Motion till riksdagen
1999/2000:So207
av Westerholm, Barbro (fp)

Insemination och äggdonation


Inseminationslagen (1984:1140) har nu varit i kraft i femton
år. Lagen var kontroversiell när den antogs av två skäl. Det
ena var att lagen föreskrev att barnet har rätt till kunskap om
sitt biologiska ursprung. Det andra att lagen inte jämställde
insemination med äggdonation. Äggdonation får inte
förekomma i Sverige men görs utomlands, bl.a. i England
och Finland, vilket innebär att en del svenska barnlösa par
åker dit för att få hjälp med sin barnlöshet.
Det som dessutom hänt i Sverige sedan inseminationslagen infördes är att
många kvinnor låter inseminera sig på andra vägar än genom hälso- och
sjukvården. Insemination är ingen ovanlighet i lesbiska förhållanden, men
eftersom lagen inte tillåter insemination när det gäller ensamstående eller
homosexuella så tar man saken i egna händer. Insemination är nämligen
ingen komplicerad medicinsk åtgärd och kan utföras också av icke-
medicinskt kunniga personer.
Riksdagen har avslagit förslag om utvärdering av inseminationslagen och
införande av äggdonation vid flera tillfällen. Jag anser dock att det är hög tid
att riksdagen tar sig an dessa frågor, inseminationslagen behöver revideras
därför att den föråldrats och människor tar "lagen i egna händer". Ägg-
donationsfrågan behöver tas upp därför att de som har råd åker utomlands för
att få hjälp medan de med tunna plånböcker får avstå.

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om modernisering av inseminationslagen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om äggdonationer.

Stockholm den 24 september 1999
Barbro Westerholm (fp)