Telemedicin är ett samlingsbegrepp för all typ av överföring
av medicinsk information via telemedia, där det är minst två
personer som på distans utbyter information med hjälp av
ljud och bilder. Den omfattar allt från videokonferenser och
utbildning för vårdpersonal till läkarkonsultationer,
avancerad hemsjukvård och distanskirurgi.
Telemedicin ger helt nya utvecklingsmöjligheter för hälso- och sjukvården.
Den är ett kommunikationsverktyg som kan påverka sjukvårdens struktur
och arbetssätt i en positiv riktning - till fromma för patienter och personal.
Rätt nyttjad kan tekniken ge förutsättningar för en decentraliserad sjukvård
där varken kommun-, landstings- eller nationsgränser utgör ett hinder för en
högkvalitativ, trygg och säker vård.
Centerpartiet vill satsa på ett nationellt hälsonät som, enkelt uttryckt,
knyter samman alla vårdcentraler, äldreboenden, stora och små sjukhus samt
privatkliniker och gör det möjligt för alla som jobbar inom hälso- och
sjukvården att kommunicera med varandra för konsultation och utbildning.
Ett nationellt hälsonät förbättrar möjligheten till vård i hemmen samtidigt
som den internationella arenan blir en kontinuerlig kontaktyta för
professionen.
Telemedicinen gör det möjligt att skicka röntgenplåtar eller bilder för
konsultation till närmaste sjukhus eller till en specialist i en annan del av
världen. Den gör det möjligt att på distans låta en läkare lyssna på hjärtat för
att avgöra om det finns ett behov att flytta patienten till sjukhuset. Den ger
patienten möjlighet att kommunicera med läkare från hemmet via TV-
överföring, patienten kan då med trygghet vistas i hemmet efter en svår
operation. Telemedicinen utvecklar ambulans- och helikoptersjukvården.
Telemedicinen gör det möjligt att få tillgång till specialistvård i hela landet
samtidigt som specialister inte behöver vara rädda för att förlora sin
kompetens om de arbetar långt ifrån det stora sjukhuset. Kunskap och
utvecklingsmöjligheter finns genom att kunskapsöverföring är möjlig över
"nätet". Alla dessa möjligheter vill vi stödja och utveckla!
Ett nationellt hälsonät är inte främst "kablar i marken" utan ett projekt för
att förbättra möjligheterna till vård på lika villkor i hela landet. Ett
nationellt
hälsonät ger möjligheter att skapa en decentraliserad vårdstruktur samtidigt
som hälso- och sjukvårdens resurser används på ett effektivt sätt. Staten bör
satsa på ett nationellt hälsonät för att samordna, utveckla, påskynda och vara
ett stöd för de regionala projekten och den nationella samverkan som redan
sker. Detta bör ges regeringen till känna.
Visionen om en gränslös sjukvård kan bli verklighet om IT-användningen
nyttjas på rätt sätt och om systemen blir likartade vid alla sjukhus och i alla
regioner i landet. Därför behövs ett gemensamt nationellt nät - och det är
bråttom eftersom utvecklingen går mycket snabbt.
Ett nationellt hälsonät - en del i den
digitala allemansrätten
Centerpartiet har i flera sammanhang utvecklat kraven om en
"digital allemansrätt". En digital allemansrätt handlar om
allas lika möjligheter att utnyttja informationsteknikens
verktyg. Informationstekniken ska sättas i människans tjänst
och bidra till att underlätta människors liv i vardagen och till
en högre livskvalitet. Det förutsätter utveckling av såväl
tjänster som teknik.
Centerpartiet vill utveckla ett nationellt hälsonät - ett gemensamt och
sammanhållet projekt för att påskynda den telemedicinska utvecklingen och
användningen. Främst handlar det om ett nationellt åtagande för att samordna
och ge ett aktivt stöd till de projekt som är initierade. Sverige har en
högkvalitativ sjukvård och en gemensam satsning på ett nationellt projekt
kan leda till att Sverige blir världsledande inom användningen av
telemedicinen.
Centerpartiets förslag om en digital allemansrätt, där fiberkabel dras till
varje hem och företag, gäller även institutioner och vårdinrättningar.
