År 1999 är FN:s äldreår. Året har som huvudtema "Ett
samhälle för alla åldrar". Medlemsländerna vill inte bara
behandla de äldres situation i beskrivande termer, utan vidga
diskussionen till ämnen som individens livslånga utveckling,
kontakter mellan generationerna och den åldrande
befolkningen i det internationella utvecklingsarbetet. I
resolutionen om äldrepolitiken, som antogs av Förenta
nationernas 46:e generalförsamling år 1991, är de
övergripande rubrikerna oberoende, deltagande, vård,
självförverkligande samt värdighet.
FN:s utgångspunkt för synen på äldre måste spegla sig i den svenska
politiken under återstoden av detta år och flera år framåt. Äldrepolitiken
tenderar ibland att enbart handla om vård och omsorg och om stödjande
insatser och omhändertagande. Vi bör vidga perspektivet och behandla äldre,
en växande andel av befolkningen, som en resurs precis som övriga individer
i Sverige. Äldre får inte av samhället betraktas som individer som enbart är i
behov av omhändertagande utan som individer som kan tillföra något till
samhällets utveckling och vars livserfarenhet är en resurs. Frågor om vård
och omsorg väljer vi därför att behandla i en särskild motion.
Målen för äldrepolitiken, som riksdagen antog 1998 när en nationell
handlingsplan för äldrepolitiken (betänkande 1997/98:SoU24) behandlades,
knyter i stort sett an till äldres behov av vård och omsorg. I de nationella
målen för äldrepolitiken stadgas att äldre ska kunna leva ett aktivt liv och ha
inflytande i samhället och över sin vardag, kunna åldras i trygghet och med
bibehållet oberoende, bemötas med respekt samt ha tillgång till god vård och
omsorg. Centerpartiet föreslog ytterligare ett mål om att rätten till egen
identitet och social gemenskap i äldreboende samt att målet om inflytande i
samhället skulle formuleras som att de äldre ska ha att påverka hur, var, hos
vem och med vilket innehåll som omsorg ska ges. Det finns anledning att
förstärka målen för äldrepolitiken till ett mer individbaserat förhållningssätt.
Detta bör ges regeringen till känna.
Pensioneringen
Vi lever allt längre och är allt friskare. Sjutton procent av
svenskarna som går i pension har minst en förälder kvar i
livet. I dag är över 1,5 miljon människor över 65 år och 432
000 av dessa är över 80 år. Om ett par decennier är var fjärde
invånare ålderspensionär. Många 65-åringar kan se fram
emot ett friskt och aktivt liv under 20-25 års tid.
Demografin förändras i hela världen. Under de kommande årtiondena
kommer två viktiga trender att bli synliga. Dels hastigheten på befolkningens
åldrande i utvecklingsländerna, dels den stora andelen äldre i
industriländerna. Befolkningstrender är förutsebara lång tid framåt och stora
förändringar i befolkningens struktur har stor påverkan på samhället. FN:s
långsiktiga plan som skulle gälla fram till år 2020 bygger på medverkan i
samhället för den äldre generationen.
Medellivslängden ökar. Trots detta lämnar de flesta arbetslivet före
pensionsåldern 65 år. Andelen äldre som deltar i arbetslivet har minskat
kraftigt under 1900-talet. År 1970 förvärvsarbetade 71 procent av männen
året innan de fyllde 65 år, mot 39 procent 1997. Förvärvsfrekvensen var för
männen i åldersgruppen 25-54 år vid samma tidpunkter 94 procent
respektive 83 procent. 1970 förvärvsarbetade 29 procent av kvinnorna året
före 65 års ålder, jämfört med 28 procent 1997. För kvinnor i åldersgruppen
25-54 år var förvärvsfrekvensen 63 procent 1970 respektive 77 procent
1997.
När det gäller åldersgruppen 65 till 74 år arbetar 12 procent av männen och
3 procent av kvinnorna. De flesta av dessa män och kvinnor arbetar få
timmar, nästan hälften under 20 timmar.
Arbetslivet måste bli mer flexibelt, dels måste insatser göras för att
förändra attityden till äldre på arbetsmarknaden, dels måste människor ges
förutsättningar att orka arbeta till pensioneringen. Kontinuerlig vidareut-
bildning och ökad flexibilitet i arbetslivet är två nödvändiga åtgärder. I
Centerpartiets motion om arbetsmarknadspolitiken utvecklas förslag till en
flexibel arbetsmarknad som på sikt kan leda till en högre faktisk pensions-
ålder.
