1 Barnens situation
Konventionen om barnens rättigheter som FN:s generalförsamling antog den 20 november 1990 och som ratificerades av Sverige året därpå ger barn och inte minst utsatta barn ett starkt stöd. I konventionens artikel 3 skriver man att barnets bästa skall komma i främsta rummet vid alla åtgärder som gäller barn. Principen bygger på två grundläggande tankar: att barn har fullt och lika människovärde och alltså inte är mindre värda än vuxna och att barn är sårbara och behöver särskilt stöd och skydd - för att kunna åtnjuta sitt fulla människovärde.
Folkpartiet anser att barnkonventionen skall genomsyra allt arbete som direkt eller indirekt rör barn såväl på det nationella som det internationella planet.
Av detta följer att alla barn skall ha rätt till en god tillsyn och omsorg samt utbildning anpassad till det enskilda barnets behov, förmåga och förut- sättningar. Föräldrarnas ansvar för sina barn utgör här grunden att nå målet, men föräldrar kan behöva råd, hjälp och stöd för att klara sin uppgift. Vi anser därför att föräldrautbildning bör erbjudas inte bara föräldrar till de minsta barnen utan också till föräldrar med barn långt upp i tonåren. Vi ser också mödrabarnhälsovården och skolhälsovården som viktiga stöd för föräldrarna och att neddragningarna inom dessa områden måste stoppas.
2 Rätt till förskoleplats
Rätten till barnomsorgsplats för det barn vars föräldrar så önskar är en väsentlig del av en god barndom. Det möjliggör för bägge föräldrarna att yrkesarbeta. För kvinnorna ger barnomsorgen tillsammans med föräldra- försäkringen möjligheten att slippa välja mellan barn eller yrkesarbete, som fallet är med flera av medsystrarna på kontinenten. Det skapar frihet och självständighet för många kvinnor.
För att barnomsorgen skall vara bra för de barn som vistas där, måste det också finnas tid för pedagogisk verksamhet. Barnomsorgen får aldrig bli en barnförvaring. Viktigt för kvaliteten och barnets bästa är att det också finns ett brett utbud av olika typer av barnomsorg. Privata och andra icke offentliga alternativ måste få verka på samma villkor som den offentliga barnomsorgen.
En oroande tendens på senare år är den minskade möjligheten till fritids- plats. I barnomsorgsgarantin talas om möjlighet till fritidsplats t.o.m. tolv års ålder. Detta uppfylls inte av kommunerna. Det innebär i praktiken att många nioåringar blir nyckelbarn och skall klara sig själva efter skolan och på många av skolårets alla lov. Andra kommuner höjer fritidstaxorna till nivåer som gör det ekonomiskt svårt för familjer att vilja betala för denna omsorg.
Folkpartiet liberalerna föreslår en skärpning av barnomsorgsgarantin, så att det blir fler fritidsplatser. Målsättningen är att alla barn skall erbjudas fritidsplats under hela grundskolan.
3 Läs- och skrivsvårigheter
Läs- och skrivsvårigheter är i dag ett stort problem som många människor lider av: Det finns mellan 300 000 och 500 000 människor i vårt land som har sådana svårigheter. Många barn med läs- och skrivsvårigheter har andra psykiska och emotionella störningar som grundläggs i frustrationen över att inte kunna läsa och skriva. Insikten om att läs- och skrivsvårigheter i en del fall beror på språkfunktionella svagheter (dyslexi) får inte tas som intäkt till att ifrågasätta möjligheterna till framgångsrik habilitering. Tvärtom finns det en mycket god såväl teoretisk som klinisk grund för att habilitering fungerar. Det är emellertid viktigt att hjälpen sätts in tidigt så att det går snabbare och lättare att justera svårigheterna. Helst skall hjälpen sättas in redan på förskolenivå. Sådana tidiga insatser förutsätter emellertid att förskole- och specialpedagogerna har fått en gedigen utbildning om dyslexi, om habiliteringsmetoder och om åtgärdsprogram. En undersökning utförd av Ulla Föhler och Ulla-Britt Johnsen omfattande 102 skolelever visar följande: Elever med läs- och skrivsvårigheter utgör en heterogen grupp, med språkliga svårigheter av varierande grad och karaktär.
De identifierades och diagnostiserades när de var i genomsnitt 12 år, men man borde kunnat hitta dem betydligt tidigare. Problemen gav sig till känna betydligt tidigare och det är oacceptabelt att elever med läs- och skrivsvårigheter utreds först långt upp i skolåldern med risk att utestängas från den kunskap som vanligen inhämtas via det skrivna språket.