Datatekniken ökar möjligheten att decentralisera vårdstrukturen och öka
säkerheten för patienter var helst i landet man bor; den möjligheten bör vi
nyttja för att främja den medicinska utvecklingen. Telemedicin ger
förutsättningarna för att ge patienterna bättre vård för samma kostnad. En
avgörande faktor är att det finns tekniska förutsättningar, det vill säga
tillräcklig teknisk kapacitet.
Pågående utveckling i Sverige
Runt om i landet, såväl vid enskilda sjukhus som inom hela
landsting pågår olika projekt med att utveckla telemedicinen.
I Spris (Hälso- och sjukvårdens utvecklingsinstitut)
kartläggning om telemedicinens tillämpningar i Sverige från
1998 framgår att nästan 75 procent av sjukhusen använder
telemedicin som arbetsredskap. Rapporten visar att den
vanligaste användningen av telemedicin är vid
konsultationer, exempelvis råd eller provsvar från
sjukhusspecialist, "second opinion" och jourverksamhet.
Andra områden där telemedicin tillämpas allt mer är
ambulanssjukvård och rondverksamhet.
Arbetssättet inom vården utvecklas kontinuerligt. En del i den utveckling
som pågår är försök med att överbrygga administrativa gränser och för ökad
samverkan mellan olika vårdgivare, till exempel inom sjukhusen, mellan
sjukhus i samverkan, mellan specialister, mellan sjukhus/specialister och
vårdgivare inom primärvården. Det pågår också en aktiv utveckling av
hemsjukvården och av patientens eget deltagande i vårdarbetet. Sjukvårdens
tjänsteutbud, tillgänglighet och leveransförmåga för bland annat den
högspecialiserade vården är med telemedicin inte längre givna och låsta till
geografiska områden eller organisatoriska gränser. Man kan säga att man
flyttar medicinsk kompetens med hjälp av IT i stället för att flytta patienter
mellan olika enheter.
Applikationerna (medicinska tillämpningar) som operativt används inom
sjukvården i dag är många till antalet och stöder kommunikation och
samarbete mellan:
- primärvård - sjukhus (konsultativ verksamhet) samt
- sjukhus - sjukhus (samarbete och "second opinion").
Inom akut- och katastrofmedicinen:
- stöd till mobila vårdgivare (ambulanssjukvård) samt
- telemedicin till sjöss.
Det är däremot svårt att finna på goda nationella exempel
som täcker in hela vårdkedjan inom ett medicinskt område.
Ofta rör det sig om ett avgränsat samarbete mellan en av
ovan beskrivna kontaktytor (till exempel mellan
hemsjukvård och primärvård).
Landstingsförbundet har ett pågående projekt tillsammans med FoU-
programmet IT i hälso- och sjukvården. Sjukvårdsregionerna och landstingen
finansierar själva sitt deltagande i projektgruppen. Större utvecklings-
aktiviteter löses i varje enskilt fall. Spri (Hälso- och sjukvårdens
utvecklings-
institut) har ett pågående projekt till stöd för utvecklingen av telemedicinen.
Spri kommer dock att läggas ner på grund av att finansieringen inte gått att
lösa.
För att påskynda utvecklingen och för att utröna regler kring till exempel
sekretessfrågor bör regeringen tillsätta en utredning. Lagstiftningsfrågorna
bör ses i ett sammanhang och därför bör det göras en samlad översyn av den
lagstiftning som eventuellt kan utgöra ett hinder för utvecklingen men
samtidigt klargöra spelreglerna för individens rätt till sekretess. I en översyn
bör också ingå möjligheten till förändrade regler till exempel för journal-
hantering. Detta bör ges regeringen till känna.
Internationell utblick
I Norge har man aktivt bedrivit utveckling inom
telemedicinområdet den senaste tioårsperioden. En starkt
bidragande orsak till detta har haft sin grund i nationella
ställningstaganden. Regionsjukhuset i Tromsö fick till
uppgift att etablera en telemedicinsk avdelning som skulle
utgöra den nationella kompetensresursen och motorn i den
norska utvecklingen.
Den norska staten har avsatt årliga medel för utveckling och
implementering av IT-stöd och applikationer till de fem hälsoregionerna.
