Motion till riksdagen
1999/2000:So10
av Pålsson, Chatrine (kd)

med anledning av prop. 1998/99:134 Vissa alkoholfrågor, m.m.


1 Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att det skall vara straffbart att inneha, förvärva,
tillverka och försälja sprit eller spritdryck som är olovligt tillverkad.
För att förbättra Systembolagets service lämnas förslag till utökat
öppethållande och utökat antal butiker.
De nu gällande bestämmelserna i alkoholreklamlagen arbetas in i
alkohollagen. En särskild bestämmelse förs samtidigt in om att alkohol-
reklam inte får rikta sig särskilt till barn och ungdomar och inte heller får
skildra sådana personer.
Det Oberoende alkoholsamarbetet - OAS - föreslås på sikt att ombildas
till en allmännyttig, ideell förening. OAS skall initiera, samordna, bedriva
och effektivisera informations- och opinionsinsatser.
Regeringen avser tillsätta en organisationskommitté på alkoholområdet
som skall arbeta med uppdraget att ombilda Folkhälsoinstitutet till en ny
myndighet med tydligare uppgifter av stabsmyndighetskaraktär på folk-
hälsoområdet. Regeringen föreslår att Alkoholinspektionens övergripande
tillsynsuppgifter förs över till denna nya folkhälsomyndighet.
Nuvarande partihandelstillstånd, som meddelas av Alkoholinspektionen,
tas bort och ersätts av det godkännande som skattemyndigheten ger för att
man som partihandlare skall få importera punktskattepliktiga alkoholvaror.
Slutligen föreslås att införsel av spritdrycker, vin och starköl i form av
gåvoförsändelse till privatperson skall tillåtas.
2 Den svenska alkoholpolitiken
Sveriges traditionella alkoholpolitiska inriktning har varit att sänka
totalkonsumtionen. De huvudsakliga instrument som har använts har
varit detaljhandelsmonopol, prispolitik, åldersgränser och information.
Flera forskare stöder uppfattningen att den svenska alkoholpolitiken har
varit verkningsfull.
I boken "Alcohol Policy and the Public Good" medverkar världens mest
meriterade alkoholforskare. Bokens budskap är att forskarna, efter att ha
studerat praktiskt taget all seriös forskning i världen, kunde konstatera att de
restriktiva instrument Sverige har använt sig av har varit framgångsrika även
i andra länder, som t.ex. restriktiv hållning till  serveringstillståndens antal
och formerna för servering, reklam och rattfyllerilagstiftning.
Flera länder i EU diskuterar en mer restriktiv alkoholpolitik eftersom de
ser problem med alkoholkonsumtionen. Konsumtionen i Frankrike och
Italien har minskat med mer än 25 %. Danmark däremot, som under flera
årtionden bedrivit en liberal alkoholpolitik, har fått en ökning från 7,2 l/inv.
1980 till 9,9 l/inv. 1990. Denna ökning har fortsatt under 1990-talet. För
Danmarks del innebär detta en tredubbling av levercirros hos ungdomar och
medelålders män. Danmark håller sedan 1994 på att skärpa sin lagstiftning
och stödet till primär prevention.
2.1 WHO:s mål - 25 % år 2000
Utifrån regeringens proposition 84/85:181 beslutade riksdagen 1985 att
anta det hälsopolitiska dokumentet "Hälsa åt alla år 2000" som WHO
utarbetat och som också 32 andra stater i Europa undertecknat 1984. De
undertecknande staterna förband sig att minska alkoholkonsumtionen
med minst 25 % fram till år 2000, med konsumtionen 1980 som bastal.
För Sverige skulle det innebära en minskning av alkoholkonsumtionen
som 1980 var 6,72 l/inv. ren alkohol (alla invånare över 15 år) till 5,0 l/inv.
år 2000.