I Sverige finns flera dyslexicentrum. Dessa centrum skall ge specialhjälp åt personer med dyslexi men deras resurser är otillräckliga för alla dem som behöver hjälp. Vi anser därför att det bör upprättas fler sådana centrum så att alla de barn som har läs- och skrivsvårigheter kan få hjälp med sina problem.
4 Stamning
Stamning är ett långt vanligare problem än vad många tror. Uppskattningsvis talar mellan fyra och fem procent av befolkningen stammande under någon period av livet. Andelen vuxna som stammar anges under en procent av befolkningen. Det finns i dag ingen säker hypotes eller teori om vad som orsakar stamning. Däremot finns flera antaganden som exempelvis att stamning orsakas av en sannolik störning i kommunikationssamordningen i hjärnan. Det kan finnas ett ärftlig inslag med i bilden. Vi har idag ingen medicinsk eller annan behandling som "botar" stamning. Det finns dock en stor samlad kunskap hos logopederna om hur stamning kan förebyggas och om miljöns påverkan på hur barnets yttre och inre utvecklas. Att förbättra barnets kommunikativa miljö är en viktig del av målsättningen i den logopediska behandlingen.
Det är viktigt att diagnosen ställs och behandlingen insätts tidigt. BVC- personal, skolhälsovårdspersonal och lärare måste därför medvetandegöras om detta och få utbildning om stamning och hur man kan hjälpa barnen med detta problem. Det är viktigt att resurserna för att behandla stamning är jämnare fördelade över landet.
Det finns en brist på logopeder vid barnavårdscentralerna.
Trots att det finns en organiserad hörselvård finns det ingen organiserad talvård. Barn med stamning kan få vänta flera år innan de får remiss till specialist. Mycket hinner hända i förskolan/skolan under den tiden med risk för att stamningen blir befäst.
Vi anser att utbildningskapaciteten för logopeder måste ökas. En kompetensutveckling behövs på BVC och hos husläkarna och lärarna om stamningens orsaker och behandlingsmöjligheter. Socialstyrelsen och Skolverket bör få i uppdrag att utarbeta ett rikstäckande program för hur barn, ungdomar och vuxna som stammar tidigt skall kunna få hjälp med sina problem.
5 Hyperaktiva barn
Det är viktigt att barn med hyperaktivitet (ADHD och/eller DAMP) uppmärksammas tidigt för att undvika att barnen senare upp i åldrarna får problem som i flera fall blir nästan oöverstigliga. Forskningen visar att barn med denna diagnos som får en tidig hjälp på det sättet kan undvika att problemen blir större när de blir vuxna. ADHD drabbar åtminstone ett barn i varje svensk skolklass. Vart femte av dessa barn har mycket stora problem. Prognosen till vuxen ålder är dålig i hälften av fallen om barnet inte får behandling. Här finns en stor risk för psykisk sjukdom, depression och asocialitet. Skolstyrelsen och Socialstyrelsen bör få i uppdrag att se till att lärare, förskolepersonal och personal inom barn- och skolhälsovården får en adekvat utbildning om denna diagnosgrupp. Det är också viktigt att de behandlingsmetoder som finns fortlöpande utvärderas och att ett handlingsprogram utvecklas för att på bästa sätt kunna ge dessa barn hjälp.
6 Skolhälsovården
Skolhälsovård ska anordnas för alla elever i grundskolan, gymnasieskolan, särskolan, specialskolan och sameskolan. Även fristående skolor ska anordna skolhälsovård motsvarande den som ges inom det offentliga skolväsendet. I skolhälsovården ska det finnas skolsköterska och skolläkare som kan knyta till sig också skolpsykolog och skolkurator. Skolhälsovården har en viktig roll när det gäller att fånga upp och hjälpa barn och ungdomar med hälsoproblem och andra behov av särskilt stöd. På grund av den knappa ekonomi skolan lever med i dag har skolhälsovården nedrustats på många håll till men för barns hälsa och välbefinnande. Nedrustningen medför också att belastningen på barnpsykiatrin ökar då barn vars problem skulle ha kunnat klaras av inom skolhälsovården tvingas söka sig dit istället. Detta är ett samhällsekonomiskt resursslöseri.
Av en utredning om Elevskador & skolmiljöer genomförd av Lucie Laflamme och Ewa Menckel framgår att en stor del av de skador som drabbar barn och ungdomar i skolåldern inträffar just i skolan. Vårterminen 1997 var skadefrekvensen 19 per 1000 elever. Skadorna fördelar sig ungefär lika mellan pojkar och flickor. Av skadorna har flertalet inträffat i idrottslokal (39 procent), på skolgård (22 procent) eller i lektionssal (17 procent). En tredjedel har skett under rastaktivitet, något färre under bollspel och friidrott. Bland skadorna återfinns avsiktliga skador (våld). Dessa har oftare än förväntat skett där övervakningen är svårast, t.ex. i korridorer och uppehållsrum. Skolan är elevernas arbetsmiljö och eleverna omfattas sedan 1991 av arbets- miljölagen.