Detta har varit en av de starkast bidragande orsakerna till en sund an-
vändning av IT inom sjukvården i Norge den senaste tioårsperioden. Som en
följd av denna satsning har man under den senare delen av 90-talet upp-
märksammat och identifierat behoven av ett rikstäckande norskt hälsonät. I
Norge ses satsningen på ett nationellt hälsonät som en del i sjuk-
vårdspolitiken för att ge lika tillgång till sjukvårdstjänster oberoende var
individen bor.
Det som nu planeras är att utveckla en infrastruktur för sjukvården där
kraven på funktionalitet, enhetlighet, bandbredd, säkerhet och sekretess kan
säkerställas. Det som bland annat har drivit på denna utveckling är att de
lokala och regionala satsningarna inte nått full effekt på grund av att det
saknas en gemensam infrastruktur som på ett effektivt sätt medger att
medicinsk information kan förflyttas mellan hälsoregioner och administrativa
nivåer. Eftersom vissa aktörer/regioner kommit längre än andra har man
kartlagt behoven på kommunal, regional nivå och vilka infrastrukturer man
använder sig av för kommunikation. (KITH, Kompentensesenter for IT i
helsevesendet as, är den norska institution som kartlagt behov och föreslår
strategi).
Planen som i dag föreligger säger att implementeringen av en enhetlig
infrastruktur ska vara operativ år 2001 inom det norska hälsoväsendet. Man
har bland annat tittat på danska och engelska förebilder när man byggt upp
förslaget om det norska hälsonätet.
De kostnader som skisseras är uppdelade inom följande områden:
Den totala investeringskostnad man räknar med är 1,2 miljarder norska
kronor, i det ingår infrastrukturkostnader. Man räknar vidare med att
investeringen på mycket kort sikt ska betala sig med en ökad effektivitet och
totalt sätt lägre kostnader för sjukvårdssektorn inom landet.
Ett nationellt hälsonät
Ett strategiskt utnyttjande av distans- och
kompetensöverbryggande informationsteknik medger en
effektivisering och ger möjligheter till att förbättra
sjukvårdens tillgänglighet och kvalitet i hela landet. I detta
inkluderas nya arbetssätt och strukturförändring som leder
till lägre totala kostnader för hälso- och sjukvården. Vi anser
att de möjligheter som tekniken ger bör tas tillvara och
samordnas inom ett nationellt hälsonät. Det nationella nätet
ska samordna regionala projekt för att påskynda
utvecklingen och för att skapa gemensamma system för hela
hälso- och sjukvården. Därmed kan administrativa gränser
rivas och sjukvårdens organisationssätt utvecklas.
Centerpartiet anser att staten bör göra ett åtagande att utveckla ett
nationellt hälsonät, enligt en liknande modell som den i Norge. Ett nationellt
hälsonät behövs för att påskynda utvecklingen inom telemedicinen och
samordna de projekt som pågår samt att utveckla gemensamma applika-
tioner, till exempel programvara. I regeringens budgetproposition anger
regeringen att ansvarsfördelning och organisation av det nationella IT-stödet
ska bli föremål för ytterligare överväganden. Regeringen anger dock ingen
egen viljeinriktning om på vilket sätt och i vilken riktning som IT-stödet ska
utvecklas.
De investeringar (kapital och kompetensuppbyggnad) som kommer att
krävas inom sjukvården måste ses i ett större sammanhang där landstings-
gränser och andra organisatoriska gränser stegvis måste suddas ut.
Infrastrukturen för att bygga upp ett nationellt hälsonät är en del i den
digitala allemansrätten. Det behövs en heltäckande digital infrastruktur som
garanterar tillträde till lokala, nationella och globala arenor. Staten bör ta
ansvar, i någon form, för utbyggnaden av fiber (bredband) till hemmen,
institutioner och vårdinrättningar.
Spri kommer att läggas ner vid årsskiftet, delar av verksamheten kommer
att flyttas till Karolinska Institutet enligt förslag i regeringens budget-
propositionen. Den del av verksamheten inom Spri som har byggt upp sin
kompetens inom IT-området måste tas tillvara, och samordnas inom lämplig
enhet/myndighet som, tillsammans med Landstings- och Kommunförbunden,
tar ansvar för samordningen av utbyggnaden av ett nationellt hälsonät. Detta
bör ges regeringen till känna.