Andelen som förvärvsarbetar tills pensionsåldern är alltför låg. Ambitionen
måste vara att höja den faktiska pensionsåldern. Den nuvarande trenden mot
ökad förtida avgång från arbetslivet är ohållbar inte bara ur ett samhälls-
ekonomiskt perspektiv utan även ur ett allmänmänskligt perspektiv. Ett
hårdare klimat på arbetsmarknaden gör att många människor inte känner sig
välkomna eller att krafterna sviktar innan pensionen inträder. Det finns
många äldre som vill fortsätta att arbeta efter pensioneringen och som känner
sig svikna när de tvingas att lämna arbetet vid en given tidpunkt. Riksdagen
bör hos regeringen begära förslag om en handlingsplan med åtgärder för att
höja den faktiska pensionsåldern.
Flexibel pensionsålder
Flexibel pensionsålder mellan 60 och 70 år är en del i det
nya pensionssystemet. De ekonomiska förutsättningarna för
detta är reglerade. Däremot finns det ingen arbetsrättslig rätt
att, för den som önskar, använda flexibiliteten i det nya
pensionssystemet fullt ut. Den nuvarande attityden till äldre
arbetstagares medverkan i arbetsmarknaden måste förändras
för att flexibiliteten i pensionssystemet ska bli en realitet,
liksom att de arbetsrättsliga reglerna för att göra det möjligt
att delta i arbetslivet högre upp i åldrarna bör ses över. Detta
bör ges regeringen till känna.
Pensionerna
Äldre har som grupp betraktat fått det bättre ekonomiskt
under de senaste decennierna. Utvecklingen beror till stor del
på ATP-systemets framväxt. Som en följd av ATP-systemets
successiva införande och skillnaderna i tidigare inkomster
har yngre pensionärer högre inkomster än äldre och män
högre än kvinnor. En grupp av pensionärer har endast rätt till
grundpension.
Därmed är de ekonomiska skillnaderna mellan olika pensionärsgrupper
stora. Pensionärer som enbart har grundpension är under 10 procent av
pensionärskollektivet och bland dessa är en övervägande majoritet kvinnor
och 76 år eller äldre. År 1997 var deras genomsnittliga inkomst 65 300
kronor medan medelinkomsten för samtliga pensionärer var 94 700 kronor.
Av pensionärer med enbart grundpension hade 28 procent inkomster under
Socialstyrelsens norm för socialbidrag, jämfört med 7 procent för samtliga
ålderspensionärer. Enbart 1 procent av samtliga ålderspensionärer var dock
socialbidragstagare.
Ökad grundtrygghet
Fortfarande har många pensionärer mycket låg pension. I
synnerhet tillhör äldre kvinnor den grupp som inte har haft
möjlighet att spara ihop till en egen pension. Centerpartiet
anser att det är angeläget att höja pensionen för de med låg
eller ingen ATP. Därför föreslår vi en höjning av
pensionstillskottet. Förslaget redovisas i Centerpartiets
ekonomisk-politiska motion.
De som burit tyngsta lasset ska stå i främsta ledet när de första
skattesänkningarna nu är möjliga. Socialdemokraternas förslag om ett så
kallat förvärvsavdrag är oacceptabelt eftersom det går personer med lägre
inkomster förbi. Pensionärer måste också få del av skattesänkningarna och
därför prioriterar vi höjt grundavdrag framför ett så kallat förvärvsavdrag.
Vänstermajoritetens beslut i våras om en höjning av gränsen i
högkostnadsskyddet för läkemedel har drabbat pensionärer med låg pension
extra hårt. Höjningen av pensionstillskottet var inte en tillräcklig
kompensation för att rättfärdiga höjningen av läkemedelskostnaderna som i
synnerhet äldre pensionärer drabbats av. Centerpartiet föreslår en sänkning
av gränsen i högkostnadsskyddet från 1 800 till 1 300 kronor; medel för detta
anvisas i vår ekonomisk-politiska motion.