I september 1992 anordnade WHO en konferens för att följa upp beslutet
från 1984. Då konstaterade man:
- att det finns en bestämd relation mellan alkoholkonsumtion och
skadeverkningar,
- att det av tillgängliga data framgick att 21 av 40 stater hade fått en ökning
av konsumtionen, antingen under hela perioden, eller i den senare delen av
perioden, 1984-93,
- att en betydande del av befolkningen, 90 %, överskrider den konsumtion
som är den lägsta gränsen för att få så få skador som möjligt, 2 liter per
individ och år.
Sverige gjorde en god start i början av 1980-talet med en minskning av
konsumtionen med 10,7 %, men har stått och stampat sedan 1984. Sedan
ett flertal restriktiva instrument har tagits bort - monopolet för export,
import och grossisthandel, förbudet av alkohol på hotellrum - har inga
restriktiva åtgärder vidtagits. De många förslag som den parlamentariska
alkoholkommissionen lämnade har regeringen lämnat utan åtgärd.
3 Kristdemokratisk alkoholpolitik
Idag dör omkring 5 000 människor i förtid varje år i Sverige till följd av
alkoholkonsumtion. Omkring 300 000 människor i Sverige beräknas ha
allvarliga alkoholproblem. Alkoholmissbruket är således ett av vårt lands
största sociala och medicinska problem. Missbruket drabbar även
anhöriga, arbetskamrater och vänner. Det har bl a uppskattats att det nu
finns minst 100 000 svenska alkoholmissbrukare som lever tillsammans
med sina barn.
Vi tycker att det är hög tid att ta krafttag för att sänka den totala alko-
holkonsumtionen. Vi kristdemokrater anser att den alkoholpolitiska
inriktningen bör vara att dels hindra nyrekrytering, dels få storkonsumenter
att minska sitt drickande. Det är också angeläget att begränsa ungdomars
umgänge med alkohol eftersom all erfarenhet visar att ju längre alko-
holdebuten kan skjutas på framtiden, desto större är möjligheten att undvika
missbruk.
För att uppnå detta mål är det angeläget att arbeta med olika typer av före-
byggande insatser. Vi tror att den svenska alkoholpolitiken även fort-
sättningsvis bör vila på vissa grunder såsom: attitydförändringar, begränsad
tillgänglighet, försäljningsmonopol och  prispolitik. Därutöver finns det även
andra åtgärder som vi anser att man borde koncentrera sig på.
3.1 Kristdemokratiska åtgärder - skapa vita zoner
Som ett led i vår plan att uppnå vårt mål vill Kristdemokraterna verka för
att vissa perioder och situationer i livet skall vara helt alkoholfria. Med
hänsyn till egen och andras hälsa skall därför följande fyra områden ses
som vita zoner.
3.1.1 Under graviditeten
Omkring 500 barn föds årligen med skador som beror på moderns
alkoholbruk under graviditeten. Alla blivande föräldrar måste få
information om alkoholens skadeverkningar på barnet. Likaså är det
viktigt att informera om att amning och alkohol inte hör ihop.
Informationen kan bäst ges i grundskolan, gymnasiet och på
mödravårdscentralen. Samtidigt är även forskning ett viktigt instrument
för att komma till rätta med problemet.
3.1.2 Under barnens uppväxt
Förra året togs 1 250 kraftigt berusade ungdomar under 20 år in på Maria
ungdomsklinik för vård. I år förväntas denna siffra att stiga. Det är
mycket  farligt för ungdomars hälsa att alkoholdebuten sker i allt tidigare
åldrar. En senareläggning av alkoholdebuten ger betydande hälsovinster
för hela livet.
Det krävs olika insatser för att förhindra den utveckling som vi idag ser.
Här har familjen, anhöriga, alla vuxna och skolan en stor uppgift. De vuxna
måste ta ett större ansvar och föregå med gott exempel inför sina barn. Det är
även nödvändigt att lärarnas utbildning och fortbildning förbättras och att
information om ANT (Alkohol, Narkotika, Tobak) förstärks i såväl
grundskola som gymnasium.
