med anledning av prop. 1999/2000:79 Från patient till medborgare - en nationell handlingsplan för handikappolitiken
Regeringens proposition, Från patient till medborgare - en nationell
handlingsplan för handikappolitiken (SOU 1999/2000:79), är ett viktigt
steg mot att göra Sverige till ett land, där människor med olika
funktionshinder garanteras full delaktighet och jämlikhet i samhällslivet.
Det känns mycket bra att Bemötandeutredningens förslag har resulterat i
konkreta förslag för att öka tillgängligheten och motverka alla former av
diskriminering av människor med funktionshinder.
Att offentliga lokaler och allmänna platser ska vara tillgängliga för alla är
en självklarhet, liksom tillgång till information och delaktighet i den demo-
kratiska processen. Det är utmärkt att de statliga myndigheterna ges ett
särskilt ansvar att se till att handikappanpassningen också genomförs och att
regeringen valt en finansieringsprincip som innebär att kostnaderna för
handikappanpassningen ska bäras solidariskt. Även förslagen att komma
tillrätta med kommuners domstolstrots är mycket bra.
Ändå går det inte att bortse från risken att de ambitiösa målen inte blir mer
än mål. I propositionen saknas de konkreta lagförslag som krävs för att sätta
kraft bakom utfästelserna att göra Sverige tillgängligt för alla. Flera handi-
kapporganisationer har också påpekat att propositionen har sådana brister.
Bland annat saknas tydliga skrivningar om tillsynsansvar och sanktions-
möjligheter.
Regeringen måste återkomma med konkreta förslag även i dessa delar.
Den ansvars- och finansieringsprincip som regeringen föreslår är den enda
möjliga, men den förutsätter samtidigt att lagstiftningen också reglerar hur
tillsynsansvaret ska ske och vilka sanktioner som ska utdömas om målen inte
nås.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om tillsynsansvar och sanktionsmöjligheter i den
nationella handlingsplanen för handikappolitiken.