De senaste årens forskning om foster och prenatala förhållanden har givit många nya resultat. Bland annat har man i samband med forskning rörande ingrepp på foster fått ta ställning till frågor om behov av smärtlindring och risker för trauma med bestående effekter vid sådana ingrepp.
I den medicinska tidskriften Incitament nr 2/99 står det följande: "Det är nu helt klarlagt, genom studier av foster, för tidigt födda barn och spädbarn, att det finns ett anatomiskt och neurofysiologiskt underlag för att även det mycket för tidigt födda barnet kan känna smärta. Smärtkänselkroppar - nociceptorer - är påvisade i huden runt munnen redan i den 6-7:e graviditetsveckan, vid 8 veckor finns de på händer, fötter och i ansiktet, och i den 20:e graviditetsveckan finns de över hela kroppen. Kemiska transmittor- substanser i CNS som är viktiga för fortledning av smärtimpulser, t.ex. substans-P och somatostain, har påvisats tidigt under fosterperioden. EEG- registrering och mätning av hjärnans regionala glukosmetabolism hos fostret, tidigt under graviditeten, visar att hjärnan är funktionellt mogen för att kunna ta emot och tolka smärtsignaler."
Förslag om att ge smärtlindring till fostret vid abort
Även i förhållande till aborter måste dessa nya vetenskapliga rön få genomslag. Enligt professor Nicholas Fisk, Queen Charlotte-sjukhuset i London, får fostret inte del av den narkos eller de smärtstillande medel som ges till kvinnan under aborten, utan fostret tvingas genomgå aborten utan någon som helst smärtnedsättning. (Se exempelvis Fisk, Nicholas, et al. "Fetal Plasma Cortisol and B-endorphin Response to Intrauterine Needling", Lancet, Vol. 344, 9 juli 1994, s. 77). Särskilt smärtsam torde abort med vakuumaspiration vara för det obedövade fostret. Efter 15:e graviditetsveckan sker aborten genom att man ger ett värkframkallande medel, vanligen ett prostaglandinpreparat. Men då sammandragningar ofta blir kraftigare än under en förlossning och fostret är mindre utvecklat än vid en förlossning torde även denna metod orsaka fostret avsevärda smärtor. Med bakgrund i detta har professor Nicholas Fisk föreslagit att fostret skall ges smärtlindring vid abort. Andra menar att fostret inte behöver någon smärtlindring då det får del av den narkos och de smärtstillande medel som ges till kvinnan som genomgår aborten.
Utredning
Med anledning av de medicinska framstegen kring vetskapen om fostrets förmåga att uppleva smärta och med anledning av diskrepansen i frågan huruvida fostret får del av den narkos eller de smärtstillande medel som ges till kvinnan under aborten, bör en utredning tillsättas med uppgift att utröna vad en abort innebär i smärthänseende för fostret och vad resultatet skall få för konsekvenser.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär en utredning om vad en abort innebär för smärtupplevelser för fostret och vad resultatet skall få för konsekvenser.
Stockholm den 29 september 1999
Lennart Fridén (m)