Vi anser att åldersgränsen bör höjas från 18 till 20 år för servering av
alkoholhaltiga drycker på restaurang. Bland yngre tonåringar är folkölet den
största berusningsdrycken. Alkoholinspektionen och olika ungdomsförbund
har påpekat att detaljhandeln och landets kommuner sköter kontrollen av
folkölsförsäljningen mycket dåligt. Ungdomar under 18 år kan således köpa
folköl alldeles för lätt.
3.1.3 Trafiken
Alkohol och trafik är oförenliga. En stor del av skadorna i trafiken
orsakas av att fordonsförarna har varit alkoholpåverkade. Den s k
nollvisionen innebär att ingen skall dödas eller skadas allvarligt i
trafiken. Detta är en viktig målsättning som man hela tiden, med olika
medel, måste arbeta aktivt för att uppnå.
Samtidigt är polisen enligt utsago oroad över alkoholkonsumtion i
samband med båtlivet. Ingripanden kan bara göras om man ser att båten
framförs på ett onormalt sätt. Vi tycker att det är självklart att likvärdiga
regler skall gälla för onykterhet till sjöss som vid framförande av fordon på
väg.
3.1.4 Arbetsplatsen
Det finns en bred uppslutning kring målet att arbetslivet och
arbetsplatserna skall vara alkoholfria. Alkohol på jobbet är en
säkerhetsrisk för omgivningen och kan inte accepteras. Alkohol
försämrar även arbetsprestationen och drabbar inte bara arbetsgivaren
utan även den som dricker. På många arbetsplatser finns en väl
fungerande verksamhet för att fånga upp arbetskamrater med
alkoholproblem. Detta koncept bör spridas till fler arbetsplatser.
Den offentliga sektorn har ett stort ansvar när det gäller att avglorifiera
alkoholkonsumtionen och vidta åtgärder för att hålla arbetsplatserna
alkoholfria. Offentlig och privat representation bör vara spritfri då
representationen är en del av arbetet, eller rent av sker på arbetsplatsen.
3.1.5 Ytterligare åtgärder
Det finns även andra viktiga punktinsatser som borde göras.
Ett alkoholbruk som går allt längre ner i åldrarna kan också bana vägen för
narkotikamissbruk. Forskning visar att man sällan börjar med narkotika som
första drog. Ingen prövar narkotika nykter, därför bör man ha en helhetssyn
på alkohol och övriga droger.
Alkoholintag ökar även våldsbenägenheten. Vi har sett alltfler exempel på
grov misshandel och även flera mord där ungdomar varit både offer och
förövare. I en majoritet av fallen skulle förmodligen de grova våldsbrotten
inte ha skett alkoholen förutan.
En angelägen åtgärd för att ytterligare pressa ned totalkonsumtionen är att
förse alkoholförpackningarna med varningstext, av samma typ som redan
finns för tobaksförpackningar och läkemedel. Texten bör vara kortfattad och
informera om alkoholbrukets risker, t ex vid graviditet. Ett liknande förslag
har lagts i Australien och Nya Zeeland.
4 Generella synpunkter på alkoholpropositionen
Den alkoholproposition som av regeringen lagts fram saknar, enligt vår
mening, ett framtidsperspektiv. De krav som kommer att ställas på den
svenska alkoholpolitiken i framtiden diskuteras aldrig. En fråga är hur vi
skall nedbringa den totala konsumtionen i ljuset av den ökade
internationaliseringen. Istället tar propositionen till stor del  sikte på
bekämpning av svartsprit. Det är bra men det räcker inte. En diskussion
om den legala spriten, dess skadeverkningar och eventuella åtgärder
glöms till stor del bort. Några förslag till hur man i praktiken skall
förverkliga de vita zonerna har heller inte lämnats. Ett annat problem
som inte belyses i tillräckligt stor omfattning är att ungdomar allt längre
ner i åldrarna dricker alkohol. Det saknas en alkoholpolitisk strategi.
