Kampen mot doping har i flera decennier varit en av idrottens viktigaste trovärdighetsfrågor. Stora resurser på såväl utbildning och information som en omfattande kontrollverksamhet har satsats av idrottsrörelsen.
Dopingmissbruket är i dag emellertid inte bara en idrottsfråga utan lika mycket en allmän folkhälsofråga. Dopingutredningen påpekade bl.a. att det nu finns många, i första hand ungdomar, utanför den organiserade idrotten som dopar sig av framför allt "kosmetiska" skäl. Samma tendens finns över hela Europa.
Enligt såväl Dopingutredningen som förra årets Idrottsutredning (SOU 1998:76) bör huvudansvaret för arbetet med antidoping ligga inom folkhälsosfären. I detta ansvar inkluderas, enligt Idrottsutredningen, ansvaret och kostnaderna för vetenskaplig kunskapsuppbyggnad inklusive nödvändig apparatur. Vidare konstateras att Sverige genom sitt undertecknande av Europarådskonventionen mot doping påtagit sig finansieringsansvaret för ett fullgott dopinglaboratorium eller för att bekosta analyser som genomförs vid ett laboratorium utomlands.
I dag finns i landet ett högklassigt, av Internationella Olympiska Kommit- tén ackrediterat, laboratorium vid Huddinge sjukhus. Det är ett av 25 labora- torier i världen. Laboratoriets kvalitet borgar för god rättssäkerhet och utgör samtidigt ett viktigt argument i strävan att få stora internationella idrotts- evenemang förlagda till Sverige, eftersom dessa ofta kräver snabb tillgång till analyser. Ett värdskap för ett OS kräver t.ex. att ett ackrediterat laborato- rium finns i landet.
Idrottsutredningens förslag om dopinglaboratoriets finansiering togs inte upp i den idrottspolitiska propositionen. Där konstateras visserligen att det är en viktig verksamhet som bedrivs vid laboratoriet och att den dessutom kommer att få än större betydelse. Trots det ansåg regeringen i propositionen att ansvaret för dopinglaboratoriet inte för närvarande bör omprövas.
Regeringen hoppas att ett ökat antal beställda analyser från polisen skall garantera dopinglaboratoriets ekonomiska bas. Det finns emellertid ingenting som tyder på att så skulle bli fallet. Ett dopinglaboratorium kan p.g.a. de dyra analyserna knappast bli självförsörjande. Tvärtom finns en uppenbar risk att avsaknaden av ekonomiska garantier leder till att laboratoriet får stänga, eller i alla fall tvingas skära ner ambitionerna och därmed mista sin viktiga IOK- ackreditering.
Kontrollverksamhet i kampen mot dopingmissbruk utgör en viktig kon- tinuerlig och saklig informationsverksamhet. Den s.k. Dopingjouren är också den förlagd till Huddinge sjukhus. Den spelar en central roll genom sin unika överblick över situationen i landet. Dopingjouren spelar dessutom en viktig roll i utvecklandet av fungerande behandlingsmetoder för missbrukare.
Sedan 1997 saknar Dopingjouren långsiktig finansiering. Verksamheten bedrivs i dag med hjälp av sponsormedel från Pharmacia Upjohn, vars åtagande upphör vid kommande årsskifte. Om ingenting händer kommer verksamheten därefter att få läggas ner. Det blir ett svårt slag mot antidop- ingarbetet.
I regeringens presskommentar till den idrottspolitiska propositionen sägs att man föreslår en förstärkning av insatserna mot doping. Detta påstående åtföljs inte av några konkreta förslag. Därför måste, menar vi, ett första steg vara att garantera såväl Dopinglaboratoriets som Dopingjourens fortsatta existens.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ekonomiska garantier för Dopinglaboratoriet och Dopingjouren.
Stockholm den 3 oktober 1999
Ingvar Eriksson (m)
Maud Ekendahl (m)