Därutöver beräknas kostnaden för att bygga upp ett nationellt hälsonät i
Sverige till totalt ca 550 miljoner kronor, varav 150 miljoner för projektets
initierande, utbildning och organisationsutveckling. Centerpartiet presen-
terar förslag till finansiering för ett nationellt hälsonät i vår ekono-
miskpolitiska motion.
Infrastruktursatsningen, det vill säga kostnader för att länka samman alla
vårdinrättningar, ingår i vårt förslag om den digitala allemansrätten. Förslag
om en bredbandsutbyggnad i enlighet med principerna om en digital alle-
mansrätt återfinns i Centerpartiets IT-motion.
Förväntade effekter
Ett strategiskt utnyttjande av distans- och
kompetensöverbryggande informationsteknik medger en
effektivisering och ger möjligheter till att förbättra
sjukvårdens tillgänglighet och kvalitet i hela landet. I detta
inkluderas nya arbetssätt och strukturförändring som leder
till lägre totala kostnader för hälso- och sjukvården.
Telemedicin gör det möjligt att utveckla basal och avancerad sjukvård i
hemmen. Tryggheten att vistas i hemmiljö och möjligheten att ha sina
anhöriga nära gör att många människor väljer hemmet som vårdplats om de
får möjlighet till detta. En avancerad hemsjukvård är alternativ till
sjukhusvård när det gäller vård av tillfällig karaktär, långvarig vård eller
vård
i livets slutskede. Den avancerade hemsjukvården kräver att personal med
olika typer av specialistutbildning kommer till den vårdbehövande i hemmet.
Den kräver också ofta avancerad teknisk utrustning.
En regional och nationell uppbyggnad av telematik och telemedicin-
möjligheter medger vidare att kommunikationsnät och de olika logiska
tjänster som kommer att krävas även kan användas av andra industri- och
myndighetsintressenter än de kärnverksamheter (sjukvård, katastroföver-
vakning med mera) som är beroende av de mer extrema kraven på säkerhet,
osårbarhet och sekretess i en sådan plattform.
En fortsatt ökad patientorientering av sjukvårdens utbud av tjänster baseras
på olika sjukdomsgrupper och vårdkedjans olika steg (primär- och
sekundärprevention, behandling, rehabilitering och uppföljning) medför att
begrepp som sluten och öppen vård samt vårdgrenar blir mindre intressanta.
Olika vårdepisoder kan kopplas samman mellan olika vårdgivare i hela
vårdkedjan genom att olika vårdgivare kommer överens om behandlings-
principer och ansvarsfördelning över stora delar av eller genom hela vård-
kedjan.
Olika multiprofessionella team, där läkare, kurator, sjuksköterska, till-
gången på specialister, medicinska stödtjänster (laboratorietjänster, för-
skrivarstöd läkemedel, logistikstöd, IT-tjänster med mera) skapar nya
arbetsformer sammansatta över nuvarande gränser och regioner.
Denna förändring av sjukvårdsstrukturen beskrivs bland annat i en
"Framåtblick" av Mats Brommels och Sven-Eric Bergman. Den framtida
sjukvårdsstrukturen karakteriserar författarna av "Mega och Mini".
"Mega" står för högspecialiserade expertcentra som koncentrerar
apparatorienterad diagnostik, högteknologisk behandling. Centret ger
distanskonsultationer och har beredskap för distanskirurgi och annan distans-
behandling baserat bland annat på utvecklingen inom telemedicinområdet.
Dessa centrer kan erbjuda tjänster globalt.
"Mini" beskriver den lokala sjukvården med primärvårdsläkare och mindre
sjukhus av typ avancerade "sjukstugor". Sjukstugorna har vissa specialist-
läkare och håller akut beredskap. De representerar både första och andra
linjens vård. Verksamhetens tyngdpunkt är allmänmedicin, invärtesmedicin
och geriatrik samt dagkirurgi. Diagnostiska utredningar och kirurgiska
ingrepp görs under överinseende av olika expertcentra. Husläkarna stöder allt
aktivare och bättre informerade patienter.