Vissa av förslagen är dessutom ogenomtänkta och ofullständiga.
5 Illegal alkoholhantering
Enligt OAS visar studier att ungdomar i allt högre utsträckning dricker
illegalt tillverkad alkohol. Svartspriten ökar således tillgängligheten av
alkohol för ungdomar. Samtidigt saknas det även en kvalitetskontroll
såsom en korrekt alkoholprocentsats m.m. Ungdomar kan även genom
inköpet komma i kontakt med kriminella grupper som i framtiden kan
leda till att de blir erbjudna t ex droger.
Enligt OAS är det vanligt med illegal alkohol bland ungdomar under 20 år.
Att, som i propositionen, föreslå en förbättrad service på Systembolaget för
att bekämpa svartspriten, har ingen effekt på den grupp som man i första
hand säger sig vilja skydda. Den får ju inte göra inköp på Systembolaget.
Frågan om svartsprit måste sättas i ett större perspektiv där flera aspekter
avseende alkohol måste tas i beaktande. Den totala alkoholkonsumtionen
skall påverkas med de medel som vi tidigare beskrivit.
Vi välkomnar förslaget om att tillverkning och försäljning av svartsprit
kriminaliseras. Vi anser även att en kriminalisering av förvärv och innehav är
nödvändig ur ett normativt perspektiv. Samtidigt kan vi förstå några av
remissinstansernas oro. Vi skulle därför vilja se en utvärdering av vilka
konsekvenser denna lag kan ha medfört efter ett år.
För att komma åt problemet med svartsprit bör även ansträngningar för att
effektivt motverka spritsmuggling intensifieras och tull och polis få de
resurser som krävs för att komma till rätta med problemen.
6 Systembolagets service
Enligt propositionen skall den förbättrade service man föreslår ses som
ett led i att bekämpa svartspriten. Vi tror inte att denna utökade
tillgänglighet åstadkommer någon avsevärd förändring avseende
svartsprithandeln. Istället riskerar förslaget endast att leda till ökad
tillgänglighet och konsumtion. Detta kan i sin tur leda till ökade
alkoholskador. All tillgänglig forskning visar att det finns ett starkt
samband mellan tillgänglighet och alkoholskador.
I Sverige dricker vi mindre än i övriga Europa. Även om det svenska
dryckesmönstret har ändrats finns fortfarande en tendens att stor-
konsumtionstillfället är förlagt till veckoslut och helgdagar. Denna typ av
konsumtion medför en ökad benägenhet för våldsbrott och annan
kriminalitet. Enligt OAS kan polisen konstatera att 2 av 3
våldsbrottslingar är alkoholpåverkade. Eftersom våldsbrott oftast begås
av alkoholpåverkade så blir resultatet av en ökad tillgänglighet också en
ökning av misshandel som till stor del drabbar kvinnor.
Även om alkoholkonsumtionen i offentlig statistik totalt sett legat på en
stabil nivå så vet vi att den illegala alkoholkonsumtionen har ökat och
därmed även den totala alkoholkonsumtionen.  Vi får dock inte glömma
perioden 1965-1977 då vi hade en rad alkoholpolitiska experiment som
resulterade i att en ungdomsgeneration ådrog sig allvarliga skador, som en
del aldrig hämtade sig från. De lärdomar politikerna drog av denna period
resulterade i en mer restriktiv alkohol- och narkotikapolitik. Som exempel
kan nämnas:
- indragning av stark- och mellanölsförsäljning till Systembolaget,
- lördagsstängning av Systembolagets butiker,
- kraftfulla satsningar i samverkan med föreningslivet för att visa på andra
livsstilar.
Det ledde till att Sverige under perioden 1977-1984 lyckades sänka sin
alkoholkonsumtion med drygt 20 %.
