Skatt efter bärkraft är en viktig princip för skattepolitiken
och lika viktigt är att skattemyndigheterna på olika nivåer
har erforderlig kompetens och resurser för att tillse att skatter
i praktiken också tas ut efter bärkraft och att diskriminering
inte sker beroende på vilken kategori av skattebetalare man
tillhör eller var man bor i landet.
Anslagsutvecklingen under nittiotalet har för skatteförvaltningens del
inneburit besparingar för perioden 1992 till 1997 med i storleksordningen
450 miljoner kronor varav direkta neddragningar av anslagsramen uppgår till
knappt 390 miljoner kronor. En ständigt pågående rationalisering och
effektivisering av verksamheten har möjliggjort allt bättre resultat i
verksamheten fram till och med verksamhetsåret 1996. Därefter har
besparingarna inte kunnat mötas utan vissa verksamheter har prioriterats på
bekostnad av annan verksamhet.
Den samlade kontrollverksamheten inom beskattningsområdet fortsätter att
minska i omfattning. Planmässig revision och eko- och skattebrottsrevision
har hållits på samma nivå som 1997 medan resterande ca 65 procent av
revisionsverksamheten, dvs den som i huvudsak bedrivs vid de lokala
skattekontoren, fortsätter att minska kraftigt. Införandet av skattekontot har
tagit i anspråk resurser för extraordinära arbetsinsatser av service- och
grundhanteringskaraktär vilket påverkat insatserna inom beskattnings-
området i övrigt. Skrivbordsgranskningen avseende årlig taxering samt
omprövning totalt sett antalsmässigt uppnådde samma nivå som 1997.
Antalet omprövningar har ökat medan antalet ändringar avseende de mest
svårgranskade deklarationerna minskat. Kontrollverksamheten avseende
mindre och medelstora företag har påtagligt försämrats.
Utbyggnaden av skattebrottsenheterna, där rekrytering till stor del skett
internt, kommer att påverka resultaten inom kontrollområdet. Internrekry-
teringen har skett från personalgrupper med kompetens inom kontroll-
området. Denna kompetens kan inte ersättas på kort sikt. Därtill kommer att
verksamheten är utsatt för hård konkurrens från den privata sektorn. En
fortsatt avgång inom kretsen skatterevisorer och andra kvalificerade
handläggare kan därför förutses. Det kan därför förutses att revisions-
verksamhetens resultat p g a förlorad svårersättlig kompetens kommer att
sjunka.
De enskilda skattemyndigheterna har ansvar för balans i den egna
ekonomin. Aviserad lönenivåhöjning måste finansieras. Att döma av
föreliggande regionvisa prognoser kommer flera skattemyndigheter att
behöva avveckla personal. Personalstyrkan hos SKM har redan, sedan 1994,
minskat med 1 800 personer eller 16 %.
Revision har en beräknad intäkt per insatt krona i direkt kontroll-
verksamhet (I/K) på tio, d v s varje insatt krona ger tio kronor tillbaka i
skatteinkomster för stat och kommun. Det är inte alltid man når dit, men på
lokalkontorsnivå får man oftast in alla pengarna som höjningen ger. Antalet
avslutade revisioner anses vara av stor betydelse för att uppnå preventiv
effekt. Det torde vara en gemensam uppfattning för RRV, Riksdagens
revisorer och skatteförvaltningen att den preventiva effekten av kontroll-
verksamheten är viktigare än den beloppsmässiga.
I år har det varit lättare än någonsin för skattebetalarna i Göteborg att få
igenom sina avdrag. Att taket i år varit ovanligt högt beror på att
skattekontoret använder sig av datorer som endast reagerar på avdrag över en
viss summa. Att myndigheten i Göteborg drabbats av stora personalned-
skärningar har också påverkat resultatet. Långt ifrån varenda deklaration kan
kontrolleras i år.
I större städer är arbetskraften rörligare och avdragen ofta fler och större.
Personalstyrkan är däremot beräknad efter antalet deklarationer, inte efter
hur komplicerade de är. Det betyder att taken i större kommuner blir högre
än i mindre kommuner. Generellt sett har alla skattebetalare bosatta i större
kommuner, och alldeles särskilt de som bor i de tre största städerna, lättare
att få igenom sina avdrag jämfört med dem som är bosatta på mindre orter.
Denna utveckling på skatterevisionens område ger anledning till allvarlig
oro, då den i realiteten innebär att skattebetalarna inte behandlas lika. En
skattekontroll som uppvisar så allvarliga brister leder till rättsförluster för
enskilda skattebetalare vilket är oacceptabelt.
Mot denna bakgrund bör situationen på skattekontrollens område bli
föremål för en skyndsam översyn, där såväl omprioriteringar som tillförande
av nya resurser bör kunna komma i fråga. Ett eventuellt resurstillskott skall
då givetvis ses mot bakgrund av de skatteinkomster som ökade resursinsatser
erfarenhetsmässigt ger till stat och kommun.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en översyn av skatterevisionen.