med anledning av prop. 1999/2000:79 Från patient till medborgare - en nationell handlingsplan för handikappolitiken
Regeringens proposition har vid en första anblick en bra ansats. När man
studerar propositionen närmare innehåller den dock inte mycket mer än
vackra ord. Det finns få konkreta förslag. Trots detta är den är kraftigt
försenad.
Olika synsätt
Det skrivs i propositionen en hel del om att funktionshindrade skall ses
som individer. Själva synsättet framställs som en nyhet, vilket det
förmodligen också är i socialdemokratisk politik. Enligt min uppfattning
är det självklart att vi alla är individer, oavsett om vi har funktionshinder
eller inte, och att vi därför behöver individanpassade lösningar.
Det socialistiska synsättet att klumpa ihop människor till kollektiv har
gjort det svårast för dem som mest behöver det allmännas stöd. Proposi-
tionens titel "Från patient till medborgare" är på detta sätt mycket
avslöjande. De flesta funktionshindrade har aldrig sett sig som patienter, och
nog är en patient också en medborgare. Trots regeringens vackra tal om
individen är det i propositionen tämligen litet som rent konkret stärker den
enskilde. Om en funktionsnedsättning blir ett hinder eller inte för den
enskilde beror oftast på omgivningen, miljön eller attityden.
Jag kommer i denna motion i första hand att koncentrera mig på det som
jag anser saknas i propositionen samt på det som inte berörs i Moderaternas
kommittémotion.
Ledsagarservice för synskadade
Regeringen har i sin proposition uppmärksammat att det behövs en
utredning om vad insatsen rådgivning och annat personligt stöd enligt lag
om stöd och service (LSS) bör innehålla. En annan insats som bör
utredas är ledsagarservice. Där gäller det dock mest vem som kan få del
av den.
Ledsagarservice är en insats av stor betydelse för synskadade. Den tillkom
i själva verket för denna grupp. Trots detta har domstolarna i huvudsak
intagit den ståndpunkten att inte ens gravt synskadade hör till personkretsen
enligt LSS. Därmed kan de inte komma i åtnjutande av insatsen.
Angående personkretsen sägs det i lagens 1 § att till personkretsens
kategori 3 hör personer
med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart
inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande
svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av
stöd eller service.
Frågan om vilka som skall höra till personkretsen tas också upp i
förarbetena och där nämns gravt synskadade som en grupp som kan
komma i fråga för insatser enligt LSS.
Trots detta har alltså domstolarna gjort en annan tolkning av det. Lagen
bör därför ses över. Utgångspunkten bör då vara att alla blinda eller gravt
synskadade skall ha rätt till ledsagning enligt LSS.
Regeringen bör få i uppdrag att utreda en översyn av lagen med denna
utgångspunkt.
Behovet av rehabilitering
Regeringen drar i sin proposition den viktiga slutsatsen att det finns
brister i rehabiliterings- och habiliteringsbehovet och att många områden
behöver utvecklas ytterligare. Det är därför anmärkningsvärt att
regeringen i ett så viktigt dokument som denna proposition endast lyfter
fram behovet av tidigt insatta åtgärder för barn och ungdomar. Behovet
av tidigt insatta åtgärder skall gälla oavsett ålder. Den pågående
utredningen av Gerhard Larsson har i sina direktiv en tydlig inriktning på
den arbetslivsinriktade rehabiliteringen och kommer därför troligen inte
att behandla vuxenrehabilitering i ett vidare perspektiv.
I FN:s standardregler, regel 3 sägs att alla människor med en funktions-
nedsättning som behöver rehabilitering bör ha tillgång till sådan. Vi vet att
det i dag är mycket olika runt om i landet vad gäller både resurser för
rehabilitering och utbud av rehabiliteringsresurser. I FN:s standardregler sägs
vidare att begreppet "rehabilitering" avser en process som syftar till att
människor med funktionsnedsättning skall uppnå och behålla bästa möjliga
fysiska, intellektuella, psykiska eller sociala funktionsförmåga.
