Sverige utgör en del av EU:s inre marknad. I samband med
inträdet i EU erhöll Sverige dock undantag, som innebar att
den inre marknaden inte fullt ut behövde implementeras.
Detta undantag gällde införsel till Sverige av alkoholhaltiga
drycker.
Införselundantaget
Det normala på den inre marknaden är att Europamedborgare
fritt kan medföra varor för personligt bruk över gränserna.
Öl, vin och sprit betraktas härvidlag som alla andra varor.
För att i någon mån antyda vilka kvantiteter som kan anses vara för
personligt bruk har EU fastställt indikativa gränser. Enligt dessa bör 10 liter
sprit, 20 liter starkvin, 90 liter vin och 110 liter öl per resa utan vidare
kunna
tas för gott som en införsel avsedd för personligt bruk. Vid större kvantiteter
ankommer det på resenären att inför berörd tullmyndighet göra troligt att
hans införsel verkligen är avsedd för personligt bruk och inte utgör ett led i
näringsverksamhet.
Sveriges undantag innebär att de europeiska, indikativa gränserna har
ersatts med svenska, absoluta gränser på en väsentligt lägre nivå. Sålunda får
en resande från ett annat EU-land till Sverige endast medföra 1 liter sprit, 3
liter starkvin, 5 liter vin och 15 liter öl.
Det svenska undantaget är tidsbegränsat och gäller fram till halvårsskiftet
år 2000. Regeringen tycks för sin del vilja bortse från tidsgränsen. Eftersom
undantaget finns intaget i ett direktiv och gäller en skattefråga tycks
regeringen mena att det krävs enhälligt beslut för att ändra direktivet.
Innebörden skulle då vara att Sverige har vetorätt mot ett borttagande av
undantaget.
Nämnda tolkning delas inte av kommissionen och av andra medlemsstater.
De undantag som har medgivits Sverige, Finland och Danmark har alla varit
tidsbegränsade. Såväl Finland som Danmark har också sedermera accepterat
att successivt, till utgången av 2003, anpassa sina införselregler till vad som
normalt gäller på den inre marknaden.
Avveckling av undantaget
Det svenska undantaget är riktat mot svenska
alkoholkonsumenter. Till skillnad från andra
Europamedborgare hänvisas svenskarna till att handla
alkoholdrycker i det egna landet. Vi kan därmed inte dra
nytta av den inre marknadens möjligheter. Den inre
marknaden fungerar därmed inte som det var tänkt.
Ordningen reducerar på detta område svenskarna till en
andra klassens Europamedborgare. Den bidrar dessutom till
ekonomisk brottslighet genom illegal införsel.
Mot angiven bakgrund bör Sverige inte begära ovillkorlig förlängning av
införselundantaget efter den 1 juli 2000. I stället bör inriktningen vara att
Sverige i likhet med Finland successivt avvecklar undantaget och tillämpar
normala EU-regler allra senast fr o m den 1 januari 2004. Detta bör ges
regeringen till känna.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om slopande av undantaget för införsel av alko-
holhaltiga drycker till Sverige från övriga EU.