Ägandet av den svenska landsbygdens jord- och skogsbruk ändrar
karaktär i hög hastighet. Gårdarna har blivit objekt, kapitalstarka
personer och företag köper upp allt som blir till salu. Redan bärkraftiga
företag köper till och blir på så sätt än större. Detta förhållande är
naturligtvis på inget sätt en ny företeelse. Ett beklagligt resultat blir dock
att landskapet utarmas och framför allt ungdomar med intresse för jord-
och skogsverksamhet saknar ekonomiska möjligheter att bjuda över
dessa redan etablerade storföretag.
Utvecklingen mot större och större enheter accelererar. Småskaligheten är
helt på väg att försvinna.
Storskaligheten leder på sikt till utarmning, inte minst av den biologiska
mångfalden. Dagens system omöjliggör i en snar framtid för människor att
arbeta för den biologiska mångfalden. Markerna blir produktionsytor och det
kortsiktiga vinstintresset tar över från det långsiktiga.
Denna förändring av det svenska landskapet för med sig en rad olika
effekter som är värda att närmare studera.
- Effekterna är rent odemokratiska. Ett litet antal människor kommer en-
samma att äga kontroll över vår försörjning, dessa kommer i sin tur att
stå i stor skuld till banker. En spridning av ägandet, med mindre ekono-
miskt beroende, gynnar en demokratisk utveckling av landsbygden.
- Småskaligheten gynnar både demokratin (nära beslutsformer), miljön
(mindre risk för rovdrift, närhet mellan producent och konsument) och
den biologiska mångfalden (vänligare brukningsmetoder).
- Livskvalitet. En livsstil med tusenåriga anor håller på att försvinna.
Sambandet mellan människa-kulturlandskap försvinner när staden blir
boplatsen och landskapet enbart ska producera föda.
- Estetiska värden. Det måste vara av samhälleligt intresse att det finns
andra värderingsgrunder, än strikt kortsiktig ekonomi, när det gäller jäm-
förandet av en blåsippebacke med en granplantering, en smörbollsäng
med en energiskogsodling, en blåklockehage med en asfalterad parke-
ringsplats.
- Kunskapsbortfallet inom praktisk biologi, närhistoria, jordbruksmetoder
med mera torde sakna motstycke i vår svenska historia. Effekterna av
detta är svåra att gissa sig till.
- Kulturvärden såsom byggnader, landskap, och levande kultur-människor,
djur och hantverk, är av nationellt intresse att bevara.
Det finns anledning för riksdag och regering att närmare studera vad denna
utveckling kan leda till i ett 50-årigt perspektiv.
Redan idag finns det dock verktyg för statsmakterna att bättre "styra"
utvecklingen i önskvärd riktning.
Allmänna Arvsfonden erhåller varje år mark och gårdar som sedan bjuds
ut på den öppna marknaden. Här gäller som vid annan försäljning, det
kortsiktiga vinstintresset, dvs. försäljning till den som bjuder högst.
Med det förhållningssättet bidrar också statsmakterna till att påskynda
processen med storleksrationaliseringen. Det finns anledning att pröva en
regeländring, som innebär att dessa istället utbjuds till spekulanter som är
beredda att driva verksamheten med noga föreskrivna restriktioner.
Brukningskontrakt/bostadstvång/bindande skötselkontrakt skulle kunna
vara några möjliga vägar. Ett skötselkontrakt skulle till exempel kunna
innebära att tidigare blädad skog, skall fortsatta att blädas (alternativt
återställas till äng), dock ej kalavverkas.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om stöd för en modell med ändrade villkor för mark
och gårdar som kommit i Arvsfondens ägo,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att storskalighetens effekter på landsbygdens
jord- och skogsbruk bör studeras ur ett 50-årsperspektiv.