Frågan om lördagsöppet eller inte bör inte avgöras av dåligt underbyggda
opinionsundersökningar utan på de fakta som finns tillgängliga om vad
lördagsstängningen innebar. Forskarrapporter och enligt de redovisning man
lämnar i propositionen visar följande effekter av lördagsstängningen:
- ca  5000 färre omhändertaganden av berusade,
- ca  900 färre ingripanden vid lägenhetsbrott,
- ca  500 färre misshandelsbrott,
- ca  700 färre ingripanden vid annat bråk.
Kristdemokraternas viktigaste argument emot lördagsöppet är att vi vill
skydda de kvinnor och barn som enligt statistiken misshandlas under
helgerna. Vi avvisar således experimenterande med lördagsstängning
som kan leda till en ökning av misshandel och bråk.
Enligt den undersökning som redovisas i propositionen ansåg hela  85 %
att lördagsstängningen inte innebar några nackdelar för dem. De som
däremot var positiva till lördagsöppet var till 75 % så kallade
högkonsumenter av alkohol, d v s samma grupp som alkoholpolitiken
primärt är avsedd för. Dessa siffror talar sitt tydliga språk.
Systembolaget har idag normala affärsöppettider och en del butiker har
även öppet till kl 19.00. Vi anser att det är viktigt att uppmuntra en planering
av inköpen för att på detta sätt undvika impulsköp. Därför tror vi att en
förlängning av Systembolagets öppettider till kl 19.00 i möjligaste mån
tillfredsställer kraven på en ökad service. Samtidigt är detta ett ytterligare
skäl till att inte behöva införa lördagsöppet.
I propositionen föreslås vidare en utökning av antalet butiker vid större
centrum och förorter. En sådan utökning kan, enligt vår mening, endast ses
utifrån dåliga distributionsmönster och inte som man i propositionen anför
som ett led i att hjälpa den detaljhandel som idag missgynnas eftersom den
inte ligger i närheten av ett systembolag. Detta är inte ett alkoholpolitiskt
motiv utan snarare ett näringspolitiskt. Att utöka antalet butiker med ett
begränsat sortiment, vänder sig snarare till högkonsumenter än normal-
konsumenter.
Vidare saknas dessutom en kostnadstäckning för Systembolagets ökade
öppettider och utökade antal butiker.
För att man i framtiden skall kunna beställa varor från Systembolaget
förutsätts att formerna för betalning samt ålderskontroll utförs i butiken vid
avhämtandet.
7 Alkoholreklam
Alkoholreklamen tar sig alltmer påträngande former. I vissa fall i strid
med gällande lagstiftning. Vi välkomnar därför regeringens intentioner
att skydda unga människor mot alkoholreklam. Det är mycket viktigt att
barnen får en positiv och hälsoriktig uppväxt i enlighet med principerna i
FN:s barnkonvention. Att arbeta in reglerna om alkoholreklam i
alkohollagen är  bra. Vi förstår dock inte hur man skall bedöma vad slags
reklam som riktar sig särskilt till barn och ungdomar. Det innebär att man
på förhand känner till vad som kan uppfattas intresseväckande av denna
grupp.
Enligt propositionen har Svenska Bryggareföreningen åtagit sig ett större
egenansvar  att förhandsgranska lättölsreklam utifrån särskilda kriterier.
Detta är dock inte någon ny företeelse. Sedan 1988 finns en överens-
kommelse mellan föreningen och Konsumentverket om att Svenska
Bryggareföreningen skall granska all reklam som görs av de företag som är
medlemmar i föreningen. Med facit i hand fungerar detta  inte idag. Det finns
uppenbara exempel på lättölsreklam som av konsumenterna uppfattas som
reklam för mellanöl eller starköl. Det finns skäl för regeringen att noggrant
följa upp överenskommelsen så att den får avsedd verkan.