Patienterna och patientens vårdgivare kan koppla sig till globala
kunskapsdatabaser. Över nätet får patienterna upplysning om serviceutbud,
sjukhusens behandlingsresultat och kvaliteter; de kan också göra tids-
beställningar och beställa mediciner och sjukvårdsmaterial elektroniskt.
Läkarkonsultationerna, rådgivning med mera kan i många fall skötas genom
videokonferens eller avancerad telefoni med multimediamöjligheter.
Med telemedicin och distansöverbryggande informationsteknik förväntas
bland annat följande effekter:
- En större andel av vårdarbetet kan utföras där patienten finns (vård-
kompetens transporteras till patienten med telemedicin i stället för att
patienten behöver transporteras till specialisten).
- Kvalitet och säkerhet i det lokala vårdarbetet förstärks; dels genom att
specialist vid behov enkelt kan konsulteras med hjälp av telemedicin,
dels genom den lärande process som utvecklas när den lokala arbetaren
får aktivt stöd av specialist och interaktiva kunskapskällor.
- Bättre vårdplanering kopplad till vårdbehoven.
- Ledning och övervakning av katastrofer samt de resurser som kan
kopplas in för det akuta omhändertagandet stärks.
Fördelar
Den främsta "vinnaren" i en allt mer utbredd användning av
telemedicin är patienten genom att tekniken ger möjlighet att
flytta information och att patienten därmed kan få säkra
avancerade läkarutlåtanden närmare hemmet. Medicinska
konsultationer kan göras utan att patienten behöver resa
långa sträckor. I andra, akuta fall kan det ge en ökad trygghet
genom att till exempel ambulanssjukvården utvecklas. Det
ger också möjlighet att få tillgång till specialistkompetens
vid mindre sjukstugor och vårdcentraler.
För personalen innebär satsningen på telemedicin att det är möjligt att
vidareutbilda sig var helst i landet man verkar.
Prioriterade insatsområden är bland annat att utveckla telematikstöd för att:
- Tillgången till god vård ska bli mindre beroende av närheten till
specialist eller specialist- och bassjukhus.
- Ge stöd för patientens (och anhörigas roll) i vårdarbetet. Detta kan
utvecklas genom att information och kunskap görs tillgänglig med stöd
av nya former av telemedicin och distansöverbryggande informations-
teknik.
- Telemedicinstödda specialistnätverk gör det enskilda sjukhuset mindre
beroende av att ha egna specialister inom alla discipliner.
- Öka läkarmedverkan inom äldreomsorgen.
- Kontinuerligt utbilda sjukvårdens personal.
- Kvaliteten vid mobilt vårdarbete och akut omhändertagande ska kunna
utvecklas.
- Förbättra samverkan mellan sjukvårdsupplysning, katastrofledning och
räddningstjänst inom olika upptagningsområden.
Ett ökat strukturellt samarbete i Sverige förväntas stärka
hälso- och sjukvårdens möjligheter att ge kvalificerad vård
till befolkningen samtidigt som bland annat det akuta
omhändertagandet kan förbättras. Detta genom att den
samlade vårdresursen snabbt kan samverka vid olika akuta
förlopp och vid större katastrofer. Dessutom kan ett utvidgat
samarbete kring sjukvårdens vårdutbud, med stöd av en
gemensam utbyggd distans- och kompetensöverbryggande
informationsteknik inklusive telemedicin, innebära ett
välbehövligt tillskott för att upprätthålla och säkerställa
nödvändiga produktionsvolymer. Detta säkerställer i sin tur
erforderliga resurser och kompetens inom bassjukvård och i
den högspecialiserade vården inom Sverige. Det innebär att
regioncentra med teknikens hjälp kan och har möjlighet att
erbjuda specialistkompetens på nationell/internationell basis.
I förlängningen innebär det att vi kan säkra tillgången till
specialister inom landet.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om satsning på ett nationellt hälsonät,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en samlad översyn av lagstiftningen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en samordning av utbyggnaden av ett nationellt
hälsonät.