Rehabilitering skall också ses i ett livslångt perspektiv och inte bara som
en insats för yrkesverksamma eller för dem som kan rehabiliteras tillbaka till
yrkeslivet. Det är vidare av stor vikt att det är en sammanhållen rehabilitering
där insatserna finns som en helhet och inte som från varandra skilda insatser.
Individens behov, önskemål och bästa skall ha ett avgörande inflytandet i
valet av rehabiliteringsinsatser och inte utbud och ekonomiska möjligheter.
Regeringen bör få i uppdrag att ge tilläggsdirektiv med dessa utgångs-
punkter till den pågående utredningen.
Förändringar i bilstödet
När det gäller bilstödet skall regeringen enligt propositionen återkomma.
Det är mycket beklagligt att man inte redan nu har haft orken att föreslå
förändringar för att bland annat göra det möjligt att till exempel
automatlåda och eluppvärmda ytterbackspeglar skall kunna ingå i
bilstödet.
Vidare hade det varit naturligt om regeringen hade föreslagit en ändring av
de olika åldersgränserna för bilstödet och personkretsen som kan få bilstöd.
Detta gäller särskilt med tanke på att förtidspensionärer uppmuntras att för-
söka återgå i arbete med bibehållen förtidspension samt att det i praktiken
inte finns en definitiv pensionsålder vid 65 år.
Regeringen bör snarast återkomma med förslag med denna inriktning.
Hjälpmedelsfrågor
I propositionen föreslås en översyn vad avser skolhjälpmedel. En mot-
svarande översyn behövs vad avser vuxnas hjälpmedel.
Teknikutvecklingen går snabbt, och det finns till exempel ny
uppspelningsutrustning för digitala talböcker. Sådan utrustning måste ses
som hjälpmedel.
Det bör också bli möjligt att överklaga hjälpmedelsbeslut enligt hälso- och
sjukvårdslagen.
Regeringen bör snarast initiera en översyn vad avser vuxnas hjälpmedel.
Personligt ombud
Ett annat hjälpmedel kan vara att få ett personligt ombud. Detta gäller
inte minst de psykiskt funktionshindrade. Många psykiskt
funktionshindrade har komplexa behov. Det är inte ovanligt att alla de tre
huvudmännen - stat, kommun och landsting - är inblandade.
Det personliga ombudet skall ha en självständig roll och den funktions-
hindrade som sin uppdragsgivare. Det personliga ombudet skall samordna
den enskildes behov och önskemål och inte vara ett serviceorgan åt huvud-
männen. Det handlar om att ge den enskilde makten. Därmed visar man att
man har tilltro till varje människa och att det finns en utvecklingspotential
hos alla människor.
Regeringen bör återkomma med förslag som gör det möjligt att få person-
ligt ombud i enlighet med vad som ovan anförts.
Bostadsanpassningsbidrag
Det behövs ett förtydligande att bostadsanpassningsbidrag kan lämnas
om den enskilde på grund av för hög hyra inte kan bo kvar i sin lägenhet.
Lägenheten kan vara anpassad från början. Därmed ligger hela kostnaden
på hyran, vilket gör att hyran kan bli mycket hög. Trots att
bostadsbidrag/tillägg utgår kan detta göra att en funktionshindrad, för att
inte bli beroende av socialbidrag resten av livet, vill byta till en billigare
bostad som då kan behöva bostadsanpassas.
Problemet kan lösas genom ett speciellt statligt bostadsbidrag till funk-
tionshindrade som Moderaterna föreslår. Om så inte blir fallet måste för hög
hyra anses som särskilt skäl enligt 9 § i lagen om bostadsanpassningsbidrag
m.m. Om inget görs drabbas i praktiken funktionshindrade av flyttförbud.
Regeringen bör föreslå erforderliga förtydliganden i lagen om bostads-
anpassning.