Många äldre invandrare är inte berättigade till ålderspension, utan de är i
stället hänvisade till kommunernas socialbidragskontor. Därför ökar också
andelen pensionärer som måste ta emot behovsprövat försörjningsstöd. Den
ekonomiska uppgiften, att genom kommunalt försörjningsstöd ha ett
ekonomiskt ansvar för en växande grupp äldre, är en orimlig börda för vissa
kommuner. Det kommunala försörjningsstödet ska inte ha till uppgift att vara
ett långsiktigt ekonomiskt stöd. Centerpartiet välkomnar därmed förslaget i
betänkandet från Socialtjänstkommittén (SOU 1999:97) om att tillförsäkra
den som är bosatt i Sverige och är 65 år eller äldre en grundläggande
försörjning i form av ett äldreförsörjningsstöd som ska vara ett statligt
ansvar. Centerpartiet välkomnar att regeringen i budgetpropositionen
aviserar ett förslag i samma riktning som kommittén föreslagit.
Många äldre bor i egna fastigheter som inte är belånade. För många
pensionärer med låg pension är fastighetsskatten en betungande utgift.
Fastighetstaxeringen måste förändras och siktet ska vara inställt på ett
avskaffande av fastighetsskatten.
Avgifterna
Regeringen aviserar att återkomma i frågan om taxesättning
under år 2000.
Äldrevårdstaxorna inom vård och omsorg varierar mellan kommunerna.
Anledningen är att kommunerna värderar innehållet olika. Enhetliga taxor
över hela landet skulle förmodligen bli orättvisa - då innehållet skiljer
mellan kommunerna. Centerpartiet anser att taxorna måste vara
överblickbara, det måste gå att påverka innehållet och taxornas omfattning.
Förbehållsbeloppet ska sättas så att omsorgstagaren har en skälig
levnadsstandard.
Det nya pensionssystemet
Pensionssystemet är det mest omfattande av alla våra
trygghetssystem och ska därför bygga på stabila spelregler
som är hållbara under många årtionden. Centerpartiet har
medverkat till en bred pensionsuppgörelse mellan partierna
om ett nytt pensionssystem. Riksdagen fattade beslut om det
nya pensionssystemet i juni 1998. Det nya systemet innebär
ett större inslag av grundtrygghet, en större flexibilitet för
den enskilde samt hållbarhet över tiden. Överenskommelsen
stämmer väl överens med Centerpartiets principer för ett
pensionssystem baserat på grundtrygghet. Det är viktigt att
pensionsuppgörelsen har en bred politisk förankring och
innehåller viktiga fördelningspolitiska inslag. Centerpartiet
har länge arbetat för ett reformerat pensionssystem för
rättvisare pensioner. Utgångspunkten har varit att de
nuvarande delarna i pensionssystemet, folkpension,
pensionstillskott och ATP, ska sammanföras till en
gemensam ålderspension med en hög grundpension till alla.
Deltagande
Pensioneringen får inte betraktas som en definitiv gräns för
deltagande i samhällslivet. De äldre har ofta goda
förutsättningar att under många år aktivt delta i politik och
samhällsliv. Erfarenhetsutbyte mellan yngre och äldre är till
stor nytta för samhällets utveckling.
Samhället måste ställas om efter en ny befolkningsstruktur. Det är inte
rimligt att en stor andel av befolkningen inte har möjlighet att delta i
samhällslivet på samma villkor som yngre personer. Samhällets syn på äldre
bygger till stor del på ett ålderdomligt synsätt, d.v.s. att pensioneringen är
slutet på en arbetskarriär. Numera är det i stället början på ett nytt liv.
Ett kännetecken för ett välfärdssamhälle är medmänsklighet. Frivilliga
insatser för människor som är i behov av stöd och hjälp visar att människor
bryr sig om sin omgivning. Allt fler frivilligorganisationer stödjer och hjälper
äldre, många gånger är det yngre pensionärer som hjälper äldre personer med
vardagliga ting, t.ex. sådant som socialtjänsten tidigare utfört. Dessa insatser
är för välfärdssamhället mycket betydelsefulla och för den enskilde är det
stimulerande att få visa omtanke. Många organisationer gör en omfattande
insats för äldre och ensamma. Kyrkans, Röda korsets och pensionärs-
organisationernas insatser är mycket viktiga för de enskilda individerna och
för samhället i stort.
Frivilliginsatserna inom äldreomsorgen kommer säkert att vara en
begränsad men betydelsefull del av äldreomsorgen även i framtiden. För
många nyblivna pensionärer med relativt många år framför sig kan det bidra
till ökad livskvalitet om man kan fylla tiden med kontaktverksamhet med
gamla och ensamma inom äldreomsorgen. Det är andra skäl än ekonomiska
som gör det angeläget att stimulera frivilligverksamheten inom äldre-
omsorgen. Därför bör formerna för samverkan mellan offentlig och ideell
sektor utvecklas. Frivilligverksamheten bör stödjas via de organisationer,
som verkar inom området. Detta bör ges regeringen till känna.
Kommun och landsting bör ha ett intresse av ett väl utvecklat samarbete
med pensionärsorganisationerna. Verksamheten i de lokala pensionärsråden
fyller här en viktig funktion. Problemet är att råden ofta kommer in i ett
alltför sent skede och påverkansmöjligheterna är därmed begränsade.
Centerpartiet anser att pensionärsorganisationernas kunskap och engagemang
bör komma in i ett tidigare skede av beslutsprocessen. Även vårdtagarna bör
vara med i processen och beslut kan ibland i sin helhet överlåtas till de
boende. Detta bör ges regeringen till känna.
Självförverkligande
Äldre människor har i dag fler anhöriga och närstående än
tidigare. Familjenätverket kring äldre har stärkts under 1900-
talet. Fler än tidigare har barn och syskon som fortfarande är
i livet. Studier har dessutom visat att många har ett eller flera
barn som bor nära. Umgänget mellan generationerna är
relativt stort. De personliga kontakterna ökar i omfattning,
bland annat på grund av förbättrade kommunikationer och ny
teknik. En allt mindre andel äldre är socialt isolerade, cirka
fyra procent av samtliga personer i gruppen 65 till 84 år.
Många äldre har omfattande kontakter med vänner och
grannar och är aktiva i föreningar, studiecirklar och liknande.
Samtidigt är det viktigt att tänka på att de som blir mycket
gamla ofta förlorar många av dessa kontaktpunkter.
En god välfärd uppnås bäst i ett samhälle där människor har meningsfulla
uppgifter och där alla behövs. Finmaskiga sociala nätverk och lokal
samverkan för gemensamma angelägenheter utgör grunden för den sociala
tryggheten. I närsamhället samverkar yngre och äldre. De löser gemensamma
problem i grannskapet, visar öppenhet och solidaritet oberoende av ålder och
andra förutsättningar. Det innebär också att stadsdelar, förorter och
samhällen ska planeras så att människor ur olika åldersgrupper kan träffas.
Detta bör ges regeringen till känna.
Oberoende
En väl fungerade samhällsplanering är av betydelse för att
äldre ska klara sig på egen hand även när hälsan sviktar. De
flesta vill vara självständiga och oberoende av extern hjälp.
Det råder brist på bostäder för äldre utan omvårdnadsbehov.
Många äldre saknar egen bil och därför måste
kollektivtrafiken fungera och vara anpassad efter äldres krav
på tillgänglighet och service. Ny teknik måste vara anpassad
efter äldres behov. Service vid myndigheter får inte
förändras så att äldre har svårigheter att få information på
lika villkor som andra. Det finns flera områden inom
offentliga myndigheter och förvaltning som kan förbättras så
att äldre har ett oberoende under längre period i livet.
Servicecheckar
Centerpartiet prioriterar vård, skola och omsorg och därför
föreslår vi ökade resurser till den kommunala sektorn.
Behoven inom omsorgsområdet är stora och den
demografiska utvecklingen kommer att kräva ytterligare
resurser framgent. Redan i dag finns det ett behov av service
som kommunernas omsorg inte kan ge inom ramen för
hemtjänsten, men som vi anser kan tillgodoses på annat sätt.
Behovet av ökad service behöver mötas samtidigt som den
privata tjänstesektorn inom området behöver utvecklas.
Därför föreslår vi ett stöd genom hemservicestöd för äldre.
I takt med att de äldre har blivit fler och kommunernas ekonomi har
försämrats har hemtjänsten mer och mer övergått från att ha karaktären av
allmän hemservice för äldre till att ge äldreomsorg i hemmet. Städning,
skötsel av bostad, viss matlagning för jämförelsevis friska pensionärer är
enligt de prioriteringar som sker i HSU 2000 och i kommunerna inte en del
av generell välfärdspolitik. Kommunernas biståndsbedömning är i dag ytterst
strikt - och man prioriterar människor med stort omvårdnadsbehov.
Många pensionärshushåll, som inte får hemtjänst, är ändå i behov av
service. Det kan vara hjälp med städning, att putsa fönster, klippa gräset,
handla och skotta snö, arbetsuppgifter som hemtjänsten inte längre utför men
som bidrar till ökad trygghet och trivsel i hemmet. En ökad möjlighet till
tjänster i hemmet skulle med all sannolikhet bidra till att många pensionärer
kan hjälpa sig själva under en längre tid och inte behöva anhålla om hjälp av
kommunens hemtjänst. Centerpartiet har tidigare lagt förslag i riksdagen om
att utveckla hemservicesektorn för äldre.
Pensionärshushållens behov av vardaglig service skulle kunna tillgodoses
genom att staten stimulerar den privata tjänstesektorn. Det enklaste sättet att
göra detta är genom ett system med hemservicecheckar för pensionärs-
hushåll. Vårt förslag bygger på att det ska omfatta alla pensionärshushåll,
förtids- och folkpensionärer, och ska gälla för alla normalt förekommande
tjänster i hemmet. Det som förekommer inom den behovsprövande
hemtjänsten ska inte ingå i detta system.
Fördelarna med att subventionera hemtjänsterna är många. Många
pensionärshushåll som är i behov av hjälp kan på detta sätt få det. Sannolikt
kommer många anhöriga att känna att de kan bidra med annat än vanliga
hushållsgöromål i kontakten med sina anhöriga. Det skulle underlätta för
många kvinnor som ofta utför ett tungt arbete i hemmet. Systemet riskerar
inte att tränga undan det grundläggande omsorgsansvaret som kommunerna
har. Det kan till och med frigöra kommunala resurser till förmån för ökad
omsorg. Hemservicestödet har också till syfte att underlätta för anhöriga och
bidra till ökad trygghet i hemmet. Det kan också få till effekt att många äldre
kan skjuta upp sitt behov av kommunalt finansierad hemtjänst. Riksdagen
bör hos regeringen begära förslag om ett system med hemservicecheckar.
Värdighet
Politiken för de äldre kan inte utgå från att alla är lika.
Pensionärernas livsvillkor och behov varierar och var och en
måste behandlas med utgångspunkt från sina egna
förutsättningar och sin egen vilja. De flesta pensionärer är
friska och lever ett gott och innehållsrikt liv.
De äldre ska ges möjlighet att välja formerna för sin omsorg. Det måste
skapas verkliga möjligheter att påverka sin egen eller sina anhörigas omsorg
samt hur och var man vill bo när behovet av daglig omvårdnad uppstår.
Bland annat ska äldrevården bedrivas utifrån en helhetssyn där man sätter
individen i centrum och så långt som möjligt respekterar och förverkligar
dennes behov. Detta bör ges regeringen till känna.
Äldre funktionshindrade
Funktionshindrade som har personlig assistans, enligt LASS,
mister denna när de blir ålderspensionärer. När den
handikappade fyllt 65 år är det kommunen som får överta det
ansvar som ligger inom LASS. Många funktionshindrade
oroar sig för övergången till det kommunala ansvaret och att
servicen inte ska bli lika "personlig" som den är genom
assistansreformen. Centerpartiet förstår oron. Enligt
Centerpartiets mening måste denna fråga lösas så att de
handikappade kan garanteras kontinuitet i sin omsorg.
Centerpartiet motionerade - med anledning av propositionen 1997/98:113
om äldrepolitiken - om att personer som fått assistans före 65 års ålder skulle
få behålla den även efter 65-årsdagen. Centerpartiets förslag blev riksdagens
beslut och riksdagen uppmanade regeringen att återkomma med förslag till
riksdagen. I förra höstens budgetproposition sköt regeringen frågan framför
sig. I årets budgetproposition 1999/2000:1 finns ett förslag med, men
regeringen väljer att skjuta upp genomförandet till årsskiftet 2000/2001.
Centerpartiet anser att åldersgränsen i lag (1993:389) om assistansersättning
3 § bör tas bort. Centerpartiet anvisar medel för reformen i den särskilda
motionen om den ekonomiska politiken.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om målen för äldrepolitiken,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en handlingsplan
för att höja den faktiska pensionsåldern,1
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om flexibel pensionsålder, 1
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om frivilligverksamheten,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om pensionärsorganisationernas medverkan i
beslutsprocessen,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om rätten till självförverkligande,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om hemservicecheckar,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om värdighet.