Invandrarbarns hälsa
Bakgrund
FN:s barnkonvention ställer krav på att varje stat ska ge alla barn som vistas i landet likvärdiga villkor. Detta känner vi mycket väl till i Sverige och det borde vi också leva upp till. Sverige är idag ett mångkulturellt samhälle. En stor del av befolkningen har utländsk bakgrund, det vill säga är antingen själva födda utomlands och inflyttade till Sverige, eller är födda i Sverige av en eller två föräldrar som är födda utomlands. Enligt den definitionen har 1,6 miljoner invånare invandrarbakgrund. Det utgör nästan en femtedel av Sveriges barn och ungdomar. För merparten av dem torde invandrar- bakgrunden utgöra en tillgång, men som grupp betraktat har de dock en högre förekomst av psykiska och sociala problem än jämnåriga med enbart svensk bakgrund.
Invandrarbarn och hälsa
Barn med invandrarbakgrund har ett större behov av kroppssjukvård än genomsnittet. En studie från Stockholms län visar att barn till föräldrar födda utanför Sverige konsumerar dubbelt så mycket vård för nyfödda, har 40 % fler vårddagar på barnmedicinsk klinik och mellan 30-40 % fler öppenvårdsbesök än jämförbara barn till svenskfödda föräldrar. Ungdomar födda i Sverige i invandrarfamiljer konsumerar 125 % mer slutenvårdsdagar på BUP-kliniker än barn med svenskfödda föräldrar och barn med utlandsfödda föräldrar som själva är födda utomlands.
En annan särskild grupp som vi bör uppmärksamma är de utagerande ungdomarna med invandrarbakgrund, de är överrepresenterade på de särskilda ungdomshemmen för vård enligt 12 § LVU. Enligt en undersökning som gjordes åren 1990-1991 i Stockholms län var andelen ungdomar med invandrarbakgrund vid dessa ungdomshem 57 %. Den relativt sett höga förekomsten av psykosociala problem bland barn och ungdomar med invandrarbakgrund kan förmodas sammanhänga bland annat med den påfrestning som det innebär att växa upp med dubbla normssystem, språkbrister och en allmänt svagare ställning i arbetslivet och i samhället stort.
Miljöpartiet anser att man bör utreda orsakerna till dessa barns och ungdomars psykiska och fysiska ohälsa samt ta fram ett nationellt handlingsprogram för att åtgärda problemen.
Flyktingbarn
Det är positivt att hälsofrågorna för barn och familjer i flyktingsituation nu uppmärksammas allt mer. Långa vistelsetider präglade av osäkerhet då familjer söker uppehållstillstånd utgör en uppenbar hälsorisk, särskilt för barnen. Därför anser Miljöpartiet att handläggare som utreder barns och familjers asylskäl bör ha barnkompetens.
Det finns redan i dag mellan 4 000 och 5 000 barn i Sverige utan permanent uppehållstillstånd dvs asylsökande barn, barn med tidsbegränsade uppehållstillstånd och barn som avvisats men där beslutet inte kunnat verkställas. Dessa barn vistas legalt i Sverige. En stor del av barnen som kommer till Sverige från krigsområden blir ofta kvar här mycket länge, ibland under resten av sin barndom.
Flyktingsituationen i sig är en mycket otrygg och osäker tillvaro, särskilt för barn. Många av de barn som kommer till Sverige har ohyggligt svåra traumatiska upplevelser bakom sig. De har förlorat sina hem och gått igenom ett flertal uppbrott. Syskon och föräldrar kan ha dödats eller försvunnit. Därför är behovet av psykoterapi stor för flyktingbarnen.
Invandrarverket har gått ut med att de svenska barnpsykiatriska mottagningarna kan ta emot alla barn som behöver hjälp. Samtidigt så vet vi att PBU- och BUP-mottagningarna runt om i landet redan idag är överbelastade med barn som mår dåligt. Det är också svårt att begära att personalen vid landets BUP- och PBU-mottagningar skall sköta detta inom sin ordinarie verksamhet. I ett preventivt syfte är denna vård av oerhörd vikt för att dessa barn och ungdomar ska kunna gå vidare i livet. Att inte ta hand om dem i tid kan i det långa loppet kosta både i människoliv och samhällsresurser.
I våras ställde Miljöpartiet en interpellation angående det som anförs i ovanstående text till biståndsministern. Som svar på interpellationen skrev man att många PBU-mottagningar, barn-psykiatriska mottagningar och olika personalkategorier inom barnomsorg och skola utvecklat goda metoder för att erbjuda dessa barn en terapeutisk hjälp. Dåvarande biståndsministern drog därmed slutsatsen att landstingen har en beredskap att möta flyktingar. Miljöpartiet ställer sig tveksamt till den slutsatsen.
I interpellationssvaret angavs också att regeringen avser att fortlöpande följer huruvida statens ersättningar täcker landstingets kostnader för den vård som ges till asylsökande. Detta avser Miljöpartiet att följa med stort intresse.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en utredning med syfte att studera hälso- tillståndet hos barn och ungdomar med invandrarbakgrund,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att regeringen fortlöpande följer upp och redovisar huruvida statens ersättningar täcker landstingens kostnader för vård som ges till asylsökande och att denna vård fullt ut är till- fredsställande i personernas livsperspektiv.1
Stockholm den 4 oktober 1999
Kerstin-Maria Stalin (mp)
Thomas Julin (mp)
Ewa Larsson (mp)
1 Yrkande 2 hänvisat till SfU.