Utgiftsområdet omfattar Riksskatteverket,
skattemyndigheterna och Tullverket. Kristdemokraterna gör
bedömningen att dessa områden bör tilldelas större resurser
än vad regeringen föreslår i sitt budgetförslag.
Behovet av samverkan mellan skattemyndigheterna och Tullverket har
ökat och det är viktigt att denna samverkan fortsätter att utvecklas.
Skatteförvaltningens
organisation och uppgift
En ny regionindelning för skatteförvaltningen infördes den 1
januari 1999. Tio regionala myndigheter ersätter de länsvisa
myndigheterna, medan den lokala kontorsorganisationen i
princip inte kommer att förändras. Skatteförvaltningen har i
likhet med många andra förvaltningar även rationaliserat sin
verksamhet. Det är viktigt att så sker för att skapa utrymme
för bland annat skattekontroll. Det är vidare angeläget att
helhetssynen på kontroll, service och information till
allmänhet och företag fortsätter att utvecklas, liksom den
internationella samverkan på skatteområdet.
Ett väl fungerande beskattnings-, uppbörds- och folkbokföringsväsende är
av grundläggande betydelse såväl från statsfinansiell som samhälls-
ekonomisk synpunkt. Beskattningssystemet bygger på kontrolluppgifter och
uppgifter lämnade i självdeklarationen. Uppgiftsskyldighet och att kontrollen
av den fullgörs är basen för en effektiv och likformig beskattning. Det är ett
problem att inte samtliga skattepliktiga inkomster och reavinster som ska
deklareras i Sverige verkligen redovisas i deklarationen.
Skattekontroll
Kristdemokraterna anser att den "svarta marknaden" ur flera
aspekter är helt oacceptabel. Flera av dem som tvingas jobba
svart har till exempel inte den ekonomiska trygghet vid
sjukdom eller ålderdom som andra som förvärvsarbetar har.
Det gemensamma, främst kommunerna, går miste om stora
skatteintäkter då den "svarta marknaden" enligt
undersökningar omsätter omkring 70 miljarder. Sist men inte
minst snedvrids konkurrensen mellan företag och den
svenska affärsmoralen försämras på ett negativt sätt. Det är
viktigt att skattemyndigheterna för att komma åt skattefusk
har effektiva kontrollmöjligheter som är avvägda mot
rimliga rättssäkerhetsgarantier.
I en rapport som Riksskatteverket överlämnade i anslutning till årsredo-
visningen drar verket bland annat följande slutsatser:
- att kontrollverksamhetens preventiva effekt är betydande,
- att det totala skattefelet ligger i storleksordningen 80-90 miljarder kronor
per år, samt
- att det varit svårt att avdela tillräckligt kompetent personal för kontrollen
av de minsta företagen, och att vissa bedrägerier mot mervärdesskatte-
systemet inte har kunnat förhindras.
På senare tid har resurserna minskat även för
kontrollverksamheten, vilket regeringen själv medger är ett
trendbrott och kan tolkas så att det inte längre varit möjligt
att freda denna verksamhet mot neddragningar på grund av
det generella besparingskravet.
Det bör också påpekas att Riksskatteverket gör bedömningen att
medelsförbrukningen i framtiden kommer att öka år för år.
Mot bakgrund av detta föreslår Kristdemokraterna att ytterligare 200
miljoner kronor per år avsätts till skatteförvaltningen för förstärkt
skattekontroll. Det handlar dels om att öka beskattningseffektiviteten, det vill
säga förhållandet mellan rätt skatt och debiterad skatt, dels
uppbördseffektiviteten, det vill säga förhållandet mellan debiterad skatt och
faktisk skatt. Erfarenheten (t.ex. Riksdagens revisorers granskning av
tidigare satsningar på ökad skattekontroll) är att denna typ av satsningar
kassamässigt ger ca sex gånger så mycket tillbaka. De periodiserade
effekterna till följd av kontrollverksamheten är ofta flerfaldigt högre, men
dessa totala belopp kommer inte alltid in till statskassan det år felet
upptäcks.
