De psykiskt sjuka patienternas situation har de senaste åren varit föremål
för en omfattande samhällsdebatt. Fortfarande återstår mycket att göra
för att vi skall kunna hävda att intentionerna i psykiatrireformen, inte
minst de om full delaktighet i samhällslivet, förverkligats fullt ut.
Bristerna är fortfarande mycket stora.
En viktig aspekt som nästan helt negligerats, är det faktum att många av
psykiatrins patienter är föräldrar. Barnens situation och relationen mellan
barn och föräldrar har inte belysts i tillräcklig utsträckning. Det saknas
fortfarande tillfredsställande kunskaper om situationen i ett nationellt
perspektiv.
En studie, genomförd av FoU-enheten psykiatri/Västra Stockholms
sjukvårdsområde vid samtliga psykiatriska öppenvårdsenheter i västra
Stockholm (A. Skerfving), visade att en fjärdedel av de psykiskt sjuka
patienterna var föräldrar till barn under 18 år. Det finns alltså inga
tillgängliga uppgifter om hur stor denna grupp av barn är på ett nationellt
plan, men forskare har uppskattat att 25 % av öppenvårdens patienter och
20 % av slutenvårdens patienter har barn under 18 år.
2 Riskfaktorer för barnen
Barnen till föräldrar med psykisk störning brukar allmänt anses som
särskilt känsliga och sårbara barn. Denna känslighet kan delvis ha sin
grund i en genetiskt betingad känslighet (Harjan 1988, Tienari 1991),
men de psykosociala faktorerna är också mycket betydelsefulla, alltså
barnens uppväxtförhållanden och samlade livssituation (Skerf-ving
1996).
Det går att identifiera många riskfaktorer som på ett negativt sätt kan
påverka barns utveckling. Psykisk sjukdom hos föräldrar är en sådan faktor.
Andra kända faktorer är missbruksproblem hos föräldrar, liksom upplevelser
av uppbrott och separationer. Mer socialt betingade faktorer som
arbetslöshet, trångboddhet och långvariga ekonomiska problem kan också
påverka barnens utveckling negativt.
Många av barnen till föräldrar med uttalade psykiska problem lever med
ett flertal av dessa riskfaktorer ständigt närvarande. Det gör situationen än
mer allvarlig, då det är känt att faran för barnens utveckling ökar, när
riskfaktorerna samverkar.
3 Exempel på verksamheter
Ute i landet finns några goda exempel på verksamheter som riktar sig
specifikt till barn med föräldrar som är psykiskt sjuka. En sådan
verksamhet är Källan vid Sabbatsbergs sjukhus i Stockholm. Källan
bedriver sedan flera år tillbaka gruppverksamhet för barn mellan 7 och
18 år. Cirka 200 barn har på det sättet fått chansen att tillsammans med
barn i liknande livssituation få tala om sina känslor och upplevelser. De
får stöd och bekräftelse från kompetent personal och får hjälp med att
avlastas skuld- och skamkänslor som är alltför vanligt bland dessa barn.
Verksamheter liknande Källan med barn till psykiskt störda föräldrar som
målgrupp, finns tyvärr inte uppbyggda på särskilt många platser, trots att
behoven är stora och finns över hela landet. Det är hög tid att
uppmärksamma dessa barns situation i syfte att i förlängningen öka
möjligheterna till en god utveckling för dem samt för att också aktivt stödja
de psykiskt sjuka patienterna i deras roll som föräldrar.
Socialstyrelsen har utgett en rapport 1999:11 om psykiskt sjuka föräldrar
och deras barn som sammanfattar de projekt och erfarenheter som finns i
landet. Rapporten innehåller också en litteraturstudie över ämnet. Det är ett
utmärkt första steg, men det saknas fortfarande en heltäckande bild av
situationen och en mer preciserad strategi för att arbeta långsiktigt över
landet.
Vänsterpartiet anser att det snarast måste vidtas åtgärder för att kartlägga
och bygga upp kunskaper kring dessa barns situation. Det måste också
utredas hur insatser i lämpliga former kan utformas över hela landet som
tillförsäkrar barnen stöd i deras utveckling.
4 Hemställan
4 Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av en kartläggning av situationen för
barn till psykiskt sjuka föräldrar,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en utredning om hur stödinsatser skall kunna
byggas upp i hela landet.