Socialstyrelsen har uppskattat antalet hemlösa i Sverige till 8
400 i april 1999. Av dem var 508 uteliggare och 674
personer bodde på härbärge. Övriga är personer med s.k.
"övrigt otryggt boende" . I den gruppen ingår bl.a. sådana
som är på väg att släppas ut från kriminalvården utan att ha
bostad. Hemlösheten kan bli mycket långvarig. Sex av tio
hade varit hemlösa i mer än ett år och 500 personer i tio år
eller mer.
Kostnaden för de hemlösa har uppskattats till 3,5 miljarder kr om året och
innefattar kostnader för platser på härbärgen, LVM-hem, psykakuter,
socialbidrag, sjukbidrag och liknande. I summan inryms också social-
tjänstens handläggning. I gruppen ingår missbrukare av alkohol och/eller
narkotika. Uppskattningvis stjäl de tillsammans för 500 miljoner kr per år
och orsakar kostnader för polis, domstolar, försäkringsutredningar och
liknande. Summan för detta uppskattas till 100 000 kr per person och år.
I en utredning av Fölster och Säfsbäck (Ds 1999:46, Bostad sökes) lämnas
en rad förslag till åtgärder för att komma tillrätta med hemlösas situation.
Mer lättillgänglig missbrukarvård och psykiatrisk vård borde vara
högprioriterade åtgärder. Vidare borde det finnas en laglig rätt till härbärge
för natten om man är hemlös. Varje hemlös borde få en personlig
ombudsman som de litar på och som kan hjälpa dem med kontakterna med
olika myndigheter. Det behövs också ett bättre samarbete mellan de
myndigheter och de organisationer som arbetar för de hemlösa. De
ekonomiska motsättningarna mellan myndigheterna måste undanröjas.
Antalet hemlösa i Sverige är litet jämfört med antalet i många andra
länder. Icke desto mindre är det angeläget att hjälpa dessa människor till ett
drägligt liv. Regeringen bör därför föranstalta om konkreta åtgärder för att
lösa hemlösas problem.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om åtgärder för att lösa hemlösas problem.