Motion till riksdagen
1999/2000:So234
av Persson, Bertil (m)

Prioriteringar inom sjukvården


På tio år har Sverige - från att ha varit ett av de västländer
som satsat allra mest pengar på sin sjukvård  - blivit ett av
dem som satsar minst. Inemot en fjärdedel av anslagen har
försvunnit räknat i andel av BNP. Samtidigt har antalet äldre
och vårdbehövande ökat kraftigt.
Man har heller inte varit beredd att följa den internationella trenden till
solidarisk finansiering i form av en obligatorisk försäkring, men med fri
konkurrens inom vårdproduktionen. Därmed har man avsagt sig de viktigaste
effektivitetsincitamenten och gjort situationen för sjukvården ännu värre.
En ytterst seriös prioriteringsutredning har nyligen genomförts och för-
slagen antagits. Fyra prioriteringsgrupper har beslutats, med de svårt och
livshotande akutsjuka först, och därefter de svårt kroniskt sjuka.
Innan trycksvärtan hunnit torka på dessa handlingar beslutar så riksdagen -
i bjärt kontrast till prioriteringsbesluten - att vardaglig barnsjukvård är
allra
mest prioriterad. Den rent av avgiftsbefrias.
Denna omdömeslöshet drabbar naturligtvis direkt och hänsynslöst de
grupper som utredningen  prioriterade högst - de svårt akutsjuka och de
kroniskt sjuka. Samma aningslöshet  tycks nu fortsätta - när regeringen vill
satsa främst på primärvården - samtidigt som larmrapporterna strömmar in
från den tunga akutsjukvården och kronikervården.
Om människor inte kan vara säkra på att få en god och adekvat vård vid
livshotande sjukdomar eller när de drabbas av svåra kroniska sjukdoms-
tillstånd, då existerar ingen trygghet  i vårt samhälle. Det må vara aldrig så
angenämt med lättillgänglig vård för banala småkrämpor, men högst
prioriterad kan den inte tillåtas vara.
Det är hög tid att ta prioriteringsutredningens ställningstaganden på allvar.
I sjukvårdens nuvarande kris, är allt annat oförlåtligt.

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om  behovet av att ta Prioriteringsutredningens
ställningstaganden på allvar och om behovet av att prioritera den
tunga akutsjukvården och kronikervården.

Stockholm den 22 september 1999
Bertil Persson (m)
Hans Hjortzberg-Nordlund (m)