Motion till riksdagen
1999/2000:So259
av Hagström, Ulla-Britt (kd)

Äldre och neuropsykiatri


Den medicinska utvecklingen har gjort det möjligt att åtgärda alltfler
åkommor i allt högre åldrar. En grupp som lätt hamnar i skymundan är
den eller de som har behov av vuxenpsykiatrisk subspecialisering inom
det äldrepsykiatriska vårdområdet. Men också andra vuxna patienter i
alla åldrar med kognitiva störningar har behov av mer uppmärksamhet.
Trots att den svenska välfärdspolitiken bygger på att det är behoven som
skall styra tillgången på vård och omsorg, hamnar lätt personer med
behov av psykiatri i kläm. Resultatorientering och gängse statistiska
effektivitetsmått gör att kirurgi och medicinsk vård osv kan vara lättare
att mäta.
Kommunernas kostnader för sista levnadsåret har fördubblats efter Ädel-
reformen. Begreppet "medicinskt färdigbehandlad" ställer till stora problem,
då begreppet lätt kan tolkas som om patienten inte längre är i behov av vård,
medan det i verkligheten ofta är tvärtom. Också den växande anhörigvården
kommer att kräva mera kvalificerad kunskap för rådgivning. Såväl den
nationella handlingsplanen (regeringens proposition 1997/98:113) som
Svenska Kommunförbundets äldreberedning påpekar behovet av vård av god
kvalitet efter patientens behov. Det talas om kravspecifikation utifrån
patientperspektivet. Befolkningsutvecklingen med en fördubbling av 80-
åringar under en tjugoårsperiod innebär också att antalet personer med
demenssjukdomar ökar. Epidemiologiska data tyder på att de främsta risk-
faktorerna är långt framskriden ålder och genetiska faktorer. Antalet äldre
med någon form av psykiska symtom som ängslan och oro, förvirring och
depressivitet kommer också att öka. Antalet självmord kommer troligtvis
också att stiga. En grupp som särskilt bör hamna i fokus är de invandrare,
vilkas behandling försvåras genom att svenska språket också kan förloras
genom demenssjukdomen.
Kvalitetsbrister
Grundläggande värderingar för hur vårdarbetet skall bedrivas bygger på
integritet, självbestämmande och trygghet. Ett gemensamt synsätt som
utgår från de grundläggande värderingarna i HSL och SoL, som utarbetas
tillsammans med berörda parter, är en förutsättning för att resultatet skall
bli lyckat. Innebörden av de termer som HSL anger skall känneteckna
god vård är inte klart definierade i lagtexten. Omvårdnadsforskningen
har analyserat, utvecklat och klargjort flera av dessa termer. Arbetet
måste också bygga på systematik. Kvalitetsarbetet är allas angelägenhet
och det ökar möjligheterna att veta vad som görs, vem som gör det och
inte minst vad som inte görs och varför.
Idag finns brister i samverkansformer kommun-primärvård-länssjukvård
och regionsjukvård. Basal utredning av misstänkt demenssjukdom sker
lämpligen hos distriktsläkare. Denne har ansvar för att remittera vidare.
Demensutredning inom sluten vård sker när patientens medicinska behov
motiverar detta. Då den psykologiska delen har såväl en social sida som en
psykologisk behövs en utbyggd konsultverksamhet också på vårdcentraler
för att underlätta hänsyn till psykologiska och psykosociala faktorer. Det
behövs en satsning på läkarutbildningen för att kunna tillgodose behovet av
specialistkompetens i geropsykiatri/ psykogeriatrik.
Läkemedelsbehandling till patientgrupperna geropsykiatri/demens håller
på att utvecklas till ett särskilt kunskapsområde. Nya läkemedel har registre-
rats. Kognitiva sjukdomar måste bli ett mera högprioriterat forsknings-
område.
Prestationsredovisningen inom psykiatri är mycket grov och ger idag inte
rätt förutsättningar för utvärdering. Gemensamma instrument för statistik-
uppgifter behöver tas fram. Modeller för hälsoekonomiska analyser på
området är viktiga.

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om begreppet "medicinskt färdigbehandlad",
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om satsning på läkarutbildning för att tillgodose
behov av specialistkompetens inom geropsykiatri/psykogeriatrik,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om kognitiva sjukdomar som ett högprioriterat
forskningsområde,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om prestationsredovisningen inom psykiatri.

Stockholm den 29 september 1999
Ulla-Britt Hagström (kd)