Det är därför viktigt att skolhälsovårdens resurser dimensioneras så att man också kan ta sig an det olycksfallsförebyggande arbetet. Där brister det i dag.
En enmansutredare utreder nu skolhälsovården. Det är bra, men det innebär inte att man inte redan nu måste göra nödvändiga förstärkningar för att skolhälsovården skall kunna motsvara barnens och ungdomarnas rättmätiga behov.
Enligt Fakta Stockholms läns landsting blir kön för barn med autism och liknande tillstånd allt längre. Det händer också att man missar diagnosen och att barn med autism i stället placeras i familjehem och får psykoterapi. Sådana misstag är oacceptabla. Det krävs en utbildning av socialtjänstens, förskolans och barnhälsovårdens personal om att autism kan ligga bakom avvikande beteenden.
7 Tobak och barn
Världshälsoorganisationen (WHO) ser tobaksbruket som ett av världens största hälsoproblem som drar med sig mycket stora kostnader. Enligt Världsbanken kostar tobaksbruket årligen 200 miljarder dollar (1993) varav hälften av kostnaderna drabbar utvecklingsländerna. Tobaksbruket betraktas som ett av de tre största hoten mot en hållbar utveckling i världen.
Världsbanken drar slutsatsen att en av de mest lönsamma insatserna inom hälso- och sjukvården är tobaksprevention. Tobaksbruk påverkar ungdomar på många sätt. På grund av exponering för tobaksbruk redan i moderlivet kan barn påverkas redan innan de föds. De har lägre vikt och risken för vissa missbildningar är ökad.
Exponering för tobaksrök har också visats öka risken för tidig spädbarnsdöd och för utveckling av astma och infektioner bl a i mellanörat med hörselskada som följd.
Det preventiva arbetet måste därför intensifieras och målsättningen måste vara att alla barn skall kunna få en rökfri uppväxt.
8 Självmord bland barn och ungdomar
I en undersökning omfattande nära 400 elever, hälften pojkar och hälften flickor, visade det sig att drygt en tredjedel hade haft självmordstankar. Sex procent hade gjort självmordsförsök. Intervjuerna visade att eleverna sällan talat med sina föräldrar om problemen. I första hand var det kamrater eller andra vuxna man vänt sig till. Som en röd tråd genom svaren gick att ungdomarna önskar att vuxenvärlden skall bry sig, prata med dem, ha tid för dem.
Bristande kontinuitet i den psykiatriska vården kan vara en självmordsrisk för unga. En undersökning av den psykiatriska slutenvården för 34 unga människor som senare tagit sitt liv visar att medan kontinuiteten inom den barn- och ungdomspsykiatriska vården är god så brister den inom vuxenpsykiatrin och att detta haft betydelse för att ungdomarna tagit sina liv. Hälften av dem tog sina liv i anslutning till sin vård inom vuxenpsykiatrin, antingen på vårdavdelningen, vid förflyttning mellan vårdavdelningar eller inom ett dygn efter utskrivningen. Dessa brister måste uppmärksammas och åtgärdas.
9 Invandrarbarn
Osynlig, traumatisk stress kan leda till ohälsa hos barn som är svår att upptäcka på ett tidigt stadium. Det gäller inte minst flyktingbarn som, innan de kom till Sverige, upplevt krig och oro. Följande orsaker kan ligga bakom barnens ohälsoproblem: De kan själva ha utsatts för våld eller bevittnat våld mot egna familjemedlemmar eller främlingar. De kan också ha förlorat en förälder genom död, försvinnande eller känslomässig otillgänglighet (t.ex. deprimerad mamma som avskärmar sig från omvärlden). Många av dessa barn får inte den hjälp de skulle behöva vid ankomsten till Sverige. Att ge barn med flyktingbakgrund ett värdigt och humant mottagande är en skyldighet och ett stort ansvar för vårt land. Därför bör man utveckla program för generella och specifika hälsobefrämjande åtgärder där primärvård, psykiatri och kommun samverkar i mottagandet av nyanlända barn. Sjukvården skall genom barnpsykologiska, medicinska och barnpsykiatriska bedömningar medverka till att barnens situation blir grundligt belyst såväl under asyltiden som efter temporärt och permanent uppehållstillstånd. På några håll i landet har sådana program utarbetats, t.ex. i Värmland och i Umeå. Dessa erfarenheter måste tillvaratas och spridas till andra delar av landet.
