Motion till riksdagen
1999/2000:So246
av Sandlin, Lena (s)

Ett långsiktigt bilstöd


I år, precis som förra året, tar bilstödspengarna slut långt innan året är
slut. Detta medför stora problem för den som blivit beviljad bilstöd men
inte kan få det utbetalat. Det innebär också stora kostnader för samhället i
form av kostnader för färdtjänst.
Regeringen föreslår att anslagsnivån ska höjas för år 2000 och beräknar en
höjning för år 2001 men sedan ska anslaget minska kraftigt igen. RRV
föreslår att anslaget ska kunna fluktuera med 10 % jämfört med föregående
år. Vi menar att anslaget ska höjas till år 2000 precis som regeringen föreslår
och att anslaget därefter kan fluktuera med 10 % per år.
1 Bidragsnivån
Nivån för bilstödet har legat still sedan 1991 och det har resulterat i att
den ursprungliga tanken med bilstödet har urholkats. RRV drar i sin
rapport slutsatsen att anskaffningsbidraget ska återställas till 1991 års
värde.
2 Personkretsen
RRV:s rapport visar på ett olikmässigt förhållande mellan de olika
personkretsarna. Bilstödsreform 1988 syftade till att bilen inte enbart
skulle ses som ett medel till försörjning utan även som ett hjälpmedel vid
förflyttning. Om detta syfte ska uppfyllas menar vi att den koppling som
finns till arbete för personkrets 1-2 ska tas bort. För grupp 3-4 finns en
koppling till åldern 50 år samt att personerna själva ska kunna köra sin
bil. Vi föreslår att grupperna
1-4 ska slås samman till en grupp vilket innebär att knytningen till
arbetsmarknaden, körkortskravet och åldersgränsen 50 år för grupp tre
slopas samt att körkortskravet för grupp 4 slopas. Vår bedömning är att
en sådan reform skulle innebära en samhällsekonomisk vinst då behovet
av färdtjänst skulle minskas.

3 Hemställan

3 Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ett långsiktigt bilstöd.

Stockholm den 28 september 1999
Lena Sandlin (s)
Ingemar Josefsson (s)