Den s.k. Lindbeckkommissionen (SOU 1993:16) räknade på sin tid med att
de extra skatteintäkter som en effektivare kontroll kunde ge upphov till på
sikt uppgår till minst 10 miljarder kronor per år. Kristdemokraterna räknar
försiktigtvis med att skatteintäkterna till följd av kontrollsatsningen endast
ökar med 600 miljoner kronor det år förslaget genomförs.
Tullverkets organisation och
uppgift
Ett antal varor som importeras till Sverige är föremål för
gränskontroll. Vissa varor är belagda med tullavgift, medan
andra bara får föras in i landet i begränsade kvantiteter eller
är helt förbjudna antingen av folkhälsoskäl eller av
säkerhetsskäl. Det finns dock inga förutsättningar att
kontrollera all import, vilket innebär att varusmuggling är
vanligt förekommande.
Tullverket har med anledning av inträdet i Europeiska unionen ställts inför
omfattande förändringar av sin verksamhet. Arbetsvolymen har minskat
kraftigt vad avser klarering och ett helt nytt regelverk har införts. Samtidigt
har nya uppgifter tillkommit. Som en följd av detta har verket
omorganiserats och personalstyrkan minskats. Utredningen om utvärdering
av EU-medlemskapets effekter för Tullverkets dimensionering och
organisation (SOU 1998:18) sammanfattar att Tullverket klarat omställ-
ningen bra.
Samtidigt anser utredningen att en mer systematisk ansats behövs i
gränskontrollarbetet och att det saknas en samsyn och samlad strategi mot
narkotikasmugglingen mellan de tre gränskontrollmyndigheterna. Därför bör
Tullverket, Kustbevakningen och Polisen gemensamt få i uppdrag att se över
hur underrättelseverksamheten bättre kan samordnas så att man dels arbetar
mot en gemensam hotbild, dels använder varandras kompetens och
utrustning.
Vi delar här slutsatsen i SOU 1998:18 att ansvaret och uppgifterna inom
gränskontrollen måste vara föremål för en flexibilitet och fördelas
pragmatiskt mellan de inblandade myndigheterna. Här finns en av
kärnpunkterna för en effektiviserad gränskontroll.
Från den 1 juli 1998 har tullen möjlighet att stoppa och kontrollera
transporter som misstänks innehålla punktskattebelagda varor. Man får även
möjlighet att kontrollera postförsändelser som misstänks innehålla tobak
eller alkohol. Det är en förändring, som dock givetvis måste tillämpas med
största möjliga respekt för den personliga integriteten. Regeringen gav tullen
ökade resurser på 14 miljoner kronor 1998 och sedan 34 miljoner kronor
årligen för att genomföra punktskattekontrollen.
Det är viktigt att det utvecklings- och effektiviseringsarbete som påbörjats
fortsätter och att en god service och en bra information utvecklas. Det ger
tillsammans med enklare regler och procedurer förutsättningar för en effektiv
kontroll. Tullverket har till uppgift att föreslå förenklingar av regler och
procedurer, inte minst när det gäller EU:s regelverk.
Gränskontroll
I och med det svenska medlemskapet i EU har begreppen
yttre och inre gräns fått betydelse. Yttre gräns är mot länder
utanför EU och inre gräns är mot EU-länder. Hela den
svenska kusten är en del av den yttre gränsen. Vi får dock
inte förledas att tro att risken för smuggling skulle vara större
vid yttre gräns. Det bör framhållas att ca 90 % av all införd
narkotika i Sverige kommer från annat EU-land.
Den ökade fria rörligheten inom EU ökar möjligheten för smugglare.
Risken för upptäckt kan befaras minska om inte motåtgärder sätts in. Det är
värt att påpeka att hela 80 % av tullbeslagen görs med tjänstemännens
erfarenhet som grund jämfört med 15 % som resultat av tips, spaning och
underrättelse. Detta innebär att Sverige i fortsättningen måste ha en mycket
god gränskontroll vid såväl inre som yttre gräns.
