Ätstörningar som anorexi (självsvält) och bulimi (hetsätning)
är problem som uppmärksammats alltmera på senare år.
Dessa problem drabbar främst flickor. De kan uppstå genom
ett komplicerat samspel mellan biologiska, psykologiska,
sociala och kulturella faktorer, men med stora individuella
variationer. Anorexi leder till benskörhet, muskelsvaghet,
rubbningar i salt- och vätskebalans och blodbrist. Sjukdomen
kan också leda till hjärtsvikt, vilket kan leda till plötsliga
dödsfall. Fyra procent av anorektikerna dör av sjukdomen.
Nästan alltid börjar anorexi med bantning. Unga flickor får tidigt lära sig
en mall att passa in i. Den otrygghet de känner kan lätt få sitt uttryck i
utseendefixering. Den viktigaste förebyggande åtgärden mot ätstörningar är
att förhindra att flickor och unga kvinnor bantar. Vi måste börja ifrågasätta
våra ideal och tänka på vilka signaler som vi vuxna sänder till barn och
ungdomar i vår närhet. Skolan har en viktig uppgift i arbetet att förebygga
ätstörningar.
I ett land som under lång tid vänt sig bort från individens betydelse och det
personliga ansvarstagandet, för att istället uppmuntra ett kollektivistiskt
tänkande, kan detta inte komma som en överraskning. När vi får ett samhälle
där individen står i centrum ges utrymme för mångfald och tolerans. För att
uppnå detta krävs inte främst politiska beslut. Människor måste få större
makt över sin vardag. Vi behöver en debatt i samhället om grundläggande
värderingar. Och vi måste inse att alla har ett ansvar för att skapa en trygg
miljö som föder trygga människor.
I Sverige drabbas cirka 3-4 procent unga kvinnor av någon form av
ätstörningar. Bland yngre tonåringar är anorexi den vanligaste åkomman och
drabbar 1 procent av dessa. Den värsta formen av hetsätning, bulimia
nervosa, drabbar cirka 1-2 procent av alla kvinnor i åldrarna 18-30 år. Om
man dessutom räknar in alla kvinnor som har en mildare form av anorexi, så
kallad anorexi light, tros siffran vara dubbelt så stor.
Se över vårdbehovet
Målet är att forma samhället på ett sådant sätt att problemen
inte uppstår. Därför behövs satsningar på forskning om
förebyggande insatser mot ätstörningar, vilka faktorer som
utlöser problemen och uppgifter på hur många kvinnor och
män som är drabbade. Det finns idag väldigt lite forskning
kring ätstörningar och det finns ännu ingen forskning som
kan visa på hur de resurser som samhället lägger ner på
sjukdomen faller ut. Utbildning och information av personal
som jobbar med unga tjejer i vården, skolan på fritidsgårdar
och inom idrottsrörelsen kan vara en väg att förebygga och
förhindra sjukdomsförlopp.
Förhållandet till mat och regelbundna mål är mycket viktigt för att
förebygga sjukdomen. Maten i skolan måste vara god och serveras på fasta
tider. Miljön i skolbespisningen ska vara trivsam. Hemkunskapen har en
viktig roll eftersom unga människor behöver kunskap om näringsbehov och
en grundkunskap för att kunna skaffa sig en bra matkultur.
Det är också viktigt att utvärdera anorexi- och bulemivården och finna ut
hur många patienter som blir friska efter behandling av ätstörningar. De unga
kvinnor som drabbas av anorexi eller bulemi måste, liksom alla andra
patienter, ha rätt att välja den vårdform de önskar.
Eftersom sjukdomar drabbar alltfler yngre barn och tonåringar är det
viktigt att kompetens inom speciella vårdenheter finns för att hantera denna
grupp. Det är olyckligt om patienterna hamnar inom den ordinarie psyk-
vården.
På många håll i landet saknas vårdplatser för anorektiker och bulimiker.
Ingen vet idag hur många som skulle behöva vård och hjälp. Därför är det
angeläget att se över vårdbehovet i hela landet för att se vikten av att denna
vård prioriteras.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om förebyggande insatser för ätstörningar,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om forskning,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om rätt att välja vårdform.