Motion till riksdagen
1999/2000:So217
av Westerholm, Barbro (fp)

Medicinska och hälsopolitiska kontroverser


Under 1900-talet har det dykt upp en rad medicinska och
hälsopolitiska kontroverser som gått ut över tredje man, de
vårdsökande. Som exempel kan nämnas:
- tandfyllnadsmaterial. I början av 1980-talet väcktes en misstanke att
amalgam kunde förorsaka en rad hälsoproblem hos patienter med sådana
fyllningar. Detta utvecklades till en kontrovers mellan forskare och
företrädare för patientgruppen. Kontroversen är fortfarande inte löst och
det är patienterna som sitter i kläm. Deras hälsoproblem har ifrågasatts och
många patienter har inte fått den hjälp de behöver därför att forskare är
oeniga om orsaken till problemen.
- elallergi. På likartat sätt har det uppstått en kontrovers mellan å ena sidan
människor som upplever att de mår dåligt i miljöer där det finns elektriska
spänningsfält och å den andra forskare som inte kunnat säkerställa att detta
är orsaken till patienternas problem.
- sprututbytesprogram för injektionsnarkomaner. När hivepidemin blivit ett
faktum bland narkomaner och orsaken visade sig vara att man delade
sprutor med varandra inledde man i Malmö/Lund ett program där
narkomaner får byta ut orena sprutor mot rena. De hivtestas samtidigt som
de erbjuds missbrukarvård. Programmet har varit framgångsrikt i det
område det genomförts men har förorsakat starkt politiskt motstånd främst
på riksnivå. Orsaken är att det anses äventyra svensk narkotikapolitik. Det
innebär att programmet inte utökats till att omfatta andra delar av Sverige
och att det  fortfarande lever en osäker tillvaro.
- mammografi. År 1985 kom den första kontrollerade studien över värdet av
mammografi för tidig upptäckt och behandling av bröstcancer. Den
utfördes i Sverige och har följts av ytterligare svenska studier men också
internationella bl.a. från Norge.
Studierna har visat en minskad dödlighet i bröstcancer bland
kvinnorna vid tidigt upptäckt av tumören. Socialstyrelsen har
på basen av dessa studier och efter hörande av vetenskapliga
råd och andra experter rekommenderat hälsoundersökning
med mammografi för kvinnor över 40 år. Ändå har studierna
ifrågasatts av forskare och journalister vilket lett till att
kvinnor i ökande utsträckning tackar nej till undersökningen
därför att de känner sig osäkra på dess värde.
I en demokrati som Sverige är det naturligtvis grundläggande med den fria
debatten och den fria åsiktsbildningen. Men när, som i de ovan nämnda
exemplen, vårdsökande kommer i kläm därför att expertisen inte kan ena sig,
är det viktigt att man inte fastnar i konflikten utan försöker lösa den och
komma vidare. I Forskningsrådsnämndens utredning Amalgam och hälsa
(1998) anvisades vägar för hur detta skulle kunna gå till när det gäller fallet
amalgam.
Jag anser att man bör undersöka hur medicinska och hälsopolitiska
kontroverser av ovan nämnt slag uppstår och hur man skulle kunna både
förebygga att de blir så djupa samt lösa dem. Detta är viktigt eftersom det rör
sig om konflikter som går ut över tredje man, dvs människor som vill ha
hälso- och sjukvårdens hjälp.

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om åtgärder för att lösa medicinska och
hälsopolitiska konflikter.

Stockholm den 23 september 1999
Barbro Westerholm (fp)