Motion till riksdagen
1999/2000:So302
av Oscarsson, Yvonne (v)

Ätstörningar


Ett växande problem för många människor är ätstörningar
som kan yttra sig i många olika former, till vilka anorexi och
bulimi hör. Dessa störningar är ofta kopplade till en uttalad
kroppsfixering, till en rad fysiska besvär och till psykiska
problem som depressioner, trötthet och ett uttalat självförakt.
De sociala skadeverkningarna, som isolering och problem
med kontakter, är ofta också betydande. Dessa olika
symptom är ofta avhängiga av varandra och samvarierande. I
budgetpropositionen under folkhälsoavsnittet utg.omr. 9
redogörs för de utredningar som gjorts under senare år. I
rapporter som lämnats kring problematiken konstateras att
det skett en ökning av antalet personer med ätstörningar,
åtminstone vad avser bulimi.
Det är också värt att påpeka att ätstörningar förekommer i alla
åldersgrupper, men det är inte minst angeläget att uppmärksamma dessa
problem i ungdomsgrupperna. Unga människor som grundlägger sin
självuppfattning och sina levnadsvanor, är också många gånger mer
exponerade för de ganska snäva idealbilder som omger oss i media och
reklam. Det är klart att vi blir påverkade i vår omvärldsbild och i våra
föreställningar, annars hade inte miljardtals kronor satsats på dessa budskap.
För människor som fastnar i ätstörningar och inte får adekvata stöd- och
behandlingsinsatser, växer problemen många gånger till att helt uppfylla
tillvaron. Det är i de flesta fall ett tyst lidande, eftersom problemen är så
omgärdade av skam- och ångestkänslor. Ätstörningarna drabbar oftast
kvinnor och det är tänkvärt att det är de unga kvinnorna som utsätts mest för
det stora utbudet av kommersiella budskap som kretsar kring utseende och
skönhetsideal. Det är viktigt att inte förenkla orsakssambanden när det gäller
ätstörningar, men floden av reklam som riktar sig till ungdomsgrupperna är
viktig att uppmärksamma i sammanhanget. Samhället har ett stort ansvar att
på alla sätt motverka skadlig kommersialism.
Tyvärr brister det avsevärt i samhällets utbud av insatser till stöd för dessa
grupper. Det gäller såväl de förebyggande och preventiva insatserna, som i
resurser och i kunskaper att på ett allsidigt sätt behandla och bota
ätstörningarna. Eftersom ätstörningarna många gånger totalt präglar de
drabbades livssituation och ger problem av fysisk, psykisk och social art
samtidigt, måste behandlingsinsatserna vara allsidiga och bygga på en
helhetssyn. Det är också viktigt att de anhöriga finns med under
behandlingen och får hjälp så att de kan ge ett fortsatt viktigt stöd. Det
preventiva arbetet är särskilt viktigt i barn- och ungdomsåren och skolan är
en viktig arena för att förebygga ätstörningar och ge kunskaper om orsaker
och risker.
Vänsterpartiet anser att det är dags att med ökade ansträngningar motverka
problemen med ätstörningar genom insatser som verkar förebyggande och
kunskapshöjande, främst bland unga människor. Det är också viktigt att
bygga ut behandlingsinsatser som använder ett helhetsperspektiv för att bota
problemen. Detta är ett viktigt område att beakta när den nationella
handlingsplanen för sjukvården ska upprättas.

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att ätstörningsproblemen bör bli föremål för
åtgärder i arbetet med den nationella handlingsplanen som skall
upprättas för sjukvården.

Stockholm den 28 september 1999
Yvonne Oscarsson (v)
Ingrid Burman (v)
Ulla Hoffmann (v)
Lena Olsson (v)
Rolf Olsson (v)
Sven-Erik Sjöstrand (v)
Claes Stockhaus (v)
Carlinge Wisberg (v)
Alice Åström (v)