8 OAS
Ett samarbete mellan olika aktörer på alkoholområdet är en god tanke.
Opinions- och informationsarbete på området är mycket viktigt. I
propositionen föreslås OAS få ett utvidgat ansvar för denna information.
Vi anser dock att man inte bör genomföra denna förändring förrän den
nya myndighetsstrukturen på alkoholområdet är fullt utredd och
presenterad för riksdagen. Dessutom finns det flera outredda saker i
förslaget i ombildningen av OAS till en allmännyttig ideell förening.
9 Myndighetsstrukturen på alkohol- och
narkotikaområdet m.m.
Vi anser att den slutliga myndighetsstrukturen bör utredas innan ett
beslut tas om en sådan förändring som föreslås i propositionen. Hur
förändringen skall se ut är ännu inte på ett tillfredsställande sätt utrett.
Den kommitté som regeringen givit i uppdrag att ombilda
Folkhälsoinstitutet borde istället få i uppdrag att återkomma med en
redogörelse och förslag som regeringen därefter återkommer till
riksdagen med. Först då kan ett underbyggt beslut tas. Detta förslag bör
även invänta alkoholutredningens slutliga betänkande.
10 Partihandelstillstånd
Vi hänvisar till vad vi tidigare anfört om en förändring av myndighets-
strukturen. Samtidigt bör det påpekas att om ansvaret för partihandels-
tillståndet skall överföras till skattemyndigheten måste förutsättningen
vara att alkoholinspektionens kompetens överförs till densamma. Skatte-
myndigheten måste tillförsäkras stora personella resurser.
11 Gåvoförsändelser av spritdrycker, vin och
starköl
För att en gåvoförsändelse mellan privatpersoner skall tillåtas måste
Tullverket få tillräckliga resurser för att kunna utföra såväl innehålls-
som ålderskontrollen på ett tillfredsställande sätt. Tullverket måste även
ha tillgång till de register som är nödvändiga för att kunna fastställa
mottagarens ålder. Det får inte förekomma någon som helst osäkerhet
avseende försändelsens status eller mottagarens ålder. Ett alternativ till
Tullverket skulle kunna vara att Systembolaget handhar denna uppgift
eftersom det redan idag har rutiner för utlämning av alkohol.

12 Hemställan

12 Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om WHO:s mål,
 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att sänka den totala alkoholkonsumtionen,
 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om de vita zonerna,
 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om sambandet mellan alkohol och narkotika samt
alkohol och våld,
 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om varningstext på alkoholförpackningar,
 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om illegal alkohol,
 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om mer resurser till tull och polis,
 8. att riksdagen avslår vad som i propositionen föreslås om
lördagsöppet med hänvisning till vad som anförts i motionen,
 9. att riksdagen avslår vad som i propositionen föreslås om för-
längda öppettider,
 10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad om i
motionen anförts om förlängd öppettid till kl. 19.00,
 11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om utökat antal butiker,
 12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om alkoholreklam,
 13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om OAS framtida roll,
 14. att riksdagen hos regeringen begär förslag till förändring av
myndighetsstrukturen på alkohol- och narkotikaområdet enligt vad
som anförts i motionen,
 15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om partihandelstillståndet,
 16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om gåvoförsändelser.

Stockholm den 17 september 1999
Chatrine Pålsson (kd)
Lars Gustafsson (kd)
Yvonne Andersson (kd)
Inger Davidson (kd)
Rose-Marie Frebran (kd)
Ulla-Britt Hagström (kd)
Dan Kihlström (kd)
Kenneth Lantz (kd)
Ester Lindstedt-Staaf (kd)
Desirée Pethrus Engström (kd)
Fanny Rizell (kd)
Rosita Runegrund (kd)
Ingvar Svensson (kd)
Gunilla Tjernberg (kd)
Maj-Britt Wallhorn (kd)
Erling Wälivaara (kd)
Harald Bergström (kd)