1 Inledning
En kvinna som hade fått skadestånd av sin arbetsgivare sedan hon utsatts för sexuella trakasserier av sin chef, dömdes nyligen av Göteborgs tingsrätt att betala skatt på skadeståndet. Av 308 000 kronor skulle 209 000 gå till skatt. Domen motiverades med att man dömde efter den arbetsrättsliga lagstiftningen. Om det i stället hade varit enligt annan lagstiftning som kvinnan tilldömts skadeståndet, hade det varit ett s.k. ideellt skadestånd och därmed berättigat till skattebefrielse. Men den här kvinnan hade sagt upp sig från sitt arbete - p.g.a. trakasserierna - och därmed förlorat arbetsinkomst. Den förlorade arbetsinkomsten bedömdes således vara orsakad av det brott hon utsatts för, medan skadeståndet bedömdes vara "av arbetsrättslig natur" och därmed skattepliktigt enligt domstolens praxis.
Vänsterpartiet anser att skadestånd som liknar ideella skadestånd, och som betalas ut p.g.a. sexuella trakasserier eller annan kränkning som ger upphov till psykiskt lidande, skall likställas med ideella skadestånd och därmed ge rätt till skattefrihet. Om en kvinna tilldöms skadestånd för att hon tvingats sluta sitt arbete p.g.a. att hon trakasserats sexuellt av sin chef, har hon fått detta skadestånd just på grund av den kränkning och det lidande hon utsatts för. Vilken lagparagraf man dömt efter har därvidlag ingen betydelse, inte heller om hon blivit uppsagd eller sagt upp sig själv. Därför bör dessa skadestånd likställas skattemässigt. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
När det gäller ideella skadestånd som utdöms enligt annan lagstiftning läggs dessa till grund för underlagsberäkningen av bostadsbidrag eller ekonomiskt bistånd från det sociala. Först måste man bo och äta upp det skadestånd man fått, sedan kan man vända sig till socialkontoret.
Vänsterpartiet anser att detta inte är rimligt. Ideellt skadestånd för våldtäkt, misshandel eller sexuella trakasserier betalas ut för psykiskt lidande, för extra vårdkostnader, exempelvis psykoterapi, och för att ge den drabbade möjligheter att läka den skada hon eller han utsatts för och gå vidare. Sådant skadestånd bör enligt Vänsterpartiets bedömning varken tas med i underlagsberäkningen när det gäller bostadsbidrag eller ekonomiskt bistånd eller, som i det nämnda fallet, vara skattepliktigt. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
2 Tidigare ställningstaganden
Detta Vänsterpartiets synsätt ligger också helt i linje med de riktlinjer som föreslås gälla för de skadestånd som skall utbetalas till personer som utsatts för tvångssterilisering (regeringens proposition 1998/99:71, Ersättning av staten till steriliserade i vissa fall samt socialutskottets betänkande 1998/99:SoU13). Vänsterpartiet menar att en person som lidit en så svår skada att det betalats ut skadestånd utsätts för precis samma lidande vare sig skadan uppkommit genom statens eller någon annans handlande. Skadeståndet är en, oftast ringa, kompensation för detta lidande - inte en inkomstkälla för försörjning.
3 Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att skadestånd som utbetalats på grund av kränkning av sexuell eller annan art skall likställas skattemässigt med ideella skadestånd,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ideella skadestånd och skadestånd som enligt punkt 1 ovan likställs med ideella skadestånd inte skall tas med i underlagsberäkningen när det gäller beslut om ekonomiskt bistånd eller bostadsbidrag.1
Stockholm den 28 september 1999
Ingrid Burman (v)
Ulla Hoffmann (v)
Siv Holma (v)
Kalle Larsson (v)
Camilla Sköld Jansson (v)
Gunilla Wahlén (v)
1 Yrkande 2 hänvisat till SoU.