Om förstärkningar inte görs riskerar samhällets kostnader att bli mycket
större än de besparingar som kortsiktigt kan göras nu. I till exempel narko-
tikans spår följer brottslighet och ett ökat vårdbehov som orsakar samhället
stora kostnader utöver det stora personliga lidandet. En narkotikamissbrukare
kostar enligt vissa beräkningar samhället ungefär 900 000 kronor per år
medan en tulltjänsteman grovt räknat kostar ca 300 000.
EU har fattat beslut om kompensatoriska åtgärder som gör det möjligt att
bibehålla kontroller vid inre gräns i andra former än gränskontroll. De
kompensatoriska åtgärderna kan utformas på olika sätt bland annat i form av
skydd vid yttre gräns och samarbete mellan medlemsländernas
tulladministrationer. Problemet med de kompensatoriska åtgärderna är, enligt
tulltjänstemän, avsaknaden av möjligheten att avsätta resurser för att
utveckla dessa.
Den nedskärning av tullens resurser som regeringen drev igenom i
samband med Sveriges inträde i EU kom alldeles för tidigt och innan de
kompensatoriska åtgärderna inom EU var färdigutvecklade. Härigenom har
man i onödan öppnat för olika former av kriminell verksamhet, i synnerhet
smuggling. Detta bör enligt Kristdemokraterna åtgärdas genom ökade
resurser till den svenska tullen.
De senaste åren har smugglingen av narkotika, tobak och alkohol ökat. En
bidragande orsak har varit just den kraftiga nedskärningen i tullmyndighetens
resurser i samband med att vårt land gick med i EU. Under 1995/96 och 1997
reducerades tullens anslag med 288 miljoner kronor till följd av EU-
medlemskapet, vilket innebar att tullpersonalen minskades med 820 personer
och att tio olika tullposteringar upphörde. Fram till i dag har antalet
tullmyndigheter minskat från 35 till 12 och personalen har minskat med en
fjärdedel.
Schengenavtalet omfattar tio EU-länder varav sju var med när den inre
gränskontrollen försvann i mars 1995. Vi kristdemokrater har stött ett
svenskt deltagande i Schengensamarbetet, eftersom vi anser att öppnare
gränser knyter människor och länder närmare varandra. Samtidigt har vi gjort
ett antal förbehåll, varav det viktigaste är att en full avveckling av
gränskontrollen inte får ske förrän effektiva kompensatoriska åtgärder finns
på plats.
För Sveriges del innebär ett medlemskap i Schengen bland annat ett krav
på permanent kontroll vid våra internationella flygplatser. Detta kommer att
ställa krav på ny organisation och ombyggnader.
Sverige har idag 24 internationella flygplatser. Kontrollen vid dessa är inte
tillfredsställande utan utövas endast vid vissa tillfällen och tidpunkter, vid
en
del endast på kontorstid. Samtidigt är det väl känt att transporter och resande
till vårt land, och därmed även illegal verksamhet, pågår dygnet runt. Det är
inte rimligt att kontrollen inskränks utanför den normala arbetstiden. Det
innebär att vissa ankomster, och bland dem även vissa "högriskflyg", lämnas
helt eller delvis utan bevakning. Kristdemokraterna kräver därför att
kontrollen förbättras på de internationella flygplatserna.
En effektivare gränskontroll kräver mer resurser till Tullverket. I
jämförelse med regeringens förslag innebär vårt budgetförslag för åren
2000-2002 att tullens budgetramar utökas med 80 miljoner kronor per år, för
att förstärka kontroll och spaning efter illegal införsel av bland annat
narkotika, vapen, alkohol, tobak och skattepliktiga varor i övrigt.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ökade resurser till skatteförvaltningen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om samverkan när det gäller gränskontrollen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om gränskontrollen i övrigt,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om förbättrad kontroll vid våra internationella
flygplatser,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ökade resurser till tullen,
6. att riksdagen med följande ändringar i förhållande till
regeringens förslag för budgetåret 2000 anvisar anslagen under ut-
giftsområde 3 Skatteförvaltning och uppbörd enligt följande upp-
ställning:
7.
Tabell 1: (Anslag Regeringens förslag Anslagsförändring )