunerna ska inkomma med årlig redovisning till Socialstyrelsen
innan nästkommande års utbetalning kan ske. Vad händer efter "Anhörig
300"? Det är viktigt att Socialstyrelsen har utvärderingsinstrument så att
kommunerna stimuleras till att utveckla anhörigvården.
4 Hälsoekonomiska studier
Den fysiska och psykiska hälsan hos anhörigvårdare måste för-
bättras/bevaras. De måste ges en ökad trygghet och inte utnyttjas över sin
förmåga.
Därför menar vi kristdemokrater att det behövs studier och forskning om
vad hälsokontroller, hälsovård och andra stödåtgärder innebär för hälso-
tillståndet hos anhörigvårdare och för tryggheten i rollen.
Det skapar förutsättningar för att, om man så vill, fortsätta vårda sin
anhörige hemma, vilket i sin tur får positiva ekonomiska effekter för sam-
hället.
5 Riktlinjer behövs
Stöd till anhöriga förekommer i alla kommuner, men ser olika ut. I och
med att nya bestämmelser i socialtjänstlagen infördes den 1 januari 1998
markeras socialnämndens ansvar för anhörigvård. Bestämmelsen är dock
luddig och saknar föreskrifter om hur stödet till de anhöriga bör
utformas. De handlingsplaner som beslutas i kommunerna är ett steg i
rätt riktning, men kan inte ersätta klara föreskrifter i socialtjänstlagen.
Socialstyrelsen bör enligt Kristdemokraterna få i uppgift att fastställa
specifika riktlinjer för hur stödet till de anhöriga ska utformas genom en
garanti som kan innehålla följande moment:
- Uppsökande verksamhet ska bedrivas.
- Vårdtyngdsmätningar som tar hänsyn till både vårdtagarens och
vårdgivarens psykiska och fysiska hälsa ska utföras. Utifrån mätningarna
ska omfattningen av avlösningen och andra insatser läggas fast.
- En utvärdering ska göras regelbundet så att anhöriguppgiften kan
omprövas.
På detta sätt kan anhörigvårdarna känna delaktighet genom att deras
situation lyfts fram på ett mer aktivt sätt. Det skulle alla inblandade
parter vinna på.
Vi kristdemokrater anser också att en anhörigombudsman bör finnas i
varje kommun.
6 Framtidens anhörigvårdare kommer att ställa krav
Fördelningen av ansvaret för vården mellan det offentliga och familjen är
en av de stora framtidsfrågorna. Nästa generation äldre kommer inte att
finna sig i en enskild tjänstemans godtycke utan att ställa egna krav på
delaktighet. Anhörigas insatser måste därför uppvärderas och erkännas
för att möta framtidens behov. Kunskapen om anhörigvårdares situation
är en viktig del i vårdutbildningar på alla nivåer.
7 Anhöriganställning och tjänstledighet
Frågan om de anhöriga enbart ska få olika typer av stöd eller om det ska
bli aktuellt att yngre anhöriga ska kunna anställas och omfattas av
trygghetsförsäkringar och pensionsavtal måste också lyftas fram. När det
gäller anställning av anhöriga måste vårdtagarens önskemål så långt som
möjligt tillgodoses.
Det råder idag stora skillnader mellan kommunerna när det gäller yngre
anhörigas möjlighet till anställning för vård av närstående. Anställda
anhörigvårdare har alltid timanställning med lägsta ersättning. Trygghets-
försäkringar och pensionsavtal gäller inte för denna grupp. På grund av detta
försvåras möjligheten att kombinera ett arbete utanför hemmet med
anhöriganställning. Följden blir att den anhörige tappar sitt sociala nätverk på
grund av familjesituationen. Dessa frågor behöver utredas närmare.
Vi kristdemokrater anser att det ska finnas rätt till tjänstledighet på hel-
eller deltid för vård av anhörig. Denna åtgärd skulle underlätta för många
anhöriga. Det skulle även vara ett erkännande av insatsen om man enligt lag
gavs rätt till tjänstledighet. Tjänstledigheten bör endast ges under kortare
perioder, exempelvis tre månader i taget, eftersom man inte i förväg kan veta
hur stort vårdbehovet kommer att vara.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om anhörigvårdarnas situation i dag,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om vikten av att Socialstyrelsen har utvärderings-
instrument så att kommunerna stimuleras till att utveckla anhörig-
vården,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om den fysiska och psykiska hälsan hos anhörig-
vårdare,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att Socialstyrelsen bör få i uppgift att upprätta
specifika riktlinjer för hur stödet till de anhöriga skall utformas,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om anhörigrollen i ett framtida perspektiv,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en utredning angående villkoren för anhöriga
som anställts för att vårda en närstående,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om rätten till tjänstledighet för vård av anhörig.1