Stöd till Club Braille
När det gäller bokklubben Club Braille har riksdagen redan förra
riksdagsåret, efter bifall till min motion i frågan, uppdragit åt regeringen
att finna former för finansiering av denna bokklubb för synskadade och
blinda. Det framgår tyvärr inte klart och tydligt av propositionen hur
detta skall kunna bli verklighet. Av riksdagens beslut bör det klart
framgå att Club Braille skall få ett anslag.
Hörbar textremsa
Under många år har SVT haft i uppdrag att göra sina program
tillgängliga även för synskadade. Tekniskt sett går det ut på att göra
textremsan hörbar. Kulturutskottet har vid ett flertal tillfällen påpekat att
en förutsättning för ett förnyat sändningstillstånd bör vara att dessa
tjänster införs. I avvaktan på detta och för att pröva tekniken kan SVT
redan nu påbörja försökssändningar med hörbar textremsa i vissa delar
av Sverige.
Valfrihet inom Rh-anpassade gymnasieutbildningar
I dag kan elever som väljer Rh-anpassade gymnasieutbildningar endast
välja nationella program och specialutformande program. Det är
självklart att elever som väljer riksrekryterande gymnasieutbildningar för
svårt funktionshindrade ungdomar också skall kunna välja individuella
program.
De funktionshindrades ekonomiska situation
Många funktionshindrade lever med mycket små ekonomiska
marginaler. Förtidspensionering hör till vanligheten, och med detta följer
att det finns små möjligheter att påverka sin egen ekonomiska situation.
Jag har tidigare belyst hur en hög hyra kan tvinga funktionshindrade till
att leva på socialbidrag resten av livet.
Till detta kommer också att många funktionshindrade nyttjar tjänster som
till exempel hemtjänst, larm, hjälpmedel och färdtjänst. Naturligtvis gör de
som alla andra läkarbesök, och de köper mediciner. Inom många områden
finns det visserligen högkostnadsskydd, men för en funktionshindrad som
redan lever på marginalen kan det sammantaget bli mycket kännbart.
Det är märkligt att handlingsplanen inte alls tar upp de funktionhindrades
ekonomiska situation. Mot bakgrund av detta anser jag att regeringen måste
utreda och snarast återkomma med en helhetssyn på de funktionshindrades
ekonomiska villkor.
Attitydförändring
Många av de problem som funktionshindrade beskriver handlar om
attityder och bemötande. Det är därför ytterst viktigt att den offentliga
sektorn och dess myndigheter föregår med gott exempel. Målet måste
vara att hela samhället skall genomsyras av icke diskriminerande
attityder och ett bra bemötande av funktionshindrade i det dagliga livet.
Jag avslutar med ett påpekande av Veronica, en ung rullstollburen kvinna,
som skrev dagbok på uppmaning av Nordiska museet och Handikapp-
historiska föreningen: "Jag har en skada, jag är inte skadad. Jag vill bli sedd
som den människa jag är och förstår inte att folk talar bebisspråk med mig."
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring i
lagen att alla blinda eller gravt synskadade skall ha rätt till ledsagar-
service i enlighet med vad som anförts i motionen,
2. att riksdagen hos regeringen begär att tilläggsdirektiv ges till
pågående utredning om behovet av en vidare syn på vuxenrehabilite-
ring i enlighet med vad som anförts i motionen,
3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till erforderliga lag-
ändringar när det gäller bilstödet i enlighet med vad som anförts i
motionen,
4. att riksdagen hos regeringen begär en översyn vad avser vuxnas
hjälpmedel i enlighet med vad som anförts i motionen,
5. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring i
hälso- och sjukvårdslagen att hjälpmedelsbeslut kan överklagas av den
enskilde i enlighet med vad som anförts i motionen,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av personliga ombud för psykiskt
funktionshindrade,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om höga hyror och bostadsanpassningsbidrag,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om stöd till Club Braille,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om SVT och försökssändningar med hörbar text-
remsa,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om möjligheten för svårt funktionshindrade ung-
domar att välja individuella program på riksrekryterande gymnasie-
utbildning,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av en utredning kring en helhetssyn på
de funktionshindrades ekonomiska situation.