10 Barnpsykiatri
Barnpsykiatrikommitténs betänkande "Det gäller livet" (SOU 1998:31) tar upp de brister som finns inom området. Bland annat pekar man på att endast 20 procent av de pengar samhället lägger ned på stöd till barn med psykiska problem går till förebyggande insatser.
Det förebyggande arbetet måste förstärkas för barnens skull. Invandrar- barnens situation är också allvarlig eftersom den gruppen har en något högre förekomst av psykiska och sociala problem. Barn- och ungdomspsykiatrin har i dag ökande köer som enligt verksamhetens egna uttalanden beror på nedrustningen av bl a skolhälsovården. Det förebyggande arbetet har alltså en stor betydelse för barn och ungdomars psykiska hälsa.
I budgetpropositionen talas om att barn och ungdomars psykiska hälsa har försämrats och att kommuner och landsting har vidtagit en rad åtgärder i syfte att förbättra stödet till barn och ungdomar med psykiska problem.
Folkpartiet anser att detta inte räcker. Krafttag måste till för att förebygga problemen och för att förbättra för de barn som redan har psykiska problem. Vi anser att regeringen snarast bör förelägga riksdagen en proposition med anledning av Barnpsykiatriska kommitténs betänkande.
11 Barn och våldsskildringar
Många barn tar del av skildringar av våld både i de reguljära TV- sändningarna och i form av video, datorspel m.m. Ofta är det väldigt obehagliga skildringar, i synnerhet för de barn som ser på detta utan närhet till någon vuxen person. För vissa barn kan detta också vara skadligt. Det finns risk för sömnstörningar, oro, ångest o d. Det är angeläget att dessa problem uppmärksammas och att föräldrar, förskolepersonal, skolpersonal m fl tar sig tid att tala med barnen om dessa upplevelser.
12 Behovet av barnhälsovetenskap
Inom forskning och utbildning skulle man behöva satsa på ett nytt område "Barnhälsovetenskap". Här skulle man kombinera internationella hälsostrategier och folkhälsovetenskapens arbetssätt med barnens särskilda behov av skydd. Det handlar om en utbildning som är uppbyggd på inslag från samhälls- och beteendevetenskaper som sociologi, psykologi, pedagogik, ekonomi, från humanistiska vetenskaper som historia och filosofi, från naturvetenskaper som statistik, matematik och teknik och naturligtvis medicinska vetenskaper och allt med inriktning på barn och barns behov.
13 Smärtbehandling av barn
Smärta är ett vanligt förekommande symtom hos barn, t ex i samband med cancer. Det finns behandlingsprinciper men många förbättringar behövs, bl a genom ökad utbildning, regelbundet användande av smärtanalys och smärtintensitetsmätning samt regelbundna kontakter med smärtbehandlingsteam. Införande av smärtdagbok är ett medel. Ökad information till barn och föräldrar om smärta och smärtbehandling är något som också behövs.
14 En samlad översyn av alla beslut som påverkar barnens situation
Barnens situation påverkas av flera olika sinsemellan av varandra oberoende beslut i riksdag, kommuner och landsting. Det är önskvärt med en utredning som genomför en översyn av hur barnen påverkas av alla sammantagna transaktioner, parallella system, olika bestämmelser m m som berör barnfamiljerna mellan kommunen, staten, landstinget o s v. Detta för att finna en helhetssyn, minska marginaleffekter och ta bort onödiga kilar i systemet samt säkerligen spara pengar och göra systemet bättre och smidigare för barnfamiljerna.
15 Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att genomföra FN:s barnkonvention i Sverige,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att skärpa barnomsorgslagen,1
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att upprätta fler dyslexicentrum, 1
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att berörda personalgrupper får en adekvat utbildning om dyslexi,1
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av fler logopeder och kompetens- utveckling av berörda personalgrupper när det gäller stamning, 1
6. att riksdagen begär att regeringen ger Socialstyrelsen och Skol- verket i uppdrag att tillse att berörd personal får adekvat utbildning om ADHD, 1
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förstärkt skolhälsovård, 1
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om det preventiva arbetet mot tobak,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om barn och självmord,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om barnpsykiatri,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av barnhälsovetenskap,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om smärtbehandling av barn,
13. att riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning av hur olika samhällsbeslut sammantaget påverkar barns situation.
Stockholm den 30 september 1999
Kerstin Heinemann (fp)
Harald Nordlund (fp)
Bo Könberg (fp)
Barbro Westerholm (fp)
Yvonne Ångström (fp)
Johan Pehrson (fp)
1 Yrkandena 2-7 hänvisade till UbU.