Amning en livsviktig angelägenhet
Amning ger spädbarn en unik idealisk näring och bidrar till att de växer och utvecklas väl, minskar frekvens och svårighetsgrad av infektionssjukdomar och därigenom bidrar till minskad sjuklighet och dödlighet bland spädbarn. Amningen bidrar också till kvinnors hälsa genom att minska risken för bröst- och äggstockscancer och genom att förlänga tiden mellan graviditeter och medför sociala och ekonomiska fördelar för familjen och samhället.
Bland annat detta innehåller Unicef:s Innocentideklaration som Sverige skrev på år 1991. Där anges också att regeringen senast 1995 ska ha utsett en nationell amningssamordnare och en nationell amningskommitté. Fort- farande har ingenting av detta skett!
Följande skulle redan 1995 ha åtgärdats enligt den deklaration som regeringen har undertecknat:
1. Utse en statlig amningssamordnare.
2. Utse och bilda en statlig amningskommitté med representanter från statliga myndigheter, enskilda organisationer och organisationer för olika yrkeskategorier inom hälso- och sjukvården.
3. Följa upp Socialstyrelsens förslag till ny svensk tillämpning av den internationella koden för marknadsföring av bröstmjölksersättningar: Mera amning - mindre välling.
4. Tillse att relevanta och tydliga direktiv angående amningsfrämjande verksamhet skrivs in i regleringsbrev till Socialstyrelsen respektive Folkhälsoinstitutet.
5. Inbegripa amning under rubrikerna Nationellt folkhälsoarbete och Forskning och utveckling i Folkhälsoinstitutets regleringsbrev.
6. Tillse att ekonomiska möjligheter ges att kunna fullfölja direktiven.
Sverige har i dag en amningskultur som är viktig att både hålla vid liv och sprida vidare p.g.a. det stora hälsoförebyggande värde som amning innebär både för mor och barn på kort och lång sikt. En levande amningskultur är lätt att bryta ned men svår att bygga upp igen. Den nyvunna amningskulturen är viktig att kontinuerligt vidmakthålla på olika sätt.
En amningssamordnares arbetsuppgifter skulle kunna vara till exempel:
- att utarbeta ett nationellt amningsprogram samt integrera detta i de övergripande hälso- och utvecklingsprogrammen
- förbättra nuvarande uppföljningssystem för amningsstatistik samt
- följa upp denna med analys och förslag på insatser
- följa amningsforskning och närliggande områden såväl nationellt som internationellt
- samordna det fortsatta arbetet med den svenska tillämpningen av den internationella koden för marknadsföring av bröstmjölksersättningar
- driva arbetet inom den statliga amningskommittén
- ta initiativ till relevanta åtgärder som främjar amning
- involvera Sverige i det globala amningsarbetet
En sådan amningssamordnare bör ha gedigen kunskap och gärna egna erfarenheter av amning, ha forskat inom amningsområdet, vara väl insatt i det nuvarande nationella och internationella amningsarbetet samt inom relevanta myndigheters arbete och funktion.
Som viktiga områden som fordrar forskningsinsatser kan nämnas:
Effekt på amningen av tidig hemgång från BB
- Mammors erfarenheter i relation till de tio stegen efter hemgång från BB
- Orsaker till tidigt amningsavbrott
- Pappans roll som amningsstödjare
- Föräldraförsäkringen/vårdnadsbidragets roll som stöd av amning
- Medicinska indikationer för tilläggsmatning de första dagarna efter födelsen
- Effekter på amningen vid användandet av tröstnapp
- Utarbetande av viktkurvor baserade på enbart bröstuppfödda barn
- Förändring av attityder till amning, rutiner och information på BB samt skäl till nedläggning i ett 50-årsperspektiv
- Långsiktiga positiva effekter av amningen- 10F- P
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att Innocentideklarationens intentioner skall genomföras i Sverige i enlighet med vad som anförts i motionen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om amningssamordnares uppgifter och forsknings- insatser för att förbättra och uppmuntra kvinnor att amma sina barn,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att i regleringsbrev till Folkhälsoinstitutet ange att stöd till amning skall utgå till frivilliga krafter och bli ett komplement till sjukvården. 4.
Stockholm den 1 oktober 1999
Berit Adolfsson (m)
Inger René (m)