Med anledning av det oacceptabelt höga antalet olyckor i
trafiken har ett projekt startats som kallas Nollvisionen.
Avsikten med projektet är att förhindra att människor dödas
eller skadas svårt i trafiken. Statsmakterna har ställt sig
bakom visionen och ett intensivt arbete har påbörjats runt om
i Sverige för att förverkliga visionen. Stora ekonomiska
resurser satsas nu på att öka trafiksäkerheten.
Samma vision borde gälla för sjukhusinfektioner. Människor skall inte
löpa risken att dödas eller skadas svårt i vården av infektioner.
Infektioner i vården
Sjukhussjuka och andra vårdrelaterade infektioner drabbar
alltfler. I Socialstyrelsens rapport 1998:12 Att förebygga
infektioner i vården beräknar man att den förväntade andelen
vårdförvärvade infektioner i ett i-land är mellan fem och tio
per hundra utskrivna patienter.
Det finns idag ingen rikstäckande statistik för Sverige men på läkar-
stämman 1998 presenterades en undersökning som beräknat antalet patienter
som drabbas av olika infektioner när de ligger på sjukhus, till cirka 100 000.
Dödssiffran har beräknats till cirka 800 per år. Det är siffror som är betydligt
högre än antalet dödade och skadade i trafiken.
Såväl läkare som andra experter har länge varnat för en okritisk använd-
ning av antibiotika på grund av risken för resistensutveckling. Sverige har
internationellt verkat för en minskad antibiotikanvändning. Flera kampanjer
har drivits i Sverige för att upplysa patienter och sjukvårdspersonal men även
djuruppfödare och veterinärer om riskerna med flitigt användande av
antibiotika.
Resistenta bakterier
Förekomsten av elakartade gula stafylokocker, resistenta mot
de flesta läkemedel, har ökat oroväckande på ett oroande
sätt. Dessa bakterier ger upphov till de svåraste fallen av
sjukhussjuka. I Sverige är endast en procent av de gula
stafylokockerna resistenta men statistiken från
Smittskyddsinstitutet visar att antalet fall stigit från normalt
40-50 fall per år till det tredubbla 1998. Utanför Norden är
situationen ännu allvarligare, där är 25-50 % av
stafylokockerna resistenta. Läkare varnar nu för att vi är på
väg att få en situation i Sverige där det blir omöjligt att
stoppa spridningen av de resistenta gula stafylokockerna.
Vankomycin är det enda läkemedel som biter på dessa bakterier och risk
finns att det utvecklas resistens också mot detta preparat.
Onödig smittspridning
Socialstyrelsen har listat en rad olika faktorer som påverkar
riskerna för patienter att drabbas av infektioner i samband
med vård. De viktigaste faktorerna är följande:
- Den medicinska vården blir alltmer avancerad och alltfler patienter har
nedsatt immunförsvar.
- Resurskrävande vård och behandling flyttas alltmer från sjukhus till bl.a.
hemsjukvård.
- Möjligheterna till vård på eget rum eller isoleringsrum på sjukhus och
sjukhem har minskat.
- Okritisk antibiotikaanvändning och bristande hygienrutiner har lett till
ökad spridning av mikroorganismer med nedsatt känslighet för anti-
biotika.
- Sjukvården är utsatt för ökad ekonomisk press och ökad arbetsbelastning
- något som kan leda till att hygienrutiner inte följs.
Socialstyrelsen har vidare listat ett antal indentifierade
brister i vården. Bristerna är följande:
- Brister i verksamhetschefernas medicinska ansvar för att förebygga
infektioner.
- Brister i grundläggande utbildning och fortbildning av sjukvårdspersonal
och sjukvårdsledningar.
- Dåligt kostnadsmedvetande.
- Avsaknad av öronmärkta resurser för övervakning och information
vilket idag sker genom frivilligt extraarbete.
- Underbemanning av hygienpersonal jämfört med vad som vetenskapligt
visats vara effektivast.
Dessutom anser Socialstyrelsen att det i stort sett saknas
forskning om problem med vårdrelaterade infektioner
utanför sjukhus, speciellt i den kommunala hemsjukvården.
Vidare saknas svenska basdata för kostnadsberäkningar,
vilket är nödvändigt för att kunna följa utvecklingen och
effekterna av vidtagna åtgärder.
Kostnader
Förutom det mänskliga lidande som infektionerna i
sjukvården orsakar är kostnaderna för komplicerade
behandlingar och långa sjukskrivningar mycket höga. Några
exakta siffror på kostnaderna finns dock inte. En under-
sökning från 1988 uppskattade då kostnaderna för enbart de
postoperativa infektionerna till 675 miljoner kronor. Vid
Läkarstämman hösten 1998 presenterades en vetenskaplig
undersökning som uppskattade kostnaderna i vården till 1,5
miljarder kronor. Det är resurser som vi skulle kunna
använda till att t.ex. utveckla sjukvården och äldreomsorgen.
Nollvision i sjukvården
Det måste till ett intensivt arbete för att minska
smittspridningen i sjukvården. Det är inte rimligt att 100 000
människor varje år drabbas av infektioner vid besök i vården
och att 800 av dessa avlider. Därför bör rikstäckande insatser
göras för att eliminera risken för sjukvårdsinfektioner. En
gemensam Nollvision för hela landet skulle kunna skapa den
uppmärksamhet och generera de resurser till sjukvården som
möjliggör ett genombrott i kampen mot infektioner i
vården.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om Nollvision i vården.