Motion till riksdagen
1999/2000:So324
av Stalin, Kerstin-Maria (mp)

Invandrarbarns hälsa


Invandrarbarns hälsa
Bakgrund
FN:s barnkonvention ställer krav på att varje stat ska ge alla
barn som vistas i landet likvärdiga villkor. Detta känner vi
mycket väl till i Sverige och det borde vi också leva upp till.
Sverige är idag ett mångkulturellt samhälle. En stor del av
befolkningen har utländsk bakgrund, det vill säga är antingen
själva födda utomlands och inflyttade till Sverige, eller är
födda i Sverige av en eller två föräldrar som är födda
utomlands. Enligt den definitionen har 1,6 miljoner invånare
invandrarbakgrund. Det utgör nästan en femtedel av Sveriges
barn och ungdomar. För merparten av dem torde invandrar-
bakgrunden utgöra en tillgång, men som grupp betraktat har
de dock en högre förekomst av psykiska och sociala problem
än jämnåriga med enbart svensk bakgrund.
Invandrarbarn och hälsa
Barn med invandrarbakgrund har ett större behov av
kroppssjukvård än genomsnittet. En studie från Stockholms
län visar att barn till föräldrar födda utanför Sverige
konsumerar dubbelt så mycket vård för nyfödda, har 40 %
fler vårddagar på barnmedicinsk klinik och mellan 30-40 %
fler öppenvårdsbesök än jämförbara barn till svenskfödda
föräldrar. Ungdomar födda i Sverige i invandrarfamiljer
konsumerar 125 % mer slutenvårdsdagar på BUP-kliniker än
barn med svenskfödda föräldrar och barn med utlandsfödda
föräldrar som själva är födda utomlands.
En annan särskild grupp som vi bör uppmärksamma är de utagerande
ungdomarna med invandrarbakgrund, de är överrepresenterade på de
särskilda ungdomshemmen för vård enligt 12 § LVU. Enligt en undersökning
som gjordes åren 1990-1991 i Stockholms län var andelen ungdomar med
invandrarbakgrund vid dessa ungdomshem 57 %. Den relativt sett höga
förekomsten av psykosociala problem bland barn och ungdomar med
invandrarbakgrund kan förmodas sammanhänga bland annat med den
påfrestning som det innebär att växa upp med dubbla normssystem,
språkbrister och en allmänt svagare ställning i arbetslivet och i samhället
stort.
Miljöpartiet anser att man bör utreda orsakerna till dessa barns och
ungdomars psykiska och fysiska ohälsa samt ta fram ett nationellt
handlingsprogram för att åtgärda problemen.
Flyktingbarn
Det är positivt att hälsofrågorna för barn och familjer i
flyktingsituation nu uppmärksammas allt mer. Långa
vistelsetider präglade av osäkerhet då familjer söker
uppehållstillstånd utgör en uppenbar hälsorisk, särskilt för
barnen. Därför anser Miljöpartiet att handläggare som
utreder barns och familjers asylskäl bör ha barnkompetens.
Det finns redan i dag mellan 4 000 och 5 000 barn i Sverige utan
permanent uppehållstillstånd dvs asylsökande barn, barn med tidsbegränsade
uppehållstillstånd och barn som avvisats men där beslutet inte kunnat
verkställas. Dessa barn vistas legalt i Sverige. En stor del av barnen som
kommer till Sverige från krigsområden blir ofta kvar här mycket länge,
ibland under resten av sin barndom.
Flyktingsituationen i sig är en mycket otrygg och osäker tillvaro, särskilt
för barn. Många av de barn som kommer till Sverige har ohyggligt svåra
traumatiska upplevelser bakom sig. De har förlorat sina hem och gått igenom
ett flertal uppbrott. Syskon och föräldrar kan ha dödats eller försvunnit.
Därför är behovet av psykoterapi stor för flyktingbarnen.
Invandrarverket har gått ut med att de svenska barnpsykiatriska
mottagningarna kan ta emot alla barn som behöver hjälp. Samtidigt så vet vi
att PBU- och BUP-mottagningarna runt om i landet redan idag är
överbelastade med barn som mår dåligt. Det är också svårt att begära att
personalen vid landets BUP- och PBU-mottagningar skall sköta detta inom
sin ordinarie verksamhet. I ett preventivt syfte är denna vård av oerhörd vikt
för att dessa barn och ungdomar ska kunna gå vidare i livet. Att inte ta hand
om dem i tid kan i det långa loppet kosta både i människoliv och
samhällsresurser.
I våras ställde Miljöpartiet en interpellation angående det som anförs i
ovanstående text till biståndsministern. Som svar på interpellationen skrev
man att många PBU-mottagningar, barn-psykiatriska mottagningar och olika
personalkategorier inom barnomsorg och skola utvecklat goda metoder för
att erbjuda dessa barn en terapeutisk hjälp. Dåvarande biståndsministern drog
därmed slutsatsen att landstingen har en beredskap att möta flyktingar.
Miljöpartiet ställer sig tveksamt till den slutsatsen.
I interpellationssvaret angavs också att regeringen avser att fortlöpande
följer huruvida statens ersättningar täcker landstingets kostnader för den vård
som ges till asylsökande. Detta avser Miljöpartiet att följa med stort intresse.

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en utredning med syfte att studera hälso-
tillståndet hos barn och ungdomar med invandrarbakgrund,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att regeringen fortlöpande följer upp och
redovisar huruvida statens ersättningar täcker landstingens kostnader
för vård som ges till asylsökande och att denna vård fullt ut är till-
fredsställande i personernas livsperspektiv.1

Stockholm den 4 oktober 1999
Kerstin-Maria Stalin (mp)
Thomas Julin (mp)
Ewa Larsson (mp)
1 Yrkande 2 